51 minute read
Årsredogörelse
by Kulturen
f)OO-TALET 2EKONSTRUKTJON
högt stenhus, vilket samtidigt tjänade som bostad, och sannolikt av palissader.
Ahus. Jämte kungarna framträdde i ett tidigt skede även ärkebiskoparna såsom borganläggare. Asker, Lunds förste ärkebiskop ( 1104), uppförde sålunda på sin gård i nordöstra Själland ett åttkantigt försvarstorn av gråsten, Söborg, vilket jämte ruinerna av det ej långt därifrån uppförda runda tornet i Bastrup tillhör de äldsta kända tomborgarna i Danmark. Asker fick sin brorson Eskil som efterträdare som ärkebiskop. Denne erhöll 1149 Ahus i förläning. Där fanns då början till en stadsbildning och ett fäste. Orten blev i och med sillfisket och kuvandet av de vendiska piraterna östra Skånes mest betydande hamnstad. Borgen skövlades 1276 och raserades till sist 1567 av svenskarna under sjuårskriget. Vid utgrävningen av borgruinen 1892-93 blottades en anläggning av långsmal, svagt rektangulär form omgiven av ringmurar. Sammanbyggt med ringmuren i söder hade legat ett tvårummigt tegelhus, som vid östra gaveln var förbundet med ett kvadratiskt torn. Husets undervåning omfattade ett större rektangulärt rum, vars nu försvunna valv
154
8. Lindholmen på 1300-talet, rekonstruktionsförslag.
9. Hälsingborg. Valdemar Atterdags torn med mantelmur och salbyggnad, rekonstruktion av T. Mårtensson i hans arbete Hälsingborgs slott under medeltiden. Det äldre rundtornets plats angiven.
155
vilat på två kolonner i mittaxeln, samt en förstuga med trappa till övervåningen. I det stora rummet fanns tre skyttegluggar på vardera långsidan. Mycket tyder på att huset anlagts före ringmuren och att Ahusborgens första anläggning varit av samma typ som borgen i Skanör. I båda fallen får man anta att övervåningen omfattat en stor sal.
RINGMURSBORGAR
Någon tid efter borgen i Skanör anlades även en befästning i Falsterbo. Denna intogs och skövlades av hanseaterna 1311, varefter en ny borg uppfördes. Utgrävningar av Georg Karlin och Ragnar Blomqvist har bragt i dagen spår efter båda anläggningarna. Den äldre borgen har utgjorts av ett rektangulärt tegelhus, som troligen haft en tomliknande byggnad vid sin östra gavel, sålunda närmast en parallell till Skanör och Ahus. Den yngre, efter skövlingen uppförda borgen uppvisar ett modernare schema. Anläggningen har närmast haft en kvadratisk plan med ringmursförsedd borgholme omgiven av dubbla vallgravar och mellanliggande vall. Ett friliggande kvadratiskt kärntorn av tegel på gråstensgrund reste sig på borggården och stödd mot östra ringmuren låg en salbyggnad.
Det för tiden moderna i det yngre Falsterbohus är främst den fyrsidiga planen, som från 1 200-talets slut skulle göra sig gällande i mer än 300 år. Ringmuren ofta kombinerad med salbyggnad hade redan tidigt under 1 100-talet förekommit vid de danska borgarna. Exempel härpå är den redan omtalade av Asker byggda Söborg, som hans efterträdare Eskil på 1150-talet omgav med en tegelmur, och den av Absalon ett tjugotal år senare anla _gda rundborgen i Köbenhavn. Sannolikt fanns även i det äldre Hälsingborg en sådan ringmur.
Av särskilt intresse i detta sammanhang är en i inlandet vid Helgeåns övre lopp på gränsen mot Småland uppförd borg av ringmurstyp, den s.k. Skeviaborg. Dess uppgift var att tjäna som stödjepunkt för den omfattande produktion
• w
. ! ,f : .
10. Hälsingborg. Plan från omkr. 1650 med förs "' .___ ....... ...._,; lag till stjärnskans på borgområdet. Då fanns ännu den av Valdemar Atterdag uppförda ringmuren med halvrunda torn och mantelmuren omkring kärnan. T. Mårtensson, Hälsingborgs slott under medeltiden.
och handel med järn, som förekom inom det under domkyrkan hörande Björkeberga län. Avkastningen från detta hade av ärkebiskop Eskil 1145 donerats till det av företrädaren stiftade Askers kanikprebende. Borgen, som ligger på en holme i Skeingesjön, består av en på 8-kantig plan uppförd ringmur av gråsten i kalkbruk. Dess utgrävare (se Björn Wihlsson, Skeviaborg - en medeltida skånsk befästning, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1950), fann inga byggnadslämningar inom ringmurarna. Detta hindrar icke att vakttorn och övriga hus av trä funnits där. Han påvisar att direkta förebilder till den 8-kantiga ringmursborgen förekommit i Elsass. Då man vet att ärkebiskop Eskil hade träg-
157
11. Borgeby på 1680-talet. Det medeltida porthuset med senare tillbyggnad, t.v. om detta salbyggnaden. Efter Burman-Fischers Prospekter . ..
na förbindelser med Elsass och att han lät uppföra domkyrkans västparti under inflytande därifrån, får man anta att Skeviaborgen uppförts av honom och sålunda tillkommit under 1100-talets mitt.
Bland ringmursborgar av Falsterbotypen bör den något mera avancerade Lindholmen framhållas. En 1934 utförd provgrävning ger vissa hållpunkter för bedömande av dess utseende. Lindholmen ligger på den flacka stranden av Börringesjön. Gravarna, som troligen varit av den gamla dubbla typen med vall, fick sitt vatten från sjön. Den kvadratiska borgholmen omgavs av murar. På dess mitt låg ett kvadratiskt tegeltorn och utmed södra muren en salbyggnad. Anläggningens nyheter var ett hörntorn med murad brunn och en portbyggnad med vindbrygga.
Dessa fakta kan kompletteras med historiska uppgifter. 1339 ålades konungens befallningsman på Lindholmen att
12. Tosterup på 1400-talet. Rekonstruktionsförslag.
13. Krageholm på 1680-talet. Tornet framträder i bortre vänstra hörnet av borgen. Efter Burman-Fischers Prospekter ...
159
överlämna sitt »murade torn» till en efterträdare som befalldes att rasera »alla befästningar med träverk och barfred» samt fylla igen vallgravarna. Dessa intressanta uppgifter får tolkas på följande sätt. Borgen bestod vid denna tid av ett murat torn omgivet av palissader (träverk) med barfreder, dvs. tornlika försvarsplattformar av trä, ofta flyttbara, samt vallgravar. Någon ringmur omtalas icke. Denna jämte porten och hörntornet synes därför ha tillkommit senare. Valdemar Atterdag intog Lindholmen 1360 vid sin återerövring av Skåne. Atta år senare under Valdemar Atterdags krig med Hansan visade sig Lindholmen liksom Hälsingborg vara de enda ointagliga fästena i Skåne. Senare bekräftades Lindholmens styrka genom att drottning Margareta här höll sin besegrade motståndare den svenske kungen Albrekt av Mecklenburg och hans son fängslade 1389-95.
Efter 1360 är det därför antagligt att Valdemar iståndsatt Lindholmen och försett borgen med ringmur och torn. Från hans tid härstammar också det nya kvadratiska tornet med mantelmur i Hälsingborg, Kärnan, och den med halvrunda, inåt öppna torn moderniserade ringmuren kring detta.
Omgestaltningen av borgarna vid 1300-talets mitt hängde samman med användningen och utvecklingen av eldvapnet. Kännedomen om krutet hade österifrån förts till Europa i början av 1200-talet och de första eldrören av metall kom i bruk mot slutet av detta århundrade. Befästningskonsten kom att inrikta sig på ett försvar av ringmurarna, varvid utskjutande fasta torn och barfreder anbragtes i dessa för att skydda dem genom flankeringseld. 1300-talets första årtionden präglades av oavbrutna strider i Norden, varunder Skåne fick sitta emellan och ofta härjades. Det lämnades 1329 såsom pant av konungen för krigsskulder till halvbrodern greve Johan av Holstein-Kiel. Förtretade över det nya tyska herraväldet gjorde skåningarna 1332 uppror och hyllade den svenske konungen Magnus Eriksson som sin konung, vilket han med ett kort avbrott förblev till 1360, då han fördrevs av Valdemar Atterdag. För den unge Magnus Eriksson skrevs på 1300-talet det
160
r4. Bollerup. Plan av källarvåningen med grunderna till det rivna trapphuset. Det streckade partiet är tegelhuset.
berömda verket Konunga- och hövdingastyrelse, i själva verket en bearbetning av den lärde italienaren Egido de Colonnas (d. 1316) arbete för Filip den sköne av Frankrike om furstars uppfostran. Därutinnan beskrives också hur borgar skall byggas. »Man säger även», heter det, natt ju flera hörn, vinklar och utsprång borgmuren har, desto fastare är huset till sitt försvar . . . Likaså ju fler barfreder muren har över alla portar, hörn och vinklar». Kontinentala teorier hade sålunda börjat att tillämpas i Norden.
ADELNS BORGAR
Det anförda har i korthet givit en föreställning om de äldre kungliga eller ärkebiskopliga borgarna, vilka kan betraktas som riksfästen. Inom bondesamhället hade fram vuxit· en storbondeklass, ur vilken konungarna rekryterade sin hird.
