Gotisk bokkonst

kansli, som stilen utvecklades till sin slutgiltiga form, och därifrån påverkades alla kulturcentra i Västeuropa.

Den karolingiska minuskeln är grunden för vår moderna antikvaskrift och flera av dennas väsentliga egenskaper ses här i fullt utbildad form. Bokstäverna är skilda från varandra, var och en är en individ, som i sin form inte påverkas av grannarna, till skillnad mot äldre skrivstilar och senare de gotiska stilarna. Bokstäverna stå vidare på en gemensam linje, från vilken endast de uppoch nedgående staplarna (hos b, d, q, p etc.) avviker, och dessa staplar får proportioner, som står i harmoni med bokstavens »kropp».

Den stora bokstaven, versalen, börjar att normaliseras i den karolingiska stilen. Man ser på 800-talet tre system blandade. Man använder i början av en mening eller till personnamn antingen uncialformer eller de gamla romerska capitalis-bokstäverna, eller också helt enkelt förstorade småbokstäver. Så småningom stadgar sig bruket av de romerska versalerna och när stilen på 1400-talet i ny förädlad form återuppstår i de italienska kanslierna är denna bokstavsform helt förhärskande.

Den karolingiska minuskeln betecknar inledningen till den latinska bokstavsform, som i boktrycket efter hand kom att dominera den europeiska kulturen.

B. B.

Gotisli textura, ur » Utrecht-bibelm> textad 1403 i Kartusianerklostret i Utrecht.