Muntligt prov i kommunikation

Det riksomfattande muntliga provet i modersmål är ett nationellt prov som genomförs varje år för att mäta studerandes färdigheter i muntlig kommunikation och ordnas för studerande i gymnasiet och inom andra stadiets yrkesutbildning. Att kunna uttrycka sig verbalt är en förmåga som krävs både i arbetslivet, i skolan och många andra tillfällen i livet. Med tanke på den ökade inverkan som sociala medier har på vårt samhälle i och med dess funktion att sprida budskap är det viktigt att även kunna uttrycka sig verbalt och förmedla bland annat känslor och tankar på ett annat sätt än endast i textform. Därmed är det muntliga provet ett ypperligt tillfälle att själv utvärdera sina egna förmågor och utnyttja provet som ett tillfälle att lära sig något nytt. Jag valde att ta provet dels för att jag alltid har tyckt om att tala inför publik men även finner det intressant att fördjupa mig i ett nytt, ofta tankeväckande eller smått kontroversiellt ämne.

Inför årets muntliga prov i modersmål var ämnet valbart men skulle beröra temat kunskap. Det är med andra ord ett ganska brett urval av ämnen vilket gör det enklare för den som ska avlägga provet att hitta ett ämne som de känner sig bekväma med och har kunskap om. Det är både nödvändigt och givande att förbereda sig för provet i och med att man kommer i kontakt med nya källor och utsätts för varierande information av olika slag. Jag började med att samla information och sammanfattade det i kortare stycken innan jag slog ihop det till en fungerande och förståelig text i form av punkter och stödord inför anförandet. Jag brukar fundera på vilka delar av mitt anförande som jag vill betona, var jag ska ta paus i talandet, hur sammanhängande texten är och hur jag använder kroppen, men för mig fungerar det bäst om jag bara låter det flyta på naturligt. Jag tycker om att tala fritt och håller mig sällan helt och hållet till den huvudsakliga planen som jag lägger som grund när jag börjar planera ett tal. Jag tycker om att improvisera och ibland krävs det ändringar i talet, exempelvis på grund av publiken ifall målgruppen är annan än den man från början har utgått ifrån.

Till det muntliga provet hör även en gruppdiskussion som man inte kan förbereda sig för utan först får ämnet på plats och ges tjugo minuter förberedelsetid. Under provtillfället använde jag den korta förberedelsetiden genom att göra anteckningar och söka information gällande ämnet framtida resande. Med tanke på nuläget i världen är det ett mycket aktuellt ämne som påverkas av hur människors prioriteringar och värderingar förändras i takt med resandets inverkan på jorden och klimatavtrycket som är ett direkt resultat av våra handlingar. Vi var endast tre stycken som deltog i gruppdiskussionen vilket gjorde det enklare att diskutera trots att diskussionen hölls på distans via en skärm. Det är alltid svårare att tala med andra människor om man inte ser deras kroppsspråk och inte kan ställa frågor eller förutspå när någon kommer att säga något men i och med att vi var en liten grupp fungerade det rätt bra. Trots att man inte heller alltid kommer på något att säga före diskussionen inleds och det känns som att man har slut på tankar, kan man hoppa in när som helst under diskussionen och uttrycka åsikter eller ståndpunkter som uppstår medan samtalet pågår. Syftet är att så många som möjligt tillåts tala och ges möjligheten att bidra med den kunskap de besitter.

Det som jag uppskattade extra mycket med provet var de fria tyglar som gav möjligheten att välja bland olika ämnen som kan kopplas till det övergripande ämnet. Den egna synpunkten är viktig och genom provet kan man välja att lägga fokus på det som verkligen intresserar eller se på saken ur olika synvinklar, samt diskutera för- och nackdelar. Istället för att blint följa ett visst mönster kan man utmana sig själv.

TEXT: INGRID MÖLLER, abiturient i Pargas svenska gymnasium

2021

Foto: Ellen Glader