11 - Kulturens årsbok 1969
16:i;
För sin tjänst erhöll hirdmännen sociala och ekonomiska förmåner, vilka än mera skilde dem från bondeklassen. I början av 1200-talet framträdde så ett enhetligt adelsstånd. En ny maktfaktor inom samhället hade därmed etablerats, vilken snart skulle komma i kollision med makten hos konung och ärkebiskop samt i längden krossa det gamla bondesamhället. Till skydd för egna intressen började adeln befästa sina huvudgårdar. Vi skall icke här skildra hur motsatsförhållandena mellan konung och adel efter 1200-talets mitt framtvingade en årlig lagstiftande församling, Danahovet, och något senare riksrådet, där de förnämsta stormännen tog plats vid konungens sida, utan se hur maktförhållandena återspeglar sig i borgbyggandet.
Allmogen, som alltid fick sitta emellan vid allmänna arbeten med körslor och dagsverken, uppbådades från början vid byggandet av de kungliga fästena. 1205 förklarade sålunda Valdemar Sejr, att det ålåg bönderna att utföra dessa arbeten. Även adeln ansåg att de kunde nyttja sina bönder på liknande sätt. 1249 utfärdades emellertid förbud för adelsmännen att bruka allmogen, som det heter, till att »ingräva och inplanka» sina borgar. Några år senare förbjöd Kristoffer I, som låg i strid med ärkebiskopen Jacob Erlandsen, anläggandet av fasta hus på de andliga godsen och att tvinga någon under sånings- eller skördetid till arbete på försvarsverk och vallgrävning. Adelns stigande makt framträder 1320, då Kristoffer Il i kungaförsäkringen förpliktar sig att nedriva alla kronans nya fästen, och då Valdemar III utfäste sig att med undantag av Hälsingborgs och Skanörs slott nedbryta alla fästen i Skåne. Samtidigt förunnade den senare däremot riddare och väpnare att bygga torn och stenhus på sina gårdl:lr.
Valdemar Atterdag stärkte konungamaktens ställning gentemot adeln och under hans dotter Margareta, unionsdrottningen, kom adeln helt att förlora sin makt. I de striper som närmast föregått detta hade de många fästena spelat stor roll. Flera av dem hade illtagits, andra förvärvats genom beslag eller köp. För att ytterligare trygga freden utfärdade
15. Bollerup. Längdgenomskärning av salbyggnaden från 1300-talet. Det streckade partiets valv återuppförda efter Sören Norbys skövling 1525.
hon 1396 sitt märkliga förbud mot borg byggande. Eftersom det skett, heter det däruti, »offuervettis liden Ret aff de Fester (fästen), som nu ere begyndte (att byggas), da forbiude vi nu nogen flere Fester eller Barfred att byggis, paa det at Landet skal dess sk0ndere Koffres (förkovras) oc komme til Fred, Skiel oc Ret ende haffue nu ... vreret». - Detta byggnadsförbud varade till 1483, då den danska och norska adeln tvang kung Hans att i sin handfästning upphäva det. I denna säges att konungen icke skall ha makt att förhindra eller förmena god man, andlig eller världslig, i något av rikena att befästa och bygga sin egen gård »dennem oc Riget till Nytte oc Gaffnn.
Vi saknar noggrann kännedom om det stora antal adelsborgar som uppfördes i Skåne under 1200- och 1300-talen.
Brunius, (Skånes konsthistoria för medeltiden, 1850), anser att det funnits ett hundratal. Delvis med stöd av Brunius och C. G. Styffe, som omtalar 109 stycken (Skandinavien under unionstiden), har Hans Hildebrand (Sveriges medeltid, del 2), lämnat en relativt utförlig förteckning. Ett fåtal av dessa ingår i ännu bevarade borgar, några känner man till genom ännu ej undersökta ruinplatser, de flesta är helt försvunna. En systematisk inventering av borglämningarna borde ske. Några exempel skall här ges på medeltida tornoch salbyggnader inom Skåne.
Borgeby. Namnet skrives 1252 »Borbi» och anger att på platsen då redan funnits en corg. Gården omtalas som befäst 1374· Av den medeltida anläggningen kvarstår porthuskomplexet. Detta består av själva i:ortbyggnaden, en tillbyggnad i öster med välvd källare och ett tvåvåningshus i väster. Det sistnämnda har haft två kryssvalv i bottenvåningen och en stor sal med spis och utbyggt privet i övervåningen. Borgeby härjades 1452 av Karl Knutsson. Då fanns säkerligen det av gråsten byggda torn, varav delar ingått i porthuset, och möjligen salbyggnaden. Det var i så fall en anläggning av samma typ som ärkebiskopsl:orgen i Ahus. Som en parallell kan nämnas att ärkebiskop Tuve Nielsen 1463 fick tillstånd att bygga ett hus åt sig intill porttornet i Hälsingborgs ringmur.
Tosterup, omtalas 1374· Borgens äldre delar utgöres av torn och bostadshus skilda från varandra. Tornet är kvadratiskt, fem våningar högt och försett med ett platåformat tak avsett för artilleri. Den nedersta våningen är täckt med ett ribbvalv av samma typ, som i det omkring 1430 byggda S :t Anne kapell i Vittskövle kyrka. På dessa grunder kan tornet dateras till 1400-talets mitt och möjligen vara uppfört av Axel Pedersen Brahe, som förvärvade Tosterup vid denna tid. Bostadshuset har undergått stora förändringar. Vad man vet är, att det åt gårdssidan på medeltida vis varit försett med yttre svalgångar och trappor av trä till andra och tredje våningarna. Spår av valv i andra våningen har påträffats och valven fanns kvar ännu 1676, då Johan Hintzke
oJO 20 .w •o so ...
16. Plan av den sachsiska borgen Todenmann, gco-talets början. T.h. förborgen, som på sin runda kulle haft ett fristående torn, Bollerup kan i sitt äldsta skede ha haft en för borg vid kyrkan med dess 1 rco-talstorn. Efter Martin Olsson, Kalmar slott.
besökte borgen. Sannolikt har anläggningen varit av samma slag som salbyggnaden i Bollerup.
Krageholm ägdes även av Axel Pedersen Brahe. De äldsta delarna av borgen består av ett kraftigt, kvadratiskt, fem våningar högt hörn torn som av allt att döma haft platå tak. Intill tornet och i linje med detta låg ett tre våningar högt boningshus. Får man döma av en teckning av Gerhard Burman från 1699 har boningshuset haft egen gavelvägg mot tornet och kan sålunda vara äldre än detta. Tornet vill jag hänföra till Axel Brahes tid, 1400-talets mitt.
Näsbyholm. Även denna borg har haft ett torn och ett därintill beläget rektangulärt hus. Av detta är nu endast den senmedeltida källaren l;>evarad. Denna utgöres av två rum, vardera täckta med fyra spetsbågiga ribbvalv vilande på en murad 8-kantig mittpelare. Tornet beskrives 1676 av Johan Hintzke. Det var fyrkantigt, byggt av grov gråsten med 1 1/ 2 alnar tjocka murar till en höjd av 18 alnar. På 1840talet fanns ej tornet längre. Möjligen hade dess övre delar raserats och rester sammanbyggts med det kvarstående
huset, som Brunius säger vara tre våningar högt av grova gråstensmurar med några små spetsbågiga fönsteröppningar. I detta fanns en källare, i vars mitt stod »en fyrkantig pelare, som uppbär fyra prydliga korsvalv i spetsbågstil». Han omnämner icke de båda befintliga källarna. Det är sålunda troligt att den av honom beskrivna källaren tillhört tornet. Näsbyholm ägdes under 1300-talet av stormanssläkten Galen och såldes av gälkaren Tuve Galen 1409 till ärkebiskopen Jacob Ulfstand.
Bollerup. Det nu till synes enhetliga rektangulära huset är byggt på grunderna av två äldre byggnader. Den östra delen är uppförd av tegel, i källaren bevarad till manshöjd. Rester av ett halvrunt trapphus på östra gaveln har innehållit en spiraltrappa till övre våningar. Husets västra del är rektangulär och har tjockare väggar, troligen av gråsten. Det förefaller som om borgen i äldre tid varit byggd efter schemat torn-salbyggnad. Vid uppförandet av det nu stående huset har väggen mellan de äldre byggnaderna raserats och man har skapat ett enda rum i källare och övervåning, båda försedda med fjorton ribbvalv vilande på sex åttakantiga granitpelare. Åtta valv i den västra delen av husets källare och övervåning har en valvkonstruktion med hjärtformigt profilerade ribbor av det slag som förekommer i skånska kyrkor av den s.k. Snårestadsgruppen och som börjar byggas vid 1300-talets mitt (se Monica Rydbeck, Valvslagning och kalkmålningar i skånska kyrkor). De återstående valven i östra delen är av en väsentligt yngre typ. Dessa tillhör sannolikt en reparation, som utförts efter 1525, då Sören Norby härjade Bollerup. Ännu en med bjälktak försedd våning ligger ovan de båda nämnda. Denna har använts som bostad. Grunden efter en trappbyggnad har ,påträffats framför de i husets mittaxel befintliga ingångarna.
När och av vem denna ståtliga salbyggnad uppfördes är en öppen fråga. Typen har gamla anor med företrädare av furstligt slag, såsom Goslar och Dankwarderode från 1000och IIoo-talen, ärkebiskopsgården i Trondheim från 1200talet och Biskops-Arnö från 1300-talet. Vid mitten av 1300-
166
17. Bollerup. I förgrunden borgholmen med salbyggnaden från 1300talet (t.v.), i bakgrunden kyrkan med det runda uoo-talstomet. Efter Slott och herresäten i Sverige, Skåne 3.
talet ägdes Bollerup av Martin Pedersen Due, som var gälkare i Skåne, dvs. ståthållare med rätt att i konungens namn uppbära skatter och tillsätta fogdar. För en storman i hans ställning skulle en salbyggnad av detta furstliga slag ha passat.
Salbyggnaden är endast en del av borgen och numera det enda återstående om man icke räknar med den vattengrav, som omger den fyrsidiga borgholmen. Av relationer från 1700-talet vet man att borggården varit helt kringbyggd såsom Svaneholm och Bjersjöholm. Inga undersökningar har likväl gjorts som kunnat bestämma dessa byggnaders art eller ålder. Vad man i detta sammanhang vill dra in i diskussionen om det äldre Bollerups anläggningsform är det runda
l l oo-talstornet vid kyrkan. Detta är ett typiskt försvarstorn och liksom kyrkans långhus byggt av huggen kalksten. Den sachsiska runda borgen försågs under påverkan av franker och normanner med en förborg. I denna uppfördes ett smalt och högt, runt torn, ofta på avstånd från borgen och skild från denna av en grav. Förborgen kallades »Berchvrete», en benämning som senare övergick till tornet och försvenskad blev barfred. Martin Olsson (Kalmar slotts historia), vars översikt av den medeltida borgarkitekturen jag tidigare refererat, anför som exempel på en sådan anläggning den på 900-talet byggda sachsiska borgen Todenmann, se bild sid. I. En plan av denna typ med kyrktornet som barfred kan tänkas för den äldre borgen i Bollerup.
DET FASTA HUSET
Mot medeltidens slut uppfördes friliggande fasta hus använda både till försvar och bostad. De kunde, som på Ellinge, Vanås, Örtofta m.fl. vara kort rektangulära av den tvårummiga typ, som tidigare ofta st förekom i samband med torn. En modernare form blev det långsträckta huset, varpå det välbevarade 1499 grundlagda Glimmingehus är ett praktexemplar. Av andra må följande nämnas:
Dybäck. Oxnkring 1490 uppförde riksrådet Tage Henriksen Hollunger ett avlångt rektangulärt hus av tegel på denna gård. Ovanpå en av bjälktak täckt källare reser det sig i två våningar med avtrappade och blinderade gavlar. Taklisten springer ut med murade bågar på konsolstenar åt vallgravssidan. Där finner man två nedåtriktade skyttegluggar och ytterligare en på södra gaveln - rester av en tidigare rikare försvarsanläggning. Det åt gårdssidan belägna trapphuset uppfördes av Lave Bille vid mitten av 1600-talet. Huset är numera putsat, vilket förhindrar ett närmare studium av dess byggnadshistoria.
Örup. Detta hus är uppfört av gråsten och skiffrig kalksten i tre våningar över en källare, som bär spår efter, troligen ej byggda, valv. Sentida förändringar av gavelrösten
168
18. Dybäck på 1680-talet. Hollungers hus från 140o-talets slut är den bortre längan. Efter Burman-Fischers Prospekter . ..
och takfot gör det numera omöjligt att avgöra om huset haft övre skyttevärn; i källarvåningen förekommer skottgluggar. Framför ingångarna till källare och övervåning har liksom på Glimmingehus funnits en trappanläggning i husets mittaxel. Örup torde ha byggts ett stycke in på 1500-talet, troligen under Greger Jensen Ulfstrands tid (1538-46).
Vollsjö. Av det ursptungliga friliggande stenhuset återstår numera endast den 178'3 med en övre våning påbyggda källaren. Denna har åtta senmedeltida kryssvalv burna av tre murpelare i husets mittaxel. I de två meter tjocka källarväggarna finns spår av skottgluggar. Byggnadstiden torde ligga omkring 1500, då väpnaren Peder Jepsen Lang och hans fru Kirsten Eriksdotter Bille hade Vollsjö som sin sätesgård.
På många håll kom det friliggande fasta huset att byggas in i den under l 500-talet utvecklade borganläggningen med stenhus på flera av borgholmens sidor. Under trycket av
169
eldvapnens utveckling - mot slutet av 1400-talet började man ersätta de äldre kulorna av sten med kulor av järn, som genom sin tyngd hade större genomslagskraft - ökas borgens försvarsanordningar med kanontorn. På de fyrlängade borgarna såsom Eriksholm (Trolleholm) anlagd 1538, Torup 1545 och Vittskövle 1553 utgöres dessa av två runda torn utbyggda i diagonalt mot varandra stående hörn. Det är emellertid icke min avsikt att skildra renässansborgarnas utveckling.
Till sist en anteckning rörande de medeltida fästenas benämning. Borg användes endast i tre fall; två av dessa på riksfästena Hälsingborg och Sölvesborg. Hus förekommer endast i tre sena fall, Malmöhus, Falsterbohus och Glimmingehus. Som benämning på fäste lånades ordet från Tyskland under 1200-talet. Holm är den vanliga benämningen, som använts in i nyare tid även på gårdar vilka aldrig varit belägna på en holme eller omgivna av vattengravar. Lindholm (1332) är det äldsta namnet av detta slag. Slott, även detta ett lån från Tyskland, användes aldrig vid namngivning i Skåne. Mycket vanligt är att herresätet behåller det gamla ortnamnet, såsom Krapperup, Skarhuit,· Örtofta.
Redogörelse för Kulturhistoriska föreningens för södra Sverige verksamhet år 1968
A. LEDAMöTER, STYRELSE OCH REVISORER
Högste beskyddare Hans Maj :t Konung Gustav VI Adolf
Hedersledamöter Hovintendent John Kroon, Malmö (t) Direktör Karl Wistrand, Stockholm Direktör Alfred Persson, Lund Fabrikör Walfrid Nordström, Lund Fil. dr Sven T. Kjellberg, Bjärred Konservator Hans Erlandsson, Lund Docent Ragnar Blomqvist, Lund
Den 31 december uppgick totala antalet medlemmar till 23.215. Antalet årsbetalande var 22.844 (varav 12.275 utanför Skåne). Antalet ständiga ledamöter var 3641 varav följande på grund av särskilda förtjänster: Kamrer Birger Grambäck, Malmö, Kontraktsprost Yngve Werger, Ängelholm, Byggnadschef Carl-Erik Holmberg, Lund, Hovjuvelerare Wiwen Nilsson, Lund, Fil. dr Axel Törje, Lund, Fru Karin Nordenstedt, Genarp.
Årsmöte hölls den 27 maj i närvaro av ca 100 föreningsmedlemmar under ordförandeskap av landshövding Gösta Netzen. Vid årsmötet beviljades styrelsen ansvarsfrihet för förvaltningen för år 1967.
171
Föreningen omvalde intill årsmötet 1971 de i tur avgående styrelseledamöterna disponent Carl-Eric Borgenstierna, professor Sigfrid Svensson och byggmästare Harry Karlsson samt suppleanten stadsbyggnadsdirektör Sven Tynelius.
Till revisorer av 1968 års förvaltning omvaldes bankdirektörerna David Berglund och Stig Lundeborg samt aukt. revisorn Sven-Erik Sandberg med direktör Frans Möller och kamrer Malte Ericsson som suppleanter.
Till hedersledamot valdes enhälligt, på förslag av styrelsen, stadsantikvarien docent Ragnar Blomqvist, som den ils avgick med pension efter 39 års tjänst vid Kulturen.
Styrelsen har under året utgjorts av landshövding Gösta Netzen, ordförande och Kungl. Maj :ts ombud, direktör Holger Crafoord, v. ordförande, järnarbetare Sven-Erik Axelsson, Malmöhus läns landstings ombud, greve Carl Trolle-Bonde, disponent Carl-Eric Borgenstierna, byggmästare Harry Karlsson, hovintendent John Kroon (t 23/8), skoldirektör Karl Gustav Ljunghill, Lunds stads ombud, redaktör Christer Olofson, Kristianstads läns landstings ombud, bankdirektör Carl Göran Regnell, Lunds stads ombud, professor Sigfrid Svensson, major Christer Wahlgren, kyrkoherde Curt Wallin och professor Jörgen Weibull samt självskriven ledamot intendent Bengt Bengtsson, sekreterare.
Suppleanter i styrelsen har varit: sjuksköterska Greta Kruse, Lunds stads ombud, landstingsman Anton Ljunggren, Kristianstads läns landstings ombud, godsägare Sten Nilsson, Malmöhus läns landstings ombud, boktryckare Per-Håkan Ohlsson, akademiräntmästare Malte Ragnarsson, Lunds stads ombud, docent Gad Rausing, stadsbyggnadsdirektör Sven Tynelius och direktör Sune Wetterlundh, Kungl. Maj :ts ombud.
Av Kungl. Maj :t utsedd revisor har varit länsassessor Axel Isaksson och av Lunds stad kassadirektör Karl Erik Lenntorp med kontoristen Albert Jönsson som suppleant.
Styrelsen har sammanträtt 18/i, 27/5 och 6/12. Det av styrelsen tillsatta arbetetsutskottet, bestående av hrr Crafoord (ordf.), Svensson (v. ordf.), Borgenstierna, Rausing, Weibull och Bengtsson har sammanträtt 15/i, 23/4, 2/5, 27/5, 17/io och 17/i2.
John Kroon. Porträtt i brons av Harald Isenstein.
Den 23 augusti 1968 gick en av Kulturens äldsta vänner, hovintendent John Kroon, ur tiden. Han kunde se tillbaka på en sällsynt framgångsrik gärning i det fack, han gjort till sitt, ljustrycket. Denna svåra reproduktionsteknik behärskade han nära nog till fulländning och från Malmö Ljustrycksanstalt utgick en rad förnäma tryckalster.
John Kroon tillhörde Kulturens styrelse från l 938 till sin död och var hedersledamot sedan l 944. Han var genom åren en av de mest verksamma styrelseledamöter, Kulturen någonsin haft. Många uppslag och ideer härrörde från honom, åtskilliga för museet och föreningen ekonomiskt givande publikationer och tryckalster framställdes och donerades genom honom. Främst kommer här En bok om Skåne, tryckt 1936-37, ett praktverk, som förskaffade John Kroon ökad berömmelse som yrkesman och Kulturen en fond, som under namn av Skånebokens fond möjliggjort betydande inköp. Men även Skånekartan, Frans Lindbergs folklivstavlor och andrn förnäma utgåvor har John Kroon tagit initiativ till och generöst överlåtit avkastningen åt Kulturen.
Minnet av John Kroons insatser skall länge leva inom Kulturen.
173
Sammandrag av 1968 års räkensliaper
INTÄKTER
Av föreningen genom egen verksamhet anskaffade medel Medlemsavgifter . . . . . . . . . . . . . . . 585.885: Inträdesavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . 75.971: 65 Försäljningsintäkter . . . . . . . . . . . . . 123.828: 63 Ersättning för tjänster . . . . . . . . . . 48.490: 83 834.176: 11 Hyresinkomster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86.48r 68 Gåvor från företag 1 och enskilda . . . . . . . . . . . . 23.935: Bidrag från Kulturens donationsfonder . . . . . . . 17.145: 90 Diverse intäkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44.750: 48 1.006.495: 17
Allmänna anslag Anslag från staten . ..... . . .... .. .. ....... ... .. ... . . .
Lunds stad . .... .. . .. ... .. .... ... . . ... . . .
225.000: 350.000: landsting M-län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30.000: landsting L-län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.000: landsting K-län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.000: landsting N-län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500: kommuner 2 • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 5.265: Lotterimedel, disponerat av anslag .. . . .... . .. . ........... . reserverat av anslag . . . . . . . . . . . . 58.000: Minskning av eget kapital ....................... ... .... . . 626.765: 42.000: -
56.596: 90 1.731.857: 07
1 Cardo AB för treårsperioden 1967/69 kr. 6.ooo: -; därav lyft Förenade Superfosfatfabriker AB för treårsperioden 1968/70 kr. 1.500: -; därav lyft ... ... ... . ... ................ . Skånska Brand-Hermes .. .. .... .. ....... . ...... ... . ... . Skånska Cement AB för treårsperioden 1968/70 ......... . Skånska Hypoteksföreningen för treårsperioden 1967/69 kr. 4.500: - ; därav lyft ........... .. . .. .................. . Sydsvenska Kraft AB för treårsperioden 1968/70 kr. 6 .900: - ; därav lyft .......... . .......... . ..... .. .............. . Scan, Föreningen Skånska Andelsslakterier .... . .. .. . .. .. . Akerlund & Rausing AB (för underhåll av förpacknings-
174
2.000: -
500: 5.000: 5.000: -
1.500: -
2.300: 2.500: -
5.000: -
23.800: -
Samlingar, bibliotek, arkiv ............ . . . .. . Inventarier . ........... . ....... . ..... .. . .. .
51.294: 75 26.092: 42
Personalkostnader Löner .................. . . ............ .. . . . Pensioner m.m. . .. ..... .... .... . .... ...... .
822.523: 71 161.308: 15 Reserverat för pensioner ...... .. ....... .. . . . 20.000: - 1.003.831: 86
Främmande tjänster V akthållning ... . ..................... . .. . . 30.898: 29 övriga främmande tjänster .... .... ......... . 46.131: 80 77.030: 09
Reklam .. ... ................ .. ........ ... . . .. ...... .. . . Resor, representation .. ... .. ............. .... ........... . Försäkringar . .. ... .. ..... ... ... ... . .......... ...... .... . Fastighetsunderhåll .............. .. . . ..... . . ............ . Förbrukningsmaterial, bränsle, el, vatten : ... . . .... . .. .. . .. .
36.6n: 38 22-430: 95 21.923: 38.569: 73 57.7u: 12
Kostnader för Porto .. .. .. . .... . .... ....... .. .......... . Telefon och övrigt . .... . ... . .. ... ..... .. . .
36-488: 87 21.636: 55
Kostnad för varor för försäljning Ars bok .... ... .. .. .... . ........ ... . ..... . Almanacka .... . ....... .. .......... . ...... . övrigt
126.936: 75 41.n5: 89 65.351: 37
Utlägg för uthyrningsverksamheten . .... . ... .. ........ . . . Räntor ...... .. ... . ... .... . .. . .. .... .. ..... .. ..... . .... . Skatter .......... . . .. .. .......... .. . .. . ..... .. .. ...... .
30.695: 03 52.244: 31 21.893: -
l .731 .857: 07
2 Kommuner:
Billesholm, Blentarp, Burlöv, Everöd, Genarp, Glimåkra,
Hammenhög, Harrie, Hörby kpg, Jonstorp, Kågeröd, Löberöd, Löddeköpinge, Löderup, Marieholm, Munka-Ljungby,
Månstorp, Oppmanna och Vånga, Perstorps kpg, Riseberga,
Räng, Rönneberga, Röstånga, Sjöbo kpg, Skarhult, Skurups kpg, Snogeröd, Staffanstorp, Svalöv, Svedala kpg, Teckomatorp, Tommarp, Trelleborgs stad, Vallåkra, Vellinge, Vemmenhög, Vollsjö, Astorps kpg, ödåkra, örkened, Östra Färs,
Östra Ljungby . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . tillsammans
175
Enär föreningens eget kapital fr.o.m. föregående år (8.739: 78) icke förslår att täcka den uppkomna förlusten, föreslår styrelsen att föreningens fastigheter vilka har ett taxeringsvärde av 2.35r.400 kr uppskrives med 300.000 kr till ett belopp av r.378.500 kr.
Under förutsättning att denna åtgärd godkännes av föreningen på årsmöte blir det egna kapitalet efter avdrag av årets förlust 252.142: 88 kr.
Nedanstående balansräkning är upprättad med denna uppskrivning verkställd.
TILLGÅNGAR
Fastigheterna i Lund och Östarp ... .. ...... . . . Samlingar, bibl., arkiv, inventarier .. . . ....... . Långfristiga fordringar .. .. . ..... ........... . Kortfristiga fordringar . .. ................ . . . Kassa, bank, postgiro ...... .. . . ... ... .. ... .
31/12 1967
l .078.500: 3: 69.749: 53 18.232: 12.579: 90
491.205: 89 246.161: IO 283.704: 63 129.069: 73 20.183: 30 8.739: 78 3r/12 1968
r.378.500: 3:0: -
46.160: 89 5.916: 94
SKULDER
Långfristiga skulder ........... . ... ... .. . .. . Pensionskonto .......... . ...... . ... . . . . .. . . Checkräkningskredit .... . .... . .. . . . .. ..... . Kortfristiga skulder .. . . .. ...... .. ..... . .. . . Interimsavsättningar .. ........... .. .. . .... . . Eget kapital ............ .. ..... ... ....... .
473.000: 205.232: 15 287.826: 66 134.782: 67 7r.596: 47 252.142: 88
KULTURENS DONATIONSFONDER
INTÄKTER
Räntor och utdelning på aktier (därav från Kulturfonden kr. 4.845: 90) . .. . ........... . . .. .. ... . .......... . ... . .
KOSTNADER
Bidrag till föreningens rörelse ......... . . . .. . ... .. ... .. .. . Kapitalkonto ... .. ...... .... ... .. .. .. . ...... . . . ...... .. .
