Kulturens årsbok 1969

i vårt land. Emellertid har de - när de förekommit - spelat en viktig roll på sådana herrgårdar, där köket legat långt från matsalen och framför allt där man hade en från huvudbyggnaden skild köksflygel, vilket inte var ovanligt. Om kökspigan i blåst, regn eller snöyra skulle bära maten från köksflygeln, krävdes onekligen något att täcka maten med.

Vi vet att Bjurfors bruk tillverkade täckfat vid 1600-talets slut. Det bör tilläggas att täckfat också gjordes av järnbleck.

Den till vänster på väggen hängande cirkelformade skivan med skaft är - som syns - av starkt dekorativ verkan. Den svagt välvda ytan är genombruten och ciselerad med blommor och blad. Man har gissat på att det skulle vara en form av durkslag, men detta motsäges av att det är den välvda sidan som är dekorerad och alltså är avsedd att synas. Därav följer att föremålet skall placeras över någonting och man leds till antagandet att det här är fråga om ett täckfat av ganska originellt slag.

Till sist något om teknik och dekoration hos våra mässingsföremål i värmens tjänst. Som nämnts, är det mässingsslagaren, som här utövat sitt hantverk. Han kunde inte bara smida den tåliga formbara plåten; han var också utbildad till ciselör. Genomgående drag i dekorationen är ornamentala genomsågningar, som här tjänar en funktion, att släppa ut värmen, vilket dock beträffande täckfatet inte är så helt praktiskt I I övrigt förekommer ciselerade ornament i rik mängd. Sigurd Erixon har hos sängvärmarna iakttagit, att ciselerade figurer var vanliga under 1600-talet, medan man på 1700-talet föredrog blommor och blad eller geometriska ornament.