Med kroppen och rösten som arbetsredskap

Muntlig kommunikation är en del av allas vardag. För Lina Teir är den delen desto viktigare. För henne utgör muntlig kommunikation en arbetsmetod, ett arbetsredskap och ett arbetsmaterial. Vi satte oss ner och pratade om muntligt berättande och muntliga färdigheter ur ett dramaperspektiv.

När du berättar något blir du en simultandramaturg som framför ditt budskap med hjälp av röst, kropp och ansikte, säger Lina Teir. Foto: Jonas Bergqvist

Lina Teir beskriver sig som berättare och musiker, och arbetar nu som førstelektor (universitetslärare) vid Universitetet i Sørøst-Norge. Där undervisar hon blivande barnträdgårdslärare i drama och muntligt berättande. Som liten ville hon bli författare eller kompositör, och intresset för berättande och dramatik väcktes redan då. För Teir innebar det berättande via musik och skrivande. ‒ Jag skrev mycket som barn, allt från låttexter till poesi, säger Teir. Jag gick i musikskola och undervisade också musik redan som 13-åring.

Med åren kom också lokalrevyn med i bilden, där Teir fick chansen att utöva dramaturgi och hon skrev också sketcher. När det blev dags att studera valde Teir klasslärarlinjen och dramapedagogik blev ett naturligt val som biämne för henne. ‒ Under studietiden var jag också på utbyte i Bergen, och där fick jag chansen att studera ännu mer dramapedagogik, berättar Teir. Efter det studerade jag vidare i Oslo och jag valde att fördjupa mig i det muntliga berättandet.

Teir beskriver sig själv som en verbal person, med ett intresse för språk och modersmål. För henne har också musikbakgrunden ett starkt samband med vad hon gör idag. ‒ När du berättar en historia fungerar du som ett instrument, menar Teir. Du blir en simultandramaturg som använder kroppen och rösten för att förmedla ett budskap, på samma sätt som när du spelar ett musikstycke. Uråldrigt och demokratiserande Alla har en uppfattning om vad muntlig kommunikation innehåller, men vad betyder begreppet för Teir? ‒ Det är du, där och direkt, beskriver Teir. Muntlig kommunikation är uråldrigt och demokratiserande, och det är en del av vem du är. Det är något grundläggande personligt i det hela och vi kan alla öva på att kommunicera som vi vill.

Muntligt berättande beskriver hon som en konstform som också har funnits med i så gott som alla tider. ‒ Den tid då man satt runt lägereldar och berättade historier och dagens filmer har mycket gemensamt. Goda berättare kunde fängsla sin publik helt på samma sätt som man gör idag, menar Teir. Berättandet lever också kvar starkt på sociala medier, till exempel storytime-genren på Youtube.

Från litteraturforskaren Joseph Campbells hjältens resa (the hero’s journey) har vi alltså gått mer mot den gemensamma resan (the collective journey).

Olika sidor av kommunikation

Jag frågade Teir hur viktiga berättandet och kommunikationen är för henne, både som lärare och dramaturg. ‒ Det är oerhört viktigt, säger Teir. Också i privatlivet. Alla iscensätter sig själva hela tiden, allt från hur vi vill se ut under en arbetsintervju till hur vi kommunicerar med våra vänner. Hur vi kommunicerar påverkar hur andra ser oss, vilket jag också tar upp i min undervisning. Jag lägger själv märke till hur andra kommunicerar och skannar blixtsnabbt av kroppsspråk och sådant.

För Teir betyder kommunikationen i arbetet att undervisa via Zoom för tillfället. Precis som många andra har hon märkt att det är svårt att skapa kontakten till åhörarna på samma sätt som tidigare. ‒ Till kommunikationen hör så mycket annat än bara vad vi säger, påpekar Teir. Hur vi säger det och hur vi ser ut när vi säger det spelar också en stor roll. De delarna är svårare att avläsa när vi är på distans.

Vad är sådant som du lägger märke till i hur andra kommunicerar? ‒ I formella situationer ser jag på kroppsspråket och publikkontakten, säger Teir. Det är enkla saker att öva på och viktiga att tänka på. Hur tar du ett rum? Möter du deras blickar? Var medveten om hur du använder din kropp för att skapa stämning och vad som kan sticka ut, till exempel röstkvalitet och ovanor. Du är en simultandramaturg som avgör hur du framför din berättelse.

Teir lyfter också fram hur hon själv har använt berättandet på olika sätt i olika skeden av karriären. ‒ I kampanjen We see you (om Finlands asylpolitik) hade jag en agenda med mitt berättande, säger Teir. Genom att använda retorik och musik kunde jag få fram det budskap jag ville. Om jag tänker på min musikersida, försöker jag skapa en berättelse där också. Låtarna och mellansnacken blir tillsammans en helhet.

Språkets roll En väsentlig del av det som berättas är förstås språket som används. Man anpassar stilen efter situation och vem man talar med. När vi kom in på det här temat hände det samma till oss. Från att båda talade standardsvenska övergick vi till dialekt, eftersom det kändes mer naturligt. Teir menar också att det hör till berättarkonsten att du berättar som dig själv, med ditt språk och ditt kroppsspråk. ‒ Dialekten är mitt modersmål och känslospråk, säger Teir. I Norge är det vanligt att alla talar sin egen dialekt och jag har försökt göra detsamma i olika situationer. Muntligt berättande kan vara

terapeutiskt då du får tala som dig själv, på ditt eget språk.