28.691: 94
28.691 : 94
17.145: 90 l l .546: 04
28.691: 94
TILLGÅNGAR Aktier ....... ... ... . . .... . . . .... . . . ...... . Bank . . ... . ..... . . .. ... . . .... . .. .. ...... . . Utlämnade lån . ..... .. . . . .. ... ......... . . . . 31/x2 1967 209.375: 43 198.709: 19 105.705: 89 31/r2 1968 209.375: 43 215.961: 12 100.000: -
513.790: 51
SKULDER OCH EGET KAPITAL Fondernas kapitalbehållning . .. .. . ... ... . . .. . Aktier
215 Asea, bundna .... .. . . ... . .. . . ..... .... .. . .. .. .. ... . 100 Atlas Copco ... .. .. . . . .. .. . . .. . . .. . .. ....... .. ... . . . 120 Cardo .. .. .. ... . ... .......... ..... ... .... ... . . .. . . . 40 Cellulosa .. .. . .......... ... . . . .. ................ .. . . 8 Elverk . . .. . ... . ......... . ... .... ... . . ...... .. .. ... . 11 Fläktfabriken . .. . ..... . ... . . .... .. .. ... .. . .... ... . . . 30 Grängesberg, bundna . .. . . ........... . . . . ........... . 30 Iggesund ..... .. ........... .. .. .. ..... .. . . ... .. . ... . . 28 Kullager, A .. .. .. .. . . ......... .. ....... . ... .. .. .. . . 240 L. M. Ericsson, B ... .. ....... .. . ... .. .. . ..... ...... . 50 Pripp-bryggerierna ... .. .. .. .. .. .. .. .. . .. . ... . ... .... . 25 Stora Kopparberg, bundna .. . .. .. . . ... .. . ..... . . .... . 3 Stora Kopparberg, fria . .. . ... . . . .. .... . .. ..... . .... . 13 Turitz ............................ . .... . .. .. .. ... . . 190 Tändstickor, B ...... . .... . ....... ... . . .. .. .. ....... . 20 Säfveån .......... ... ..... .... .... ...... .. .. .. . . ... . 115 Skandinaviska Banken ..................... ... . . . . .. . 525.336: 55
525.336: 55
29.407: 85 16.804: 20 7.530: 8.769: 25 1.196: 15 2.245: 80 7.031: 15 8.444: 9.926: 35 41.200: 98 10.000: -
}10.968: 30 6.118: 75 35.720: 15 1.172: 12 12.840: 38
Kursvärde 31/x2 1968: kr. 314.376: -
Fondernas kapitalbehållning Thomanderska fonden . . ... ....... . Anna Karlins premiefond .... ..... . Ole Olsens Keramiske Legat . ...... . Beathe och Sven Bengtssons fond .. . Skånska Brands fond . .... . . . .. .... . Kulturens Jubelfond ... ... . ....... . Skånebokens fond .. ... .. . ... .. .. . . Ingeborg Holcks fond ... . ... .. .. . . . Anna Lithströms fond .... . .. . . . .. . Bror W. Olofssons fond .. .. ... . . . . Albert Ekmans fond . . ... . .. . .... . . J. T. gerggrens fond . ........ . ... . . Jubileuhisinsamlingen 1957 . . . .. ... .
10.025: 22 1.529:36 36.810: 14 23.218: 59 12.530: 47 10.154: 30 47.630: 81 15.481: 75 13.414: 17 34.153: 52.415: 44 50.372: 10 217.601: 20
Disponibelt belopp 10.025: 22 529: 36 o: 3.218: 59 2.530: 47 1.459:30 346: 15 1.469: 25 2.101: 53 3.301: 02 277: 49 372: lO 217.601: 20 209.375: 43
Ej disponibelt belopp
o: 1.oo:i: 36.810: 14 20.000: 10.000: 8.695: 47.284: 66 14.012: 50 11.312: 64 30.851: 98 52.13r 95 50.oo:i: o: -
12 - Kulturens årsbok 1969 177
Som bidrag till upprustning och modernisering av museets pennanenta hantverksutställning har fabrikör W alfrid Nordström överlämnat 10.000 kronor och Sparbanken i Lund 5.000 kronor.
Våren l 968 beviljade Kungl. Maj :t ett extra anslag av lotterimedel på l 00.000 kronor till fortsatta reparationsarbeten för våra gamla byggnader, varav många länge varit i stort behov av upprustning.
De anslagna medlen har använts för att slutföra reparation av och Blekingegt'irden, rusta upp Dekanresidenset och påbörja reparationen av Thomanderska huset. Vi hoppas på fortsatt stöd av Kungl. Maj :t med lotterimedel, ty fortfarande är många byggnader, främst inom det norra området, hårt nerslitna.
Försäkringar
Försäkringsvärdet för brand och inbrott å föreningens egendom är för
byggnader samlingar och lösöre
7.169.000 17.942.100 25.111.100
C. PERSONAL OCH VERKSAMHET
Intendent: Stadsantikvarie:
Museilektor: Antikvarier: fil. dr. Bengt Bengtsson ( l 961) docent Ragnar Blomqvist (1929) t.o.m. 30/ 4 fil. lie. Anders W. Mårtensson ( 1957) fr.o.m . . Ils fil. lie. Ingemar Jeppsson (1962) fröken Märta Lindström (1950) fil. kand. Gunilla Eriksson ( 1960)
Amanuenser:
Konservator: Konservatorsbiträde: Textilkonservator: Kanslichef: Rustmästare: Skattmästare: Kontorsskrivare: Registrator: Kontorsbiträde: fil. kand. Nils Nilsson ( l 962) fil. kand. Christina Lindvall-Nordin ( l 967) fil. kand. Claes Wahlöö (1968) fr.o.m. 115 antikvarie Fred R. Allik (1955)
herr Lars Johansson (1959) fröken Ingela Juhlin ( l 967) överste Ake Rehnberg (1965) antikvarie Wilhelm Jönsson ( l 930) herr Sune Hellborg (1960) fru Astrid Sörensson (1954) fru Eva Mårtensson (1963) fru Anna-Stina Melin (1963)
Fil. kand. Jan Gerber har vikarierat som amanuens under året och även ordnat utställningen »Lärde lärare». Fil. stud. Margareta Alin har tjänstgjort under augusti-november som kommissarie för utställningen »Vårda - bota». Fil. kand. Maj Fehrman har biträtt med utställnings- och katalogiseringsarbete. Fil. kand. Gunnar Alsmark och fil. kand. Barbro Astrand har under året biträtt med utställningsarbete, varvid Barbro Astrand bl.a. ordnat utställningen över Bengt Nordenberg.
Fil. stud. Elisabet Berg har tjänstgjort som konservatorsbiträde vid textilavdelningen under tiden 3/I-15/5. Konstnären Sonja Reinfeldt-Jansson har fr.o.m. IIII tjänstgjort vid textilavdelningen.
Fru Elly Ljungman har haft halvtidstjänstgöring på biblioteket och hrr Gösta Bryve och Jonas Jonsson (fr.o.m. 4/II) har tjänstgjort vid museets arkiv som arkivarbetare.
På expeditionen har fröken Anne-Marie Törnqvist ( t.o.m. l 3/ 5) varit anställd i halvtidstjänst.
På rustmästarens avdelning har tjänstgjort hrr Herman Hansson (fr.o.m. 25/1 r), Sune Jensen, Gottfrid Jönsson, Gustav Klinckert ( t.o.m. 30/ 4) och Stig Wihlborg.
Fruarna Ebba Jönsson och Nora Johansson har varit biljettkassörskor och kamrer Nils Hansson fungerat som siffergranskare.
Städerskor har varit fruarna Signe Dyberg, Gunhild Lundberg
(t.o.m. 5/9), fröken Anna Andersson (fr.o.m. IIIII), fröken Svea Lungberg (fr.o.m. 18/II) och fru Carla Johansson.
Som vapenfri tjänstepliktig har fil. dr Jörn Svensson tjänstgjort fr.o.m. 5/8.
Utställningar Som vanligt har textilavdelningen bedrivit en livlig utställningsverksamhet. »Dynor och täcken» kvarstod på nyåret. Som ett arrangemang inom ramen för »Kul i Lund» (under skolornas vinterlov) anordnades den 23/2 en välbesökt mannekänguppvisning »Linjer i modet», arrangerad av konstnären Bengt Rooke och Textilhandlarnas förening i Lund. Här blandades gammalt med rykande nytt; speciellt intressant var tendensen i vår tid att ta upp drag från äldre tid, inte minst 1920- och 30-talen.
Den 8-17/3 visade CUM (firma Carl Ulrich Madsen i Köpenhamn) ryor av unga nordiska konstnärer i samarbete med firma Garnknuten i Lund. Generalkonsuln för Danmark P. Sörensen invigde utställningen. »Som man bäddar . .. » hette nästa utställning (x/4-15/5). Den visade sängklädernas historia, som illustrerades med olika typer av sängar och textilier från museets samlingar, utställda i antydda interiörer. Det hela gav en fyllig bild av utvecklingen, från stadiga skinnfällar till de nya papperslakanen.
Hemslöjden i Malmöhus län bedrev under sommaren en kurs i damastvävning i Borgarhuset och till denna bestod museet historisk åskådningsundervisning genom att visa »Damast 1590-1950» ur museets samlingar under tiden 24/6-5/8.
Textilavdelningens sommarpraktikanter sysselsattes bl.a. med anordnandet av en utställning »Tygtryck», som öppnades 11 juli. Den intro,duceraqes med en samling äldre tryck och verktyg som visade olika slag av hantverksmässig framställning. Tack vare nyförvärv och frikostiga lån och gåvor från konstnärer, privatpersoner, Farma Textiltryck AB, Elsa Gullberg AB, Ljungbergs Textiltryck AB, m.fl. textilföretag samt AB Nordiska Kompaniet och Textilkammaren kunde utställningen ge en bild av stilutvecklingen under de senaste fyra decennierna.
180
I Vita husets översta våning kvarstod utställningen »Hantverk under l oo år» till mitten av februari. Den 1712 öppnades en utställning över Bengt Nordenberg, som behandlas på annat ställe i denna årsbok, liksom de två stora utställningarna »Lärde lärare» (12/6-25/8) och »Vårda - bota» (2i/9-15/II).
Den legendariske konsthantverkaren, ciselören Sven Bengtsson i Lund, var bland mycket annat även samlare. Han hade en stor kollektion av affischer från tiden omkring sekelskiftet och överlämnade den till konservator Hans Erlandsson, som nu i sin tur skänkt hela materialet till Kulturen. Evenemanget firades den 23/3 med en utställning (ordnad av herr Gösta Bryve), upptagande framför allt teater- och bokaffischer. Detta så förgängliga material kunde fylligt presenteras i en intressant och färgglad utställning.
