Gutenbergs bibel

Språkbandet

På en given plats i vår dagliga tidning återfinner vi serierna. Ingen kan undgå att se dem och många, som säger sig förakta dem följer i smyg Fantomens och andra kraftkarlars äventyr eller tar del av Dagoberts husliga bekymmer.

Att skildra händelseförloppet i bildserier är en företeelse, lika gammal som bildkonsten själv. På sätt och vis kan vi betrakta grottmålningarna, hällristningarna och de egyptiska gravrelief erna som »serier». Emellertid får man gå fram till medeltiden för att finna ursprunget till en fortlöpande tradition.

Medeltidens människa var » bildsinnad». Läskunnigheten var sällsynt och bilden blev därför ett ofta använt hjälpmedel t. ex. i den kyrkliga förkunnelsen. Framför allt kyrkmålningarnas bildberättelser är ju vältaliga utslag av detta bildsinne.

Men också på papper och pergament förekom »serien>, skildrande framför allt bibliska händelseförlopp. Denna form överlevde endast i de folkliga trycken, som under 1700-talet och senare fört traditionen vidare till de illustrerade tidningarna under 1800-

3 33

talets senare hälft. Vår tids serier skördade sina första stora segrar i veckotidningar av typen »familjournaler». Sedan ett par decennier förekommer de välkända seriehjältarna i snart sagt varje dagsdagstidning.

När dessa seriefigurer meddelar sig med varandra, sker det med något som man kallar pratbubblor, d. v. s. yttrandet står textat inuti en ballong, som synes komma från den talandes mun. Detta har utvecklats under de senaste tre decennierna och är ett led i tendensen att göra serierna så lättfattliga som möjligt.

Det är kanske inte många som vet, att dessa »pratbubblor» går tillbaka på en medeltida tradition, till språkbandet. Slår man upp en medeltida illustrerad handskrift, finner man att heliga män och kvinnor ofta har en ringlande remsa med text i handen och ser man närmare efter, är texten ett yttrande av den figur, som håller remsan. I den form av bibel, som brukar kallas »fattigbibel» (Biblia pauperum), är detta en vanlig företeelse. På vår bild ser vi hur eleganta språkband finns i händerna på samtliga avbildade profeter och andra bibliska gestalter. Den talande liksom överräcker sitt yttrande till åhöraren, i prydlig textning på ett dekorativt utformat band. Någon gång ser man bandet sväva över den talandes huvud, varvid den ena fliken kan vara sänkt till närhet av hans mun.

Det medeltida språkbandet har emellertid i sin tur äldre paralleller. Det finns exempel på grekiska relief er, där bokstäver huggits in bredvid en persons huvud på ett sådant sätt, att de måste fattas som talade ord. De förkättrade serierna har alltså även i detta avseende vördnadsvärda anor.

B. B.

34