Jordbrukets mekanisering liksom samfärdsmedlens och transportdonens motorisering har helt förändrat det uråldriga smideshantverket. När ett smedjegolv i gamla tider sopades, så tillvaratogs och uppsorterades omsorgsfullt alla järnbitar och småskrot. Sådant kunde smidas om till nitnaglar och märlor. Nu är tiden för dyrbar för att bocka sig ned och leta efter en borttappad spik. Det är billigare att ta en ny. En tidsepok har gått till ända. Det var i insikt härom som Kulturen och Folklivsarkivet i samarbete med Skånes smedmästareförbund för tio år sedan igångsatte en insamling av traditioner och verktyg. Då överlämnades till Kulturen den flera gånger citerade reskontran från Sjöbo. Dess kundanteckningar ger på sitt sätt säkrare än någon annan källa en bild av dagligt liv i en gammal smedja. Frågor ställdes samtidigt om smedens roll som nyhetsförmedlare och åtskilliga uppgifter ovan är hämtade från de inkomna svaren. I ett av dessa deklarerade en smedmästare sin yrkeskärlek med följande ord, som här skall stå som slutvinjett: »För egen del skulle jag inte vilja byta yrke om jag än kunde tjäna dubbelt så mycket på något annat. Jag har alltid älskat att få fram nyttigheter av järnet, den ädlaste och rejälaste av alla metaller.»
Källor Reskontra 1895-99, som tillhört smeden Måns Jönsson, Sjöbo. K.M. 53019. Svar på Folklivsarkivets frågelistor: När den nya tiden kom till bygden (nr 73) och Smeden (109 och IIl). Uppgiften om plogtillverkningen på Marsvinsholm härrör från Nordiska museet, E.u. 129. När den nya tiden kom till Österlen. Fören. för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne. Småskrifter 7. Simrishamn 1954· Ragnar Jirlow, Arder och plog i Skåne. Skånes hembygdsförbunds årsbok 1954· Nils-Arvid Bringeus, Järnplogen som innovation. Lund 1962. Nils-Arvid Bringeus, Tradition och förändring i 1800-talets skånska lantbrukshållning. Kristianstads läns hushållningssällskap 1814-1964. Kristianstad 1964.
34