I samarbete med Franska institutet och Lunds stadsbibliotek visades från den 15/1 l en utställning av franska barn- och ungdomsböcker. Den berikades med barnteckningar från Nevers och Lund, ett inslag i kulturutbytet mellan de två vänorterna, och ett urval leksaker från samlingarna. Utställningen gav också impuls till en livlig verksamhet för barn, med filmvisningar, sagostunder och lekstuga. Fil. kand. Barbro Astrand hade ordnat utställningen och organiserat verksamheten.
Arets sista utställning handlade om tennfigurer. Konservatorn vid Töljhusmuseet i Köpenhamn Preben Kannik avled 1967 och utställningen kan betraktas som ett äreminne över honom. Han var specialist på åskådliggörandet av historiska händelser (främst krigiska) med hjälp av tennfigurer, uppställda i konstnärligt utformade panoramor. Från Kristianstads museum lånades hela utställningen, som omfattade skildringar från förhistorisk tid fram till Norra skåningarnas parad 1915. Utställningen kompletterades med teckningar och målningar, bl.a. utgörande förstadier för Kanniks arbeten om uniformshistoria. Utställningen kvarstår ett stycke in på l g6g.
Fjolårets utställning av mässing togs emot på Kristianstads museum och öppnades där den 25/i, ännu ett exempel på det livliga samarbetet mellan de sydsvenska museerna.
Arets måndagsaftnar startade den l g februari med att intendent Bengt Bengtsson visade den uppmärksammade utställningen av Bengt Nordenbergs målningar och skisser. Bengt Nordenberg blev föremål för ytterligare en afton den 4 mars då fru Anne-Mari Elmqvist berättade om konstnären och Blekinge. Böcker och boktryckare talade intendent Bengtsson om följande måndagsafton och den 18 mars var fil. dr Gustaf Näsström inbjuden att berätta om Svenskt 1700-tal. Den l april talade fil. dr Sven T. Kjellberg och Slott och Herresäten i Skåne. 39 år på Kulturen var rubriken på docent Ragnar Blomqvists afton den 8 april och frågan V arför klär vi oss besvarade docent Anna-Maja Nylen följande måndagsafton.
Höstens måndagsaftnar inleddes den 30 september med att professor Alfred Flaum berättade om Lunds lasarett genom tiderna. Silver från Vä och Kristianstad fick besökarna höra talas om den 14 oktober av museichefen Torsten Andersson från Kristianstad. Måndagen därpå höll med. lie. Bengt Lindskog ett föredrag, Vårda - bota, i anslutning till utställningen med samma namn. Om teleobjektiv och dess möjligheter att fånga djur och natur talade professor Henrik Enghoff, Uppsala, den 28 oktober och den l l november gav Kulturens rustmästare, antikvarie Wilhelm Jönsson, råd om antikviteters vård och restaurering. Följande måndag berättade intendent Bengtsson om silverfiligran och den 25 november höll chefen för Malmöhus läns hemslöjd, direktris Gertrud Ingers, föredrag om Slöjd i glesbygd. Inför julstöket den 2 december var en måndagsafton i samarbete med Lunds husmodersförening anordnad.
I likhet med tidigare år har Kulturens studentorkester under ledning av med. lie. Sören Niel:zen aktivt medverkat med inte mindre än sex musikaftnar, varav två bestod av konserter av hela orkestern i Vita huset, övriga av kammarmusik i Bosebo kyrka. De har som alltid utgjort ett uppskattat inslag i museets mån dagsaftnar.
Genom samarbete med Lunds arbetareinstitut har det varit möjligt för museet att inbjuda föredragshållare utifrån. Det är
ett samarbete som Kulturen värdesätter och som vi hoppas även uppskattas av våra besökare.
Skolundervisning I likhet med tidigare år har det förekommit ett livligt samarbete mellan Lunds skolor och museet. Under året har samtliga elever i årskurserna 3-9 varit på studiebesök i museet eller på Kulturens östarp. De olika studieämnena har utarbetats av representanter för skola och museum och målet har varit att varje årskurs skulle få uppleva något väsentligt avsnitt ur just sin liirokurs i historia och samhällskunskap med utgångspunkt från Kulturens sam-· lingar. För denna undervisning har till museet knutits blivande historielärare och museimän som under museilektorns ledning utbildats för denna undervisning. I ökad omfattning har skolor från hela södra Sverige utnyttjat möjligheten för eleverna att under sakkunnig ledning studera museets samlingar. Givetvis har förutom schemalagda och förhandsanmälda studiebesök möjligheten till fria klassbesök funnits.
Lärardagar, studiedagar för information om vad Kulturen och Kulturens östarp har att erbjuda i form av levande kulturhistoria för skolornas elever, har under året ägt rum i ökad omfattning.
U niversitetsundervisning Under året har vid Kulturen hållits kurser i museikunskap och föremålskännedom för konsthistoriker och folklivsforskare med museets tjanstemän som ledare. Vidare har för historiestuderande hållits fyra kurser i kulturhistoria med huvudvikten lagt på metoder för hur en lärare kan utnyttja museisamlingar i sin undervisning. Även för elever vid Lärarhögskolan i Malmö har kortare kurser med liknande innehåll hållits i större antal än tidigare. Under sommaren anordnades en föreläsningsserie om svensk kultur för hawaianska studenter. - Bearbetning av museets samlingar för seminarieuppsatser inom »museiämnena» har under året flitigt utnyttjats av studenterna varvid museets tjänstemän stått till förfogande som handledare. På en rad olika platser inom och utom landet har museets tjänstemän deltagit som föredragshållare och kursledare.
Textilavdelningen Fyra utställningar och en mannekänguppvisning har arrangerats, närmare beskrivna på annat ställe i redogörelsen. Den mest omfattande utställningen, »Tygtryck», gjordes tillsammans med sommarpraktikanterna Susanne Sjöström och fru Britta Kjellgren, båda från Konstfackskolan, och Dorthe Stougaard, utexaminerad från Kunsthaandvrerkerskolen, Köpenhamn.
Evenemang
Kulturens park och kulturhistoriska byggnader lämpar sig väl för olika aktiviteter med anknytning till institutionens syfte. Vissa händelser betraktar vi som traditionella, främst kanske trettondedagsfirandet med vespergudstjänst och Staffans-sång, som har pågått sedan 1893. Publiktillströmningen vittnar om att traditionen är djupt förankrad i lundabornas medvetande. Bosebo kyrka har dessutom under året varit platsen för 36 vigslar och tio barndop, varjämte tretton gudstjänster, anordnade av föreningar eller offentliga institutioner, förekommit. Invigning till diakonissor och vårdhemssystrar förlägges av tradition till Bosebo; tre dylika högtidligheter har ägt rum under året.
En annan tradition, dock av senare datum, är Lunds Husmodersförenings »Julstök», som med varierat program anordnas i början av december. Denna gång vände sig »stöket» speciellt till barnen, som fick åtskilligt intressant och roligt att syssla med.
Kulturen noterar med glädje, att det ärevördiga Knutsgillet känner sig alltmera hemma på Kulturen. Med stor tillslutning sköt man på Papegojan den 23/5, följande reglerna från 15871 och firandet av »Ola Toddy» den 4/r är numera tradition.
I anslutning till de tillfälliga utställningarna har självklart visningar anordnats. I vissa fall har man kunnat sträcka sig över sedvanlig muntlig vägledning; så t.ex. avslutades utställningen »Hantverk under 120 år» med att skickliga konditorer, blomsterbindare och korgmöbeltillverkare demonstrerade sina yrkens finesser den 21/2.
Det goda samarbetet med Malmöhus läns hemslöjd fick ett nytt
uttryck i den kurs i damastvävning, som förlades till Borgarhuset, vars nedre våning förvandlades till en vävstuga med fjorton damastvävstolar, som dunkade där under sex veckor.
Ett uppmärksammat inslag i Pressens Rundtur var den stora Kulturdagen den 19/5 då en äkta trolovning enligt gammalskånsk sed ägde rum framför Bosebo kyrka. Fästeparet vigdes sedan under lika högtidliga former på pingstdagen i Seglora kyrka på Skansen. Rundtursdagen innehöll också en magnifik uppvisning av Lunds brandkår, som med sekelgamla metoder släckte en eldsvåda i Hylla smedja. Polisen demonstrerade modern materiel och bjöd på ett bejublat framträdande av den frejdade polishunden Ingo. Hemvärnets musikkår höll konsert, Tornabygdens folkdanslag hade uppvisning och Torns ponnyklubb tävlade i att »sticka preussaren» och andra ryttarlekar.
Proteus-teatern framförde i det gröna vid Herrehuset komedien »En skön juvel» (Turcaret) av Alain Le Sage, skriven 1709, med stor publikframgång. Andra sommarevenemang var ett framträdande på Midsommardagen av Per Lilienbergs dockteater och en gitarrkonsert den 28/7, anordnad av Rikskonserter.
Det är med tillfredsställelse, som Kulturen kan notera, att ett museum av detta slag allmänt accepteras som en naturlig plats för kulturella aktiviteter, även sådana som inte tjänar ett strikt musealt syfte.
