Läskompetens inom högre utbildning

I olika sammanhang, också inom SMLF, har vikten av samarbete och diskussion mellan olika utbildningsnivåer lyfts fram. Vi lärare på yrkeshögskolan Arcada ser frukten av det arbete som görs inom modersmålsundervisningen på andra stadiet och i grundskolan, och i den här artikeln vill vi berätta om svenskämnet inom högre utbildning och ett projekt kring läskompetens som vi har på gång.

Vägen till högre utbildning I Finland fortsätter ungefär hälften av ungdomarna efter grundskolan studierna i en yrkesskola. En yrkesinriktad grundexamen på andra stadiet omfattar 180 kompetenspoäng (kp). I de gemensamma examensdelarna ingår kunnande i kommunikation och interaktion varav 4 kp i modersmålet. Timresursen för 1 kp varierar mellan yrkesskolorna men rör sig kring 14–16 timmar per kp. Det betyder i sämsta fall att modersmålsundervisningen i yrkesutbildningen bara omfattar ungefär 60 timmar. I gymnasiet har man däremot 12 obligatoriska studiepoäng i modersmål och litteratur som i bästa fall omfattar 228 lektioner, samt ett rätt krävande studentprov. Båda skolorna öppnar dörren till högre utbildning men ger alltså olika bas för fortsatta studier.

Det finländska skolsystemet är jämlikt såtillvida att såväl gymnasieutbildning som yrkesutbildning ger behörighet att söka in till högre utbildning, både till yrkeshögskola och universitet. Inom yrkeshögskoleutbildningen ökar andelen studerande som har gått andra stadiet i en yrkesskola, i dagsläget rör det sig kring 20 procent av studerande som påbörjar studier på yrkeshögskola.

Pilotprojekt om läskompetens Vi vet att man på alla skolstadier i Finland kontinuerligt arbetar med elevernas läskompetens. Många värdefulla

Magdalena Sandell och Barbara Huldén vid yrkeshögskolan Arcada funderar över läskompetens i yrkeshögskolekontext.

satsningar görs för livslångt läsande och lärande. Också ARENA 2/19 hade temat Läsning i fokus där Katarina Rejman i en intervju kommenterar undervisningen i litteratur och läsning så här: ”Vårt uppdrag i skolan är att ge eleverna tillräckliga verktyg och kunskaper för att de ska förstå, klara sig i och kunna påverka det samhälle de lever i.”

På Arcada har vi ett pilotprojekt kring läskompetens. Syftet är att bland annat kartlägga vilka kunskapsluckor det möjligen finns inom forskningsområdet. Ett avstamp för projektet är rapporter om sjunkande resultat bland finländska ungdomar i internationella läskompetensundersökningar. Pilotprojektet är en del av forskningsprogrammet MEDA som står för Media and Education in a Digital Age. Visionen är att kartläggningen ska ge öppningar för vidare forskning inom ämnet, men även ge verktyg för att utveckla pedagogiska strategier för att främja läskompetens bland yrkeshögskolans studenter.

Läsundersökning bland studerande

Det görs många läsundersökningar i skolor där Finland klarar sig bra, bland annat PIRLS och PISA. För vuxna finns den internationella läsundersökningen PIAAC, i vilken Finland också placerar sig bland de bästa i världen. Trots att finländarna klarar sig bra har vi märkt att det finns ett behov av att stärka läskompetensen bland studerande på Arcada, särskilt då det gäller vetenskapliga texter.

Det saknas läsundersökningar i högskolekontext som kan jämföras med PISA. Därför är det välkommet och intressant att ta del av rapporten Kappas! som presenterades i januari 2021. Syftet i den undersökningen var att utvärdera högskolestuderandes generiska kompetenser. De generiska kompetenser man avsåg att utvärdera var kompetens i analytiskt resonemang och kritisk läsning, problemlösning, argumenterande skrivande och språkhantering.

Beställare av undersökningen är Undervisnings- och kulturministeriet och projektet leddes av Jyväskylä Universitet. Läskompetens är en av de generiska kompetenser som anses vara avgörande för livslångt lärande och för att studerandena ska kunna leva upp till de krav som arbetslivet förutsätter.

