Recension - Tankar om metoder för litteraturundervisning

RECENSION

Tankar om metoder för litteraturundervisning

Ulrika Bergmark och Sara Viklund: Litteratursamtalets pedagogik. Relationer, lärande och utveckling. Gleerups 2020. Ingrid Lindell och Anders Öhman: För berättelsens skull – Modeller för litteraturundervisningen. Natur & Kultur 2019. Olle Nordberg: Litteraturdidaktik – Teori – Praktik – Relevans – Potential. Liber 2020.

Vi är tre blivande modersmålslärare som botaniserat i litteraturdidaktiska verk för att se vad vi kan ta med oss i vår kommande undervisning. Vi har valt ut tre nyutkomna, aktuella verk att recensera: För berättelsens skull – Modeller för litteraturundervisningen (2019) Litteraturdidaktik - Teori - Praktik - Relevans - Potential (2020) samt Litteratursamtalets pedagogik (2020).

Berättelsen i fokus

För berättelsens skull – Modeller för litteraturundervisningen från 2019 är en antologi där flera olika författare och yrkeskunniga presenterar modeller för hur man kan arbeta med litteratur i åk 7-9 och gymnasiet. Boken utgår från att läsarna förstår vikten av litteraturundervisningen och försöker därmed inte motivera varför den ska vara en del av undervisningen, utan ger istället förslag på vad som kan vara relevant inom den.

De flesta kapitelförfattare har grundtanken att man ska utgå från innehållet och intrigen, form och uppbyggnad kommer senare. Här tycker vi att det kan gå att variera undervisningen. För en del elever och studerande behövs ofta en noggrann genomgång av innehållet innan de kommer vidare, men för några blir det onödigt mycket repetition. Att börja i formen kan även ge mycket intressanta insikter om innehållet som inte kommit fram lika tydligt om formen bara tillkommer som en aspekt senare. Med det sagt anser vi inte att det är fel att börja i innehållet, men vi som blivande modersmålslärare vill ändå ha ett öppet sinne också för andra sätt att närma sig sitt material.

Boken är uppbyggd av åtta kapitel där en modell för litteraturundervisning presenteras i varje kapitel av olika författare. Två modeller vi inspirerats av för vår kommande undervisning är Maria Jönssons ”Bilderboksläsning på högstadiet och gymnasiet: hur bilderboken kan utveckla litteraturundervisningen” och Olle Widhes ”Litterära personer och kroppsligt meningsskapande i grundskolans litteraturundervisning”. Den förstnämnda uppmuntrar till att använda bilderböcker för att öva litteraturvetenskapliga begrepp på hela verk, något även vi tycker är en lämplig strategi. Den sistnämnda modellen tar upp kreativa sätt att arbeta med litteratur, med fokus på karaktärerna i en berättelse. Vi tycker att dramakonventioner är ett bra sätt att arbeta med litteratur och erbjuder också en undervisning där fler sinnen används. En tankeväckande modell är

Christian Mehrstams ”Superhjältar och björnvarelser: temabegreppet och lärarens förberedande läsning från förskolan till mellanstadiet”. Mehrstam lyfter fram vikten av det estetiska i litteraturundervisningen och att det ofta hamnar i skymundan då lärare fokuserar mycket på litteraturens instrumentella värde. Han anser att då läraren redan bestämt det rätta sättet att läsa en berättelse, genom att presentera temat, begränsas eleverna och litteraturen blir ett verktyg snarare än något med egenvärde. Vår upplevelse är att modersmålslärare ofta på förhand lägger ett tema för sina kurser och väljer material utgående från det, något vi fortfarande tycker är ett välfungerande upplägg, men med inspiration från modellen kunde man ta upp åtminstone någon text per kurs som inte ingår i det förutbestämda temat. På det sättet får eleverna själva läsa sig till textens tema.

Som helhet fungerar boken bra och kapitlen är så pass olika att det finns något som faller alla i smaken. Vi rekommenderar boken främst till blivande modersmålslärare som vill prova sig fram med olika modeller för att hitta metoder som fungerar för dem. Redan aktiva modersmålslärare kan också dra nytta av boken för att hitta sätt att variera sin undervisning mer. Vi skulle även rekommendera att ämneslärare i andra ämnen där texter används skulle läsa boken för att få tips på hur de kan arbeta mer mångsidigt med sitt material. Bokens redaktörer menar att syftet med den inte är att ge detaljerade metoder som ska följas till punkt och pricka, utan snarare att boken ska fungera som en utgångspunkt som lärare kan inspireras av och för det syftet tycker vi att den fungerar bra.

Litteratursamtal

Litteratursamtalets pedagogik av Ulrika Bergmark och Sara Viklund presenterar ett av många arbetssätt att jobba med litteratur. Bergmark och Viklund har utfört ett aktionsforskningsprojekt läsåret 2018–2019 i Piteås gymnasium Strömbackaskolan. Totalt 15 lärare, 15 olika undervisningsgrupper med såväl yrkes- som studieförberedande inriktning och cirka 300 elever, deltog i projektet. Projektet innebar att litteraturundervisningen utgjorde en kontinuerlig litteraturläsning där studerande i undervisningsgrupperna läste samma böcker och sedan bearbetade dessa i ett litteratursamtal en gång i veckan. Boken är uppbyggd som ett samtal kring arbetssättets olika delar där varje kapitel inleds med en lärartext skriven av olika lärare som deltagit i studien. Efter lärartexten fortsätter kapitlet genom att, i diskussionsliknande stil, behandla temat och lärarens textbidrag. Kapitlen är indelade med olika fokuspunkter. Ett kapitel handlar om ”Den läsande eleven” och där behandlas bl.a. läsbiografier, läsvanor och inställningen till skönlitteratur. Ett annat kapitel fokuserar på läraren och behandlar bl.a. den komplexa samtalsledarrollen, dialogisk undervisning samt bedömning.