De lundaarkeologiska undersökningarna har omfattat övervakning av grund- och ledningsgrävningar samt uppmätning och fotografering av utdömd bebyggelse. Två omfattande grävningsundersökningar har utförts under året. Vid grundgrävningen för det nya stadsbiblioteket vid Petriplatsen påträffades bl.a. norra grundmuren till S :t Peters kyrka samt 222 gravar norr därom. Kyrkan, som uppförts under l 100-talets andra hälft, har enligt vad undersökningen visar tillbyggts vid två olika tillfällen. I några av de äldre gravarna låg den döde på ett träkolslager, samma gravskick som registrerades vid Thulegrävningen l96i. Efter reformationen 1536 revs kyrkan och därefter har tomten varit bebyggd. Flera brunnar med intressant innehåll från denna efterföljande profana tid undersöktes.
Sedan mitten av augusti har en arkeologisk och byggnadshistorisk undersökning pågått i anslutning till ett medeltida kanikresidens i kvarteret Maria magle. Ett av resultaten från undersökningen visar att hm:et sannolikt uppförts under 1200talet. Det äldsta skriftliga belägget på husets existens härrör från 1346. Bland föremålen kan nämnas en relief sten med motiv föreställande S :t Mikaels strid med draken.
Bearbetningen av fynden från stadshallstomten och från tomt nr 4 i kvarteret Glambeck har tack vare fortsatta frikostiga anslag från Statens Humanistiska Forskningsråd kunnat bedrivas i ökad takt. I katalogiseringsarbetet har deltagit textilkonstnär Monica Centerwall, fil. stud. Lone Mogensen, fil. kand. Märta Månsson och fil. kand. Birgitta Sjöholm.
Lundaarkivet har tillförts 170 blad originaluppmätningar och 1035 fotografier och negativ. Stadsantikvarien har biträtt stadens fastighetskontor vid restaureringsarbeten å tildre byggnader.
I konserveringsanstalten har konserveringen av fyndmaterialet från de senare årens lundaundersökningar fortgått. Bl.a. har en stor mängd textilfragment från 11 oo-talet, framgrävda på stadshallstomten, konserverats. Med värdefullt bistånd från konservatorerna Vivi-Ann Jacobsen och Gerda M0ller, från Nationalmuseet, Köpenhamn, har nya läderkonserveringsmetoder utarbetats. En brunnsholk av en urholkad ekstam, funnen vid grundgrävningen på Svenska Handelsbankens tomt, St. Södergatan, har färdigkonserverats och utställts i bankens nya huvudkontor. En rekonstruerad biläggarugn av skålkakel, jordfynd från Allhelgonaklostret, har färdigställts och uppmonterats i Lundahallen. Ingenjörerna I. Hallberg, L. Olsson, B. Persson, lagerchef K. Andersson samt verkmästare V. Andreasson samtliga från Akerlund & Rausing AB har bistått konserveringsanstaltens arbete. Chefskonservatorerna B. Brorson Christensen och K. Holm, Nationalmuseet, Köpenhamn, har hjälpt oss med att lösa olika konserveringsproblem. Forskningschef E. Bladh och forskningsing. B.-0. Osberg har kostnadsfritt utfört analyseringsarbeten. Följande företag har välvilligt donerat material och utrmtning:
Alfa Laval AB, Lunds Cementgjuteri AB, Mataki AB, Odel-
186
berg & Olson AB, Perstorps Industrier AB, Wilh. Sonesson AB, Svenska Shell AB, samt Akerlund & Rausing AB.
Som praktikanter har arbetat studerande Ann-Marie Sellman, Liselotte Persson, Jadwiga Stuwe-Jablonska, Linda Blumenau (USA), Louise Thorner samt rustmästaren vid Kristianstads museum Nils Ljungqvist, konservatorn vid Varbergs museum Hans Bräuner och konservator P. 0. Hörberg, Malmö museum. 37 skolelever har genomgått praktisk yrkesorientering på konserveringsanstalten.
D. SAMLINGAR, BIBLIOTEK OCH ARKIV
Arkivet Arkivet har under året ökats med 184 nummer.
Porträttarkivet har ökats med 86 fotografier.
Excerpering av tidskriftsartiklar har utförts i sedvanlig ordning.
B. G. Svenssons av Akerlund & Rausing skänkta samling av reklamtryck och etiketter har genomgåtts och sorterats.
E. BESÖK Av de 80.924 besökarna har 6.843 studenter och 15.404 skolungdomar varit avgiftsfria samt med nedsatt avgift varit 7.523. 4.414 medlemmar har under året besökt museet. Hökeriet har haft 7.974 _ besökare.
F. öSTARP I Östarpshallen öppnades den 30 april utställningen »Kryntor och krus» en utställning av gammalt krukmakaregods, ordnad av
antikvarie Gunilla Eriksson. Malmöhus läns hemslöjdsförening visade samtidigt textilier och utställningarna pågick till den 1 oktober. Hallen besöktes under tiden av 13.062 personer, varav 390 medlemmar.
Gamlegården har hållits öppen för besökare 30 april-1 oktober. Antalet besökare utgjorde 15.139, varav 442 medlemmar. östarpsdagen den 11 augusti gynnades av vädrets makter och besöktes av omkring 5.000 personer. Dragonens dag firades och inleddes med korum av kyrkoadjunkt Erik Berglund under medverkan av militärmusikkåren i Ystad samt hälsningsanförande av intendent Bengt Bengtsson. Skånska dragonregementets kamratförening paraderade för standaret. Vid Möllegården gavs en uppvisning och demonstration av gamla dragonutrustningar och modern stridsmateriel under rubriken: Från älghudskyller till stridsvagn S. Bålda ryttare klädda i uniformer från olika epoker red fram och anmälde sig för överste Nils Isaksson. Deras utrustning och beväpning kommenterades liksom åtföljande »rusthållare» klädda i de vackra häradsdräkterna från Torna. Anförande hölls av överste Isaksson och därefter demonstrerade fanjunkare Rolf Nilsson den moderna stridsmaterielen med stridsvagn S som främsta attraktion. - Militärmusikkåren i Ystad under ledning a;v Bo Hartog gav promenadkonsert och besökarna promenerade omkring för att se på hur garn färgades med växtfärger, hur nässlor bearbetades, bråkades, häcklades och skäktades, hur band vävdes och kavelfrans flätades. Man kunde också studera skicklig hantverksteknik av kopparslagare, krukmakare, spånkorgmakare och bärnstensslipare. Torns ponnyklubb arrangerade ryttartävlingar med bl.a. den gamla leken »ta ringarna», och Östarpsexpressen rullade runt med barnen som även fick deltaga i lustiga lekar under ledning av Hans Nilsson. Dagen avslutades med uppvisning av Tornabygdens folkdanslag. Det alltid lika entusiastiska stödet av frivilliga krafter för östarpsdagen möjliggjorde det lyckosamma genomförandet.
För Gamlegårdens tillsyn har svarat lantbrukare och fru Nils Jönsson. Vid utställningshallen har fru Alma Andersson och fru Ester Nilsson fungerat som biljettkassörskor.
Jakttillsyningsman har varit frisörmästare Inge Dahlbom.
188
G. KULTURENS TOPPELADUGARD, NORDENSTEDTSKA STIFTELSEN
Stiftelsens förvaltning har ombesörjts av Kulturens kansli och Skandinaviska Banken i Malmö.
Skogsbruket har förvaltats av Skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län. Lund i januari 1969 Styrelsen
1968 ARS DONATORER
Förteckning över dem som skänkt föremål till museet, biblioteket och arkivet.
