Använd din röst - på rätt sätt

Använd din röst – på rätt

sätt Det är ingen nyhet att många lärare drabbas av röstproblem under sin karriär och forskning har visat att omgivningen vi befinner oss i spelar en stor roll för vår röst. Även lärarnas förändrade arbetsmiljö och sättet vi jobbar på nuförtiden, påverkar rösten. Sofia Holmqvist-Jämsén, universitetslektor vid avdelningen för psykologi och logopedi vid Helsingfors Universitet, menar att rösten är lärarens viktigaste arbetsredskap.

- Det är sällan en enda sak som orsakar röstproblem, utan det är många faktorer som spelar in, säger Sofia Holmqvist-Jämsén.

Hon har arbetat som ansvarig för röstutbildningen vid Helsingfors universitet sedan september 2020. Före det var hon verksam vid Åbo Akademi i fyra år. Det var också där hon tog sina magisters- och doktorsexamina. Hennes doktorsavhandling behandlade ämnet stress som riskfaktor för röstsymptom. I avhandlingen undersökte hon hormonella och genetiska riskfaktorer, men även röstergonomiska och yrkesrelaterade riskfaktorer lyftes fram och hon undersökte specifikt lågstadielärare och deras röstsymptom.

- Jag ville se på vilka riskfaktorer det fanns överlag och kom sedan mera specifikt in på stressen, förklarar Holmqvist-Jämsén.

Hon poängterar att det är väldigt viktigt att vara lyhörd för sin röst och för hur kroppen, och speciellt röstapparaten, fungerar på ett optimalt sätt.

- Som lärare behöver du själv vara medveten om hur viktig din röst är, menar Holmqvist-Jämsén.

Arbetshälsoinstitutets faktablad om röstergonomi kan vara en början (se tipsrutan). Här ges konkreta tips för alla som har rösten som arbetsverktyg. - Att läsa på tror jag leder till en medvetenhet och en lyhördhet i praktiken, kring vad som händer i min röst. Hur reagerar just jag, vad har jag för kompensatoriskt beteende när jag blir trött i rösten? ger Sofia Holmqvist-Jämsén som exempel.

Röstsymptomen varierar Vad är det då som man bör reagera på? Sofia Holmqvist-Jämsén nämner framför allt smärta, spändhet eller obehagskänsla. - Om rösten låter och känns annorlunda, om det gör ont när man talar, smärtan känns i struphuvudet och man kanske har en känsla av att det finns en klump i halsen, då ska man vara uppmärksam, menar Holmqvist-Jämsén.

Man kanske uppsöker en läkare för att se om något finns i halsen rent fysiskt, säger hon, men inget patologiskt syns vid undersökningen. Då ligger problemet antagligen i hur stämbanden och röstapparaten som helhet fungerar, att musklerna i och runtomkring struphuvudet är spända och stämbanden överansträngda. - Det finns naturligtvis olika orsaker till att man får symptom. Det kan vara allergier på grund av damm eller pollen, känslighet för dålig luftkvalitet med mera. Får man hes röst av pollenallergi kan det förstås vara svårt att göra något åt, men en lösning för att förebygga överansträngning är att arbetsgivaren förser en med någon form av röstförstärkare, säger Holmqvist-Jämsén.

Ett annat symptom kan vara rösttrötthet och att röstomfånget minskar. Här återkommer Holmqvist-Jämsén till stress som en riskfaktor. - I maj och just före julen i december upplever många lärare stress och då kan röstproblem också förekomma. Vid röstkliniker möter man ofta lärare som tappar rösten, men som återfår den vid vila under loven. När rösten sedan ansträngs, försvinner den igen.

Hon nämner så kallade knottror eller knutor på stämbanden som en vanlig diagnos. - Det kommer så att säga skavsår på stämbanden på grund av hög röstbelastning, förklarar hon. Genom att undvika att höja rösten, tala med naturligt röstläge, vila rösten då tillfälle ges och inte harkla sig och hosta i onödan, minskar röstbelastningen.

Även vid utdragna luftvägsinflammationer kan röstrelaterade sjukdomar drabba lärare och andra med rösten som arbetsverktyg. - Laryngit, dvs. stämbandsinflammation, är vanligt i samband med förkylningar. Då kanske man kör på trots svullnaden och en utdragen heshet uppstår, vilken kan vara svår att återhämta sig från.

Föregångare inom röstforskning I Finland, och i Norden överlag, har man varit aktiv inom röstergonomisk forskning. - Här har vi varit tidiga med att kartlägga olika riskgrupper, och att poängtera att det inte är patientens fel, man måste titta både på individen och omgivningen, poängterar Sofia Holmqvist-Jämsén.

En studie från 2009 där finländska tvillingar kartlades, visade att 65 % av röstproblemen kunde förklaras av omgivningsfaktorer och 35 % av genetik. - Generna spelar en viktig roll, men det är omgivningen vi bör fästa mycket uppmärksamhet vid. Det finns ingen specifik röstgen utan där kommer annat in, som t.ex. vilka stressrelaterade gener kan till viss del förklara förekomsten av röstsymptom, förklarar Holmqvist-Jämsén.