Teir fungerar också som konstnärlig ledare på det nygrundade GLÖD – Österbottens berättarcentrum. Där arbetar hon för att utveckla en levande berättarkultur i Österbotten. ‒ Också här lyfts dialektens roll i den lokala berättartraditionen fram, säger Teir. I och med dialekterna har vi en ännu djupare nordisk förankring, eftersom vår gemensamma språkbakgrund gör att det finns många likheter i de nordiska dialekterna. Detta har jag också märkt i mitt arbete i Norge.

Berättarkonst i skolan

I alla stadier arbetar man med muntligt berättande, och det muntliga berättandet är något vi lär oss redan som barn. Att använda fantasin och skapa berättelser har många fördelar, vilket Teir också lyfter fram. ‒ Att berätta och använda fantasin är språkutvecklande, menar Teir. Istället för att bara högläsa, kan man låta barnen skapa egna berättelser. I skolan kan detta till exempel fungera som utgångspunkt för en skrivuppgift också. Speciellt för små barn kan kroppsanvändningen och det sceniska hjälpa till att förmedla en berättelse, trots att de kanske inte kan språket helt ännu.

Teir påpekar också att det finns en kulturell dimension när det kommer till det här. Om berättande syns i vardagen när vi är små, har vi också lättare att skapa berättelser när vi blir äldre.

Alla är inte lika uttrycksfulla som andra, och det kan hända att den finländska kulturen också spelar in här, säger Teir. Om vi är vana att berätta och det finns med i vår vardag, har vi också lättare att öppna upp i olika situationer. Det kan vara terapeutiskt.

Förutom den terapeutiska biten ser Teir också andra fördelar med berättarkonsten. Hon menar att det fungerar på samma sätt som med idrott, och ju mer vi tränar muntligheten, desto bättre blir vi. I ett demokratiskt samhälle har vi alla rätt att delta i samhällsdebatten, men alla har inte samma muntliga färdigheter. Därför menar hon att det finns en demokratiaspekt i att träna på muntligheten.

När nervositeten slår till

För oss lärare är talängslan ett fenomen som vi ofta möter i klassrummet. Det finns många sätt att ta sig an problemet och vad som fungerar för den som lider av talängslan är också individuellt. Jag frågade ändå Teir hur hon ser på talängslan och vad hon har för tips på hur vi kan tala om det och arbeta med det i klassrummet. ‒ Tänk på det ur ett didaktiskt perspektiv, säger Teir. Hur lägger du upp lektionen, ger du utrymme för att alla får vara där de är i sin utveckling eller har du samma linje för alla elever? Utvecklingen måste få gro inne i en själv först. Man kan också ha en metadiskussion om talängslan.

Teir gav också några konkreta tips på sådant man kan göra för att hjälpa sådana som lider av talängslan.

1. Låt eleverna berätta i par, sedan i grupp och till sist framför klassen. Ta det i små steg.

2. Ha en övning där man ska berätta något ointressant. Det kan få bort rädslan att man inte ska ha något att komma med.

3. Fundera på om presentationerna alltid måste se likadana ut för alla? Kan någon få spela in den istället?

4. Diskutera hur det brukar kännas i kroppen. Kasta en osynlig boll tillvarandra i rummet och diskutera hur det kändes då det var din tur. Bankade hjärtat hårt?

5. Sätt ord på vad som förväntas. Vad lägger du för ton för undervisningen, är det allvar eller lekfullt?

Muntlig kommunikation finns alltså med i alla aspekter av livet. Vi kan delta i samhällsdebatten, vi kan skapa kontakt till varandra och framför allt kan vi vara kreativa och uttrycksfulla då vi berättar som oss själva, med våra egna röster. Så fråga dig själv: Hur berättar jag?

TEXT: CHRISTOFFER WÄRN

NORDSPRÅKS HÖSTKURS 2021 i Helsingfors för lärare som undervisar i nordiska språk som modersmål, som främmande språk eller som det andra inhemska språket GRÄNSEN SOM MÖJLIGHET 16-18.9.2021Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland hanaholmen.fi ELLER BEGRÄNSNING

I dagens globala värld, där människorna ofta reser och flyttar från ett land och språkområde till ett annat, kan gränserna öppna nya möjligheter eller stänga dörrar. Teman för höstkursen är gränser, begränsningar, tolerans, möjligheter, kulturella likheter och olikheter, nordiska språk och nordisk litteratur.

I PROGRAMMET BL.A. FÖRELÄSNINGAR ● JAAN SIITONEN (Finland) om språkambassadörerna som öppnar nya dörrar ● ZULMIR BESEVIC (Sverige) - en svenskbosnisk författare om att överträda gränser ● BERGTHÓRA KRISTJANSDOTTIR (Danmark) om hur skolornas undervisningsmaterial passar för personer med en annan kulturell bakgrund ● ANNE MIA STENO (Danmark) författare och universitetslektor om gränserna inom oss och i samhället. MUSIKINSLAG ● ELINBORG och JÓGVAN (Färöarna) UTFLYKTER ● Unesco världsarvet SVEABORG, där vi får höra om Finlands spännande historia på gränsen mellan öst och väst ● Guidad visning på ATENEUM, Finlands nationalgalleri Uppdateringar av programmet, information och anmälning på nordsprak.com

Pris: I varje pris ingår föreläsningar och utflykter samt de måltider som hör till programmet. 2600 DKK i enkelrum (med frukost och morgonbastu) på Hanaholmen 1800 DKK i dubbelrum (med frukost och morgonbastu) på Hanaholmen 1350 DKK utan logi

Hanaholmen Hotell Hanaholmen Sveaborg