Litteratursamtalets pedagogik erbjuder många givande insikter i litteraturundervisningen. Som helhet anser vi att undervisningssättet kan vara utmanande och svårt att tillämpa i sin egen skola och undervisning. I aktionsprojektet visade det sig att kontinuerlig läsning av ett gemensamt verk i undervisningsgrupperna var givande, men det kan vara utmanande att få in en så tidskrävande del i en redan väldigt bokad modersmålsundervisning. Däremot anser vi att Bergmark och Viklund presenterar viktiga delar som kan integreras i den befintliga undervisningen, exempelvis användningen av en läsarbiografi som introduktionsuppgift till en kurs. I studien var läsarbiografiuppgiften givande både för lärare och studerande då läraren fick en uppfattning om alla studerande som läsare och de studerande kunde hitta gemensamma nämnare hos varandra. En läsarbiografi fungerar därmed bra för att bryta isen i nya undervisningsgrupper men även som en informationskälla för läraren för att sedan kunna jobba vidare med litteratur i undervisningen som lämpar sig för den aktuella studerandegruppen.

Andra exempel på delar ur aktionsprojektet som vi anser att kunde få ett större fokus i vår egen undervis-

ning är dialogisk undervisning, varie- modersmålslärare genom litteratur- och reflektioner med ett aktivt reflekrande kreativa arbetssätt i litteratur- undervisning kan utveckla studeran- terande och analytisk distans”. Vi får samtal samt positiv bedömning. Det des tankeverksamhet, inte bara om också veta att frågan om varför skönvisade sig i studien även vara givande sig själva och medstuderande, utan litteratur ska läsas med största sannoför eleverna och litteraturundervis- också om världen. Nordberg poäng- likhet kan dyka upp både i klassrumningen att läsa samma verk för att se- terar att det är själva läsupplevelsen met och det vardagliga livet. Genom dan tillsammans föra litteratursamtal och de inre tankeprocesserna hos lä- att ställa frågan till eleverna kan om det de läst. Det är något man som saren som är det viktiga att ta fasta på många intressanta diskussioner melmodersmålslärare kan ta i litteraturläsningen lan både studerande och lärare uppmed sig i litteraturunder- Det visade sig i och litteraturunder- stå. Nordberg är tydlig i sitt budskap visningen efter att ha läst Bergmark och Viklunds bok. Vi rekommenderar alla modersmålslärare att studien även vara givande för eleverna och litteraturundervisningen att läsa visningen, något även vi håller med om. Genom att utgå från elevernas tankar kan många intressanta om att litteraturläsning ger ypperliga möjligheter för en bredare förståelse av världen och sig själv, men samtidigt också en chans att utveckla sina egna tankar. läsa Litteratursamtalets samma verk för att och givande diskus- Men hur gör man för att få stupedagogik av Bergmark sedan tillsammans sioner uppstå. derande till medvetna och tänkande och Viklund (2020). För- föra litteratursamtal Nordberg slår ett läsare? För att lyckas med detta är fattarna ger många goda om det de läst. kraftigt slag för lit- det viktigt för både verksamma och råd för litteraturunder- teraturläsningen i framtida modersmålslärare att få de visning, både gällande skolan och kritiserar studerande att själva se sig som läsare arbetssätt och lärarens roll. Ett tips är en problematisk inställning som han och inte se litteraturläsning som nåatt läsa boken i syfte att samla på sig ibland stött på och som väckt starka got påtvingat utan som det egna komanvändbara arbetssätt och metoder, känslor hos honom. Genom att pro- petensområde det faktiskt är. Men att och inte för att tillämpa hela aktions- blematisera frågan om varför man vara med och forma framtida litteraprojektets upplägg i sin egen under- ska ägna sig åt skönlitteratur inom turläsande individer kräver tid och visning. svenskämnet, och samhället överlag, träning. Och det måste få ta tid. Och så motsätter han sig inställningen om det måste få tränas. Det är ett engageMedvetna och tänkande läsare att det endast görs för att få de stu- rande och tidskrävande arbete vi gör derande att utöka sin vokabulär eller för att få reflekterande och tänkande I Litteraturdidaktik - Teori - Praktik bli bättre i andra skolämnen, även studerande. Vi tycker att boken fung- Relevans - Potential (2020) får vi ta om det ligger en viss sanning i detta erar ypperligt som vägvisare både del av Olle Nordbergs litteraturdidak- också. Nordberg redogör för det han teoretiskt och praktiskt för framtida tiska expertis. Boken ger en littera- anser som den korrekta anledningen och verksamma modersmålslärare. turdidaktisk forskningsöversikt om till att vi läser skönlitteratur, vilket anledningar till att vi ska läsa skönlit- är att kunna inta ett metaperspektiv teratur. Vi får ta del av hur vi blivande och ”fundera kring sina egna tankar

TEXT: FRIDA HÅKANS, JOHANNA LUNDSTRÖM OCH EVELINA LINDELL