Hon nämner även sin kollega Susanna Simberg, som under 2010-talet forskat och kommit fram till att röststörningar hos lärare blivit vanligare. Olika slags röstproblemen ökar och akustiken, stressen och andra omgivningsrelaterade faktorer har samtidigt förändrats. - En lärares arbetsmiljö har förändrats från vad det var tidigare. Nu har vi mera öppna landskap och öppna klassrum. Sättet vi jobbar har ändrats och det påverkar rösten.

Holmqvist-Jämsén nämner också en röststörningsstudie från Stockholm, där resultatet visade att 17 % av befolkningen upplevde röstproblem. Det var vanligare i

äldre åldrar, vilket delvis kunde förklaras med förändringar i kroppen vid naturligt åldrande. - Men det här är givetvis något vi behöver vara uppmärksamma på då vi idag förväntas jobba längre än tidigare, menar Holmqvist-Jämsén.

Konkreta tips till lärare Sofia Holmqvist-Jämsén tror att många med rösten som arbetsverktyg kunde dra nytta av att använda röstförstärkare i sitt dagliga arbete. - Forskning har också visat att inlärningen kan störas om läraren t.ex. har en hes röst. Eleverna lär sig helt enkelt sämre om läraren försöker överrösta buller eller om hen undervisar med en hes röst. Det allra viktigaste för en lärare är dock att tänka förebyggande, menar HolmqvistJämsén. - Det gäller att tänka på lungorna, mellangärdet, hållningen, ja, hela övrekroppen, så att röstapparaten är i en optimal position. Du ska t.ex. undvika att tala med huvudet vänt åt sidan. Hela övrekroppen bör vara i linje för att rösten ska fungera optimalt.

Hon förklarar att det gäller att ta hand om sin kropp som helhet och tänka på att rösten påverkas av hur jag mår, både fysiskt och psykiskt. Röstuppvärmning och –nedvärmning är en annan aspekt som Holmqvist-Jämsén menar att lärare kan dra nytta av. - Att värma ner rösten efter en tung arbetsdag har också visat sig ha en viktig funktion, förklarar hon.

Det kan handla om att göra olika ljudövningar på egen hand eller besöka en talterapeut som t.ex. med hjälp av den så kallad resonansrörsmetoden kan hjälpa rösten med den viktiga återhämtningen. - Att t.ex. säga nynnande, tonande ljud som vvv eller vrr gör att luften som man stannar skapar ett mottryck som stämbanden mår bra av och det har en återhämtande effekt på deras muskelmönster, och mottrycket sänker även struphuvudet lite, förklarar hon.

Hon jämför med att sitta och spänna axlarna framför datorn under en längre tid. Efteråt behöver axlarna få slappna av och komma ner i sin naturliga position. - Nyckelordet här är också att fukta slemhinnorna, att dricka mycket vatten så att man har rätt vätskebalans i kroppen och att komma ihåg att kaffe är vätskedrivande och kan ha en negativ inverkan på musklerna i magmunnen då sura uppstötningar eller andra typer av reflux påverkar rösten negativt, poängterar HolmqvistJämsén.

Man bör undvika halspastiller, för de kan istället irritera. Att bara dricka en klunk vatten nu som då återfuktar kroppen indirekt, vilket givetvis är viktigt, men det hjälper inte direkt de torra stämbanden, då vattnet förstås går rakt ner i magen. - Om man arbetar i ett torrt och dammigt uttrymme kan det få negativa effekter, eftersom all andningsluft går via stämbanden, påminner hon.

Sofia Holmqvist-Jämsén tipsar om att köpa en vattenpipa från apoteket, vilket gör att slemhinnorna hålls fuktiga. Sök hjälp i tid - Rösten ska inte kännas. Man ska inte behöva tänka på den, utan den ska vara behaglig både att lyssna på och att producera och inte vara något man kämpar med, påpekar Homqvist-Jämsén.

Hon menar att det bör ringa varningsklockor om röstproblem upprepar sig och består. - Det är väldigt viktigt att vända sig till arbetshälsovården eller hvc, och komma ihåg att röstproblem är som vilken annan svårighet som helst som man söker hjälp för.

Holmqvist-Jämsén tror att det finns en viss prestige i att själv reda upp röstproblem man får. - Forskning har visat att lärare ofta väntar lite för länge, men jag vill uppmana er alla att ta vara på den expertis som finns, för att få hjälp, säger Sofia Holmqvist-Jämsén avslutningsvis.

Det allra viktigaste för en lärare är dock att tänka förebyggande, menar HolmqvistJämsén.

TEXT: MARIA DAHLIN FOTO: JENNY LINDGREN ILLUSTRATION: AMANDA HELLING Nyttiga länkar för den som vill läsa mera: Arbetshälsoinstitutets faktablad om röstergonomi: https://www.ttl.fi/wp-content/uploads/2017/01/rostergonomi.pdf Finlands röstergonomisällskap rf. :http:// www.aaniergonomiaseura.com/paringsvenska.html Kunskapsöversikten – Yrkesrelaterade röststörningar: https://www.av.se/globalassets/ filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/yrkesrelaterade-roststorningar-ochrostergonomi-kunskapssammanstallningarrap-2011-6.pdf