Om man börjar från slutet, med resultatet i undersökningen, kan man konstatera att nivån för de generiska kompetenserna bland högskolestuderande inte är hög. Skalan som används för att utvärdera studenternas generiska kompetenser har fem nivåer; utmärkt, berömlig, god, tillfredsställande och svag. Närmare 60 procent av högskolestuderande har färdigheter på en svag eller högst tillfredsställande nivå. Anmärkningsvärt är att även om 40 procent har färdigheter på en god eller berömlig nivå så är det bara 0,2 procent som når en utmärkt nivå när man ser på hela det finländska resultatet. Universitetsstuderande klarade sig bättre än yrkeshögskolestuderande i provet och påvisade högre kompetens gällande generiska färdigheter.

I Finland deltog 2400 studenter från sju yrkeshögskolor och elva universitet i provet. Andelen svenskspråkiga studen-

ter var dock så liten som 6,5 procent, så tyvärr har man inte kunnat dra några slutsatser om eventuella variationer i färdigheter mellan språkgrupperna.

Läskompetens för livslångt lärande Yrkeshögskolestudier är akademiska och leder för många vidare till akademiska karriärer. Yrkeshögskolestudier är samtidigt branschinriktade och innebär professioner där ett tvärvetenskapligt och ständigt vaket förhållningssätt till forskning är nödvändigt – ibland livsavgörande. Det är viktigt att försöka förutse vilka kompetenser som behövs i framtidens arbetsliv.

Utbildningen ska vara evidensbaserad och fostra till ett vetenskapligt förhållningssätt och uppmuntra till ett nyfiketkunskapssökande, livslångtlärandeochutövandeav framtidaprofessioner.För att kunna ta del av forskningsrön krävs analytisk och kritisk läsförmåga, alltså god läskompetens.

Hur jobbar vi vidare? Resultat som visar att yrkeshögskolestuderandes nivå av generiska kompetenser är låga är oroväckande. Med kartläggningen vi gör inom vårt projekt kring läskompetens på Arcada strävar vi efter att förstå var, när och hur insatser för att höja och främja läskompetensen bland högskolans studerande kan göras.

Språkundervisningen på yrkeshögskola ska vara relevant för studierna, arbetslivet och det livslånga lärandet. Vi fortsätter med det arbete som redan gjorts på tidigare stadier. Det som är utmanande är att vi på språkenheten undervisar språk och kommunikation för så många olika branscher. För studenterna behöver språket förankras i de specifika professionerna och därför är samarbete med yrkeslärarna och en integrering av språken på verkstadsgolven viktigt.

En utmaning är att studerandegrupperna är heterogena och stora. Vi har också många vuxna studerande som omskolar eller vidareutbildar sig. Ibland kan det var tiotals år sedan de senast studerat eller gått i skola och mycket har hunnit ändra sedan dess och de egna språkkunskaperna har rostat.

Bristande läskompetens är en faktor som hotar grundkaraktären inom den akademiska kunskapsutvecklingen, där det interäcker att veta, förstå och tilllämpa, utandärtillförutsätts kompetens att analysera, granska kritiskt och dra slutsatser.

Att främja läskompetens och framförallt djupläsning bland högskolestuderande är angeläget. Studier på högskolenivå innebär ofta att man läser kurslitteratur och vetenskapliga artiklar på många olika språk, vilket kan vara särskilt utmanande.

Resultatet i undersökningen Kappas! är ett momentum för högre utbildningen. Hur kan vi stöda utvecklingen av generiska kompetenser hos våra studenter på bästa sätt för att utrusta dem med de bästa förutsättningarna för framgångsrika studier, karriärer, vidareutbildning och aktivt samhällsengagemang? Projektet MEDA-läskompetens är en möjlighet för oss på Arcada att forska vidare, hitta metoder och insatser som behövs för att hjälpa våra studerande till bättre läskompetens.

TEXT: MAGDALENA SANDELL & BARBARA HULDÉN

I undersökningen Kappas! bland högskolestuderande framgår att ju fler böcker det fanns i barndomshemmet, desto bättre var den studerandes generiska färdigheter.

KÄLLOR: Korkeakouluopiskelijoiden geneeristen taitojen arviointi: Kappas!-hankkeen tuloksia http:// urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-892-2

Projektet MEDA-läskompetens på Arcada https://www.arcada.fi/sv/forskning/projekt/meda-laskompetens

Tabellen visar resultatet i Kappas! om generiska kompetenser bland högskolestuderande. I undersökningen deltog studerande i början och slutet av en kandidatutbildning. Studerande i slutfasen presterade något bättre.