Giam battista Bodoni
Bodoni har blivit ett begrepp, liksom Garamond. Och dessa två står i modernt boktryck som två alternativ: skall boken tryckas med Garamond eller Bodoni? Giambattista Bodoni föddes 1740 i Saluzzi och dog 1813 i Parma, efter ett livsverk som helt hade ägnats åt boken och skriften. Hans släkt hade i generationer varit boktryckare. Efter en lärotid i fädernetryckeriet begav han sig till Rom och blev elev vid Congregatio de Propaganda Fide, en läroanstalt som bl. a. hade boktryckarkonsten på sitt schema. Här upptäckte han sin begåvning och sin livsuppgift : att teckna och skära bokstäver. Han upptäcktes av hertig Ferdinand av Parma och 1768 blev han föreståndare för dennes tryckeri. En av hans första åtgärder blev att skaffa nya typsnitt efter franska mönster; Fournier i Paris blev hans förste leverantör. Trycksakerna från denna första tid gick närmast i fransk rokokostil. Från 1780-talet förändrar han sina bokstäver i riktning mot Didots i Frankrike redan moderna stil. Först i det magnifika Oratio Dominica - Fader vår p å 155 språk - som trycktes 1806, kommer han till sin fulla rätt. Den strängt lineariska uppbyggnaden av bokstaven finns där, likaså den 'starka kontrasten mellan hårstreck och staplar, men hans bokstäver verkar inte stela som ofta hos Didot, de är mera läsbara och ter sig för ögat mera proportionella. I det magnifika stilprovet Manuale Tipografico som han aldrig hann slutföra själv - det fullbordades 1818 av hans änka - summerar Bodoni all sin senare, slutgiltiga produktion av typsnitt. Där förekommer antikva och kursiv i massor av varianter, och i alla praktiskt brukbara grader, vidare bårder, ramar och vinjetter, grekiska typsnitt på inte mindre än 61 sidor, samt till sist 120 sidor fraktur, ryska och exotiska typsnitt. Bodoni var emellertid icke endast en genial skapare av bokstavs75
