Välmåendevokabulären

– små ord med stor betydelse

Mitt arbete kretsar kring två huvudteman: människors välmående och det svenska språket. Mellan dessa finns väl inga beröringspunkter, eller? Låt mig presentera fyra ord som inverkar på både ditt eget och andras välmående.

Ditt liv blir roligare om du vet vad du vill, vad du behöver och vad du mår bra av. När du vet det själv, kan du också tydligare kommunicera det utåt. Då kommer du att få allt mer av det du vill ha, och mindre av sådant du inte önskar dig. Ett magiskt ord är alltså vilja. Jämför följande meningar med varandra: 1) Jo, jag kan göra det – Jo, jag vill göra det. 2) Jag måste gå hem nu – Jag vill gå hem nu. 3) Barnen behöver mig just nu – Jag vill vara med mina barn just nu.

Det är klart att det också finns andra betydelsskillnader som inverkar i exemplen ovan. Kanske du absolut inte vill gå hem, men känner att du måste. Jag hävdar ändå att det lönar sig att känna efter vad du innerst inne vill och menar när du säger att du måste något, eller erbjuder dig att ställa upp för någon annan. Ord nummer två är men, ordet med hög gnällfaktor. Gör ett försök, t.ex. under ett möte, att undvika ordet men. Det är umanande och därför så roligt. (Notera att jag nu valde att använda ”och” i stället för exempelvis: Det är utmanande, men det går.) Jämför: 1) Den här idén är bra, men hur ska vi få den att fungera? – Den här idén är bra, och nu ska vi tillsammans fundera på hur vi får den att fungera. 2) Det är enkelt att sitta här och planera, men vem ska ta tag i saker och se till att något blir gjort? – Det är enkelt att sitta här och planera, och för att förverkliga planerna behöver vi också göra upp en gemensam att göra-lista. Utan ”men” händer det helt enkelt mera! Jag utmanar också dig och dina kolleger att slopa ordet inte. Jämför: 1) Det här projektet framskrider inte – Jag önskar att vi fick fart på det här projektet. 2) Du följer inte det vi avtalat om – Behöver du hjälp med uppgiften? 3) Jag vill inte vara projektledare – Jag vill vara en medlem i arbetsgruppen. Det lär vara så att våra hjärnor inte uppfattar ordet inte (!),

och många föräldrar och småbarnspedagoger strävar också efter att säga vad barnen borde göra i stället för att nämna det oönskade beteendet. Uppmaningen Spring inte! blir då t.ex. Gå lugnt!

Det fjärde ordet är tack. Börja med att lära dig att känna tacksamhet och gå sedan över till att tacka andra omkring dig. Hitta allt du kan känna dig tacksam och glad över och fokusera på det: Tack för att jag har ett jobb och får lön. Tack för att jag har en kort arbetsdag idag. Tack för att jag har en säng att sova i. Tack för att min förkylning gått om. Tack för att jag har en kollega som gör mig glad. Det går bra att börja med riktigt grundläggande saker. Om du är ihärdig kommer du att märka att din dag är full av saker du känner tacksamhet för! Tacka sedan dina medmänniskor och kolleger när de hjälper dig, och när de lyfter fram brister i ditt arbete. Tacka dem också när det känns som att det egentligen är du som borde få ett tack – välj att se det goda! Genom att du är tacksam kommer de flesta att bli välvillligt inställda till dig och gemenskapen förbättras, och genom exemplets makt börjar också du få tack för det du gör.

Tycker du att det låter som att jag uppmanar dig att vara falsk, manipulativ och inställsam? Eller att vi inte kommer någonvart här i världen utan att påtala brister och problem? Jag tycker att det här är intressanta frågor, och som jag ser det handlar mina förslag inte om att ljuga, utan om att se och uttrycka en viss synvinkel i stället för en annan. Jag utmanar dig alltså att formulera dig annorlunda, men uppmanar dig ändå att bara säga sådant som du på riktigt tänker och menar.

TEXT: TOVE HAGSTRÖM (FM, lärare, psykodramatiker, företagare i Yttra. Handleder och inspirerar grupper och människor på väg mot ett gladare liv.) FOTO: PRIVAT

Studentexamensnämnden korrigerade returneringsdag för studentexamensproven

ÄOL (Äidinkielen opettajain liitto) och Smlf sände i februari in varsin reaktion till studentexamensnämnden om en alltför snäv tidtabell för inlämning av den preliminära bedömningen av examensproven i modersmål och litteratur. Olyckligt kom också påsken mitt i tidsperioden för bedömning.

Studentexamensnämnden hörsammade ämnesföreningarna relativt snabbt och korrigerade misstaget med att skjuta fram returneringsdagen med en vecka från 8.4 till 15.4. Styrelsen är tacksam över reaktionerna från fältet, vilka fick till stånd skrivelsen. På samma sätt är det glädjande att SEN hörsammade ÄOLs och Smlfs önskemål.

Annette Kronholm-Cederberg