A.B.F., Lund, gm ombudsman Sven
Ståhlberg Fru Margareta Alin, Lund Almedahls fabriker, Kinna Almqvist & Wiksells boktryckeri,
Uppsala Amanuens Gunnar Alsmark, Lund Fröken Sophie Alströmer gm fru
Ellen Alwall, Lund Professor Nils Alwall, Lund Fru Anna Andersson, Lund Radiohandlare Helge Andersson,
Lund Representant Roland Barkstedt,
Malmö Fru Ulla Behrens, Solna · . Socialvårdssyssloman Arthur Bengtson, Lund Intendent Bengt Bengtsson, Lund Fru G. Bengtsson, Lund Fru Iris Bengtsson, Dösjebro Fröken Henriette Benies, Lund Herr Arvid Berdenius, Knäred Fru Karna-Maja Berg, Lund Fru Maja Bergengren, Lund Reklamkonsulent Lars Berglund,
Sjöbo Redaktör Nils Beyer, Stockholm Avdelningsdirektör Lars Biörkman,
Norrviken Docent Ragnar Blomqvist, Lund Albert Bonniers Förlag A.B., Stockholm Tandläkare Britt Brattström, Lund Fru M. Brinck, Lund Arne Bruun-Rasmussens Auktiopshus,"
Köpenhamn Fröken Werna Callmers sterbhus,
Hälsingborg Centralbyrån i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar Direktör Holger Crafoord, Lund Duro-Tapet AB, Hagaström Ekens Fabriker, Tollarp Vapenmästare Bertil Elgegren, Perstorp Professor Henrik Enghoff, Uppsala Doktor Arvid Eriksson, V eberöd Antikvarie Gunilla Eriksson, Lund Fru Ida Eriksson, Veberöd Fil. lie. Torkel Eriksson, Lund Konservator Hans Erlandsson, Lund Konditormästare B. Fahlman, Lund Fru Dagmar Falk, Lund Bokbindare Sture Falk, Lund Herr Clifford Flemister, Lund Antikhandlare Sven Flodberg, Lund Köpman A. E. Fr. Forsslund, Lund, gm testamente
189
Apotekare Helmer Frenning, Norrviken Frimurarlogen Eos, Lund Fru Eva af Geijerstam, Lund Fröken Maja Gerell, Lund Herr Curt Grahn, Lund Fru Nan Gro:ebe, Lund Fru Elsa Gussarsson, Landskrona Fru Birgitta Giillich, Lund Konservator Eric Hanson, Malmö Fm E. Hansson, Lund F.d. länsjägmästare Erik Hedemann-
Gade, Stockholm Kamrer Sune Hellborg, Lund Museumsinspektör Henning Henningsen, Helsingör Fröken Marie Henriksson, Lund Direktör Svante Holmgren, Lund Fröken Ine Holst, Malmö Direktör Ragnar Hommerberg, Lund Fru Ingeborg Hultcrantz, Lyckås överstelöjtnant Nils Höglund, Borås Hörby Bokhandel, Hörby Herr Axel Hörlen, Ystad Herr Sune Jensen, Lund Fru Berta Johansson, Liared Frisörmästare Knut Johansson, Lund Fröken Elisabeth Jönsson, Lund Herr Gottfrid Jönsson, Lund Fru Ingrid Kallenberg-Håkansson,
Lund Miss Vanja Kastman, Californien Fil. dr Sven T. Kjellberg, Bjärred Koloniföreningen Prästlyckan, Lund, gm inspektör Axel Jönsson Kooperativa Förbundet Hovintendent John Kroons sterbhus,
Malmö Fru Anny Kull, Lund Kunsthaus Lempertz, Köln Kungl. Akademien för de fria konsterna, Stockholm Disponent Lennart Kuylenstierna,
Lund Fru Annemarie Laitinen, Lund Landsmålsarkivet, Lund Arkivarie Lars-Erik Larsson, Lund Lantbrukare Sture Lawesson, Lund Dekoratör Yngve Lindberg, Sjöbo Liljevalchs konsthall, Stockholm Fru Karin Lindqvist, Stockholm Fil. karrd. Hedvig Lindström, Lund Häradshövding P. G. Lindström,
Lund Fru Thyra Lindström, Katrineholm
190 Konstnär Birgit Lindvall, Lund Fil. kand. Christina Lindvall-Nordin,
Höör Fru Maria de Lisitzen, Helsingfors Köpman Folke Ljungdahl, Lund, gm testamente Fröken Lisa Ljunggren, Lund Förste bibliotekarie Ingrid Ludin,
Stockholm Fröken Ingeborg Lundahl, Lund Lunds Gasverk Lunds Polis Lunds stads fastighetskontor Lunds stads inventeringskommitte Lunds stads skolor Lunds stads tekniska verk gm Ingenjör E. Widen, Lund Stiftelsen Lödöse museum, Lödöse Fröken Adele Lönnegren, Lund Löwens läkemedel, Malmö Herr Arne Malmström, Lund Malmö Museum, Malmö Fru len Mobergs sterbhus, Lund, gm fru Margareta Berger Stadsläkare Per G. Månssons sterbhus, Trelleborg Mölnlycke-Tuppen AB, Mölndal Disponent och fru Carl Nanting,
Lund Museiintendent Ernst Nathorst-Böös,
Stockholm Direktör J. 0 . Naucler, Perstorp Herr Henfrid Nilsson, Lomma Fru Märta Wiwen-Nilsson, Lund Hovjuvelerare Wiwen Nilsson, Lund Auktionskommissarie Ture Nord,
Lund Apotekare Uno Nordholm, Lund Odont. kand. Staffan Nordin, Höör Nordiska Kompaniet AB, Stockholm, gm direktör R. Zandy Fabrikör Walfrid Nordström, Lund Musikdirektör Karin Norell-Lindgren,
Lund Norsk Teknisk Museum, Oslo Kamrer Gösta Nyman, Dalby Fru Dagmar Nyrup, Hälsingborg Fru Elna Ohlsson, Lund Fröken Elsa Ohlsson, Lund Fil. dr Uno Otterstedts dödsbo,
Stockholm Herr Eskil Persson, Lund Fru Maud Persson, Lund Herr Bernhard Pettersson, Kågeröd Fröken Augusta Pålsson, Lund
Fru Anne Radby, Malmö Friherre Carl Ramel, Malmö Reglands Tapeter, Malmö överste Ake Rehnberg, Lund Med. dr Torsten Rietz, Ronneby Konstnär Gueye Rolf, Stockholm Docent Erik von Rosen, Lund Fru Anna Rur, Landskrona Ingenjör Jan Rydholm, Malmö Fru Karin Schaumann, Lund Fru Svea Schmitz, Hälsingborg Fil. mag. Frans Sjövall, Malmö Skånska Ättiksfabriken, Perstorp Friherrinnan Anna Stael von Holstein Statens Justeringsverk, Malmö Stockholms stads arkiv, Stockholm Förste stadsläkare Carl Eric Strandman, Lund Doktor Konrad Strauss, Miinchen Fru Sonja Sveding, Sölvesborg · Herr H. A. Svcnssohn, Lund Professor Sigf rid Svensson, Lund Fru Greta von Sydow, Lund Köpman Ivar Söderlund, Landskrona Jägmästare Erik Sökjer-Petersens sterbhus, Akarp Fru Astrid Sörensson, Lund Fru Inga Tomeberg, Trelleborg Folkskollärare Gösta Troedsson,
Ängelholm Disponent Asger Tufvesson, Köpenhamn Turkiska Turist- och Informationsbyrån, Stockholm Direktör Eri1< Törngren, Sollentuna F. Postmästare Hanna Törngren,
Lund Fröken Ruth Törngren, Lund Universitetsbiblioteket, Lund U.S. Information Agency, Washington Fröken Anna Wahlbergs dödsbo,
Lund Professor Per-Edwin Wallen, Lund Ingenjör A. Wallin, Malmö Fru Vi veka W apner-Svensson, Malmö Fru Charlotte Weibull, Akarp Professor Jörgen Weibull, Risskov Fröken Martina Weibull, Lund Fru Vibeke Wennerberg, Lund Fru Gertrud Werner, Malmö Fru Olga Wetterberg, Lund Fru May Vibskov, Hälsingborg Fru Brita Vide, Dalby Fil. lie. Sten-Bertil Vide, Dalby Fru Ella Winther, Holle Wäfveribolaget, Borås Intendent Gustaf Aberg, Simrishamn General Samuel Akerhielm, Lund Fru Karin Avall, Lomma Folkskollärare Elna östlin, Göteborg
191
Kulturens publikationer
KULTURENS ÅRSBÖCKER
Följande årgångar kan erhållas för 15 ki: 1936, 1940-1942, 1947-1950 och 1955-1965 samt för 25 kr: 1966-1968.
FRÅN KULTUREN HAR UTGIVITS
Harry Bergquist och Johannes Lepiksaar: Animal skeletal remains from medieval Lund. Pris kr 8: -. Ragnar Blomqvist och Anders W. Mårtensson: Thulegrävningen l96i. Pris kr 30: -. Res mediavales. Festskrift till Ragnar Blomqvist. Pris kr 50: -. Ur Kulturens samlingar (i samarbete med !CA-förlaget): Bengt Bengtsson: Matsilver förr och nu. Pris kr 9: 75. Maj Fehrman: Kuriöst och vardagligt. Pris kr n: 75. Barbro Astrand: Gamla ur. Pris kr n: 75. Sigfrid Svensson: Gammalt dräktsilver. Pris kr 12: 75. Bo Gyllensvärd: Kinesiskt porslin. Pris kr 17: 75. Bengt Bengtsson: Gammalt silver. Pris kr 17: 75.
KULTURENS JULKORT I FÄRG
»Om Christi Födelse. Luc: 2 Cap» från väggbonad i Breareds sn.
Halland. 2 Vinterlandskap av Anders Montan. 3 »Julbordet ordnas» - interiör från stuga på 1700-talet. 4 Röda tulpaner i ställ av Sölvesborgsfajans med blå dekor.
Nr l-3 är av vanlig vykortsstorlek och finns både enkla och dubbla med text »God Helg tillönskar».
Pris: enkla 40 öre/st, dubbla (med kuvert) 75 öre/st.
Nr 41 storlek ca 17X 12 cm, finns både enkelt och dubbelt utan text.
Lämpligt även som gratulationskort.
Pris: enkelt 50 öre/st, dubbelt (med kuvert) l kr/st.
KULTURENS VYKORTSSERIER I FÄRG
Varje serie består av 24 vykort i färgtryck med bilder av föremål ur
Kulturens samlingar. l Målningar av Anders Montan med motiv från Sydskåne. 2 Målningar, akvareller och skisser av Bengt Nordenberg med motiv från bl.a.
Småland, Halland och Blekinge. 3 Idyller i rokoko, motiv från snusdosor av emalj. 4 Den lilla världen, porslinsfiguriner. 5 Vingade väsen på asiatisk och västerländsk keramik. 6 Fest och fromhet, motiv från sydsvenska bonadsmålningar. 7 Textil djurpark, kända och okända djur från vävnader och broderier. 8 Allt mellan himmel och jord. Föremål ur Kulturens samlingar.
Pris per serie kr 6: -.
Beställning sker hos Kulturen, Lund (tel. 046/ II 69 30). Moms och porto tillkommer på ovan angivna priser.
