1 minute read

Den äldsta svenska tidningen

Claude Garamond

Ett av de vanligaste namnen på boktrycksstilar i vår tid är Garamond. Ett garamondsnitt finns på varje tryckeri och för typograf en är stilen lätt igenkänd. Vi betraktar den som en naturlig del av vår tids moderna estetiska utrustning och ändå är det över 400 år sedan den skapades.

Franskt boktryckeri går naturligt nog tillbaka till inflyttade tyskar, men fick snart sin egen prägel. Bland l 500-talets stora märkesmän kan nämnas Geoffroy Tory, humanist, boktryckare och förläggare. Det är bl. a. hans förtjänst, att antikvan slog igenom i det förut gotiskt dominerade Frankrike, främst genom en »Livre d'heures» år 1524. Boktryckaren Robert Estienne samarbetade under l 530- och 40-talen med stämpelskäraren Claude Garamond.

Garamond (eller Garamont, som hans namn ofta stavas) var född l 480 och levde ända till l 56 l. Han var i sin Wlgdom elev till Tory, vilken i sin Champfleury hade utvecklat intressanta teorier om antikvastilen och avbildat flera »idealstilar». Emellertid var det inte enligt Torys principer, som Garamond skar sina stilar, han arbetade inte med på förhand uträknade exakta mått, använde inte cirkel och linjal, utan graverade stämplarna med sitt eget proportionssinne som likare. Man har sett belägg på typsnitt av Garamond så tidigt som l 530 - men hans stora framgångar inhöstas fr. o. m. 1540, då han skar en grekisk stil i samarbete med en kretensisk skönskrivare. Ungefär samtidigt skar han på en kunglig order antikva och kursiv i fyra olika storleksgrader.

Dessa uppdrag gjorde honom till en berömd man och hans typsnitt fann vägen till allt flera franska boktryckare ·och så småningom trängde de också över landets gränser. Garamond var icke boktryckare, enbart stilgjutare till boktryckarnas tjänst.

Om Jensons och Aldus antikvasnitt tillhör italiensk nyrenässans, så är Garamond en företrädare för den franska högrenässanssen. Man har diskuterat vem av de två som påverkat honom mest;

6 57

This article is from: