Svensk gotisk tradition

Missale Strengnense 1487

Några år efter det Snell återvänt till sitt hemland kom en ny boktryckare, Bartholomeus Ghotan, till Sverige, där han liksom sin kollega Snell endast stannade något år. Hans huvudarbete här var en mässbok för Strängnäs stift, beställd av biskopen Kort Rogge. Detta Missale Strengnense finns bevarat i ett fullständigt exemplar, varjämte en del fragment är kända. Kulturen äger ett pergamentsblad, avbildat här som färgbild. Det ger en god uppfattning om de tidigaste boktryckens utförande. Vi lägger märke till marginalernas proportioner, som redan i handskrifterna var föremål för noggrann uppmärksamhet. Ofta är »gyllene snittet» norm för måttsättningen.

Rubrik kommer av latinets rubrus=röd och vår bild illustrerar ordets uppkomst. överskriften och viktiga partier i texten är framhävda, genom att de tryckts med röd färg. Härvid har man måst låta arket gå genom pressen två gånger, d. v. s. tryckt svart och rött var för sig. Några särskilda rubrikstilar förekom inte på detta tidiga stadium, ej heller titelsida. Uppgifter om tryckare och tryckår gavs på sista sidan i den s.k. kolofonen.

Vi kan även i detta tryck studera inkunabeltidens sätt att arbeta med ligaturer, förkortnings- och anslutningstyper, ehuru inte i samma utsträckning som i Gutenbergs tryck. Utvecklingen går nämligen mot frigörelse av den enskilda bokstaven i den meningen att den kan ställas samman med andra utan förändring av sin form. På så sätt decimeras alltmer ligaturer och anslutningstyper.

Inkunabeltryckarnas arbeten var magnifika utslag av den unga boktryckarkonsten. Kunnighet och omsorg kan utläsas ur varje stil. Det är inte bara sällsyntheten, som gör dessa böcker åtråvärda; var och en är på sitt sätt ett konstverk.

B.B.

i ana qd e (02nf nu tiga q1' f arfnii Cana qd f rauciti ltcte qd f rfgioufa ue qd f frf{fftJii regc qd f uiii a tufa flnttfb;fn tt ;>ft nettb; Cacrii Ceprenarffi a UtutiG tnifcii Da falutfs na rraunf1i •am roff tetes tmf ta te ue remur fnf tate patf reuerecfa ttG P.(Oå8 af (eretes nflferetts a fe niffere da · ee nfciil rdaiiut rfi fint nm1 fäbllåtit nö

p2fncfpia lut nfcaa tren ttia tfocia tfi f ufia nå fpltf . iplrf ee fimpltf Jl)( fe utlle nolft ciicta funt fimp lida • attt p2olts Cami ftamm tros un' :i llff tamen flabent o ijnå "9tia fiucttiii mfoi dffcada. na utus unfi numr ut1U9 fplcooi vnum lumen una qd aHa . -a.u.tes e rqr ntc boc: tollft pfoålis abo'J !Jfftlnttio ri COpat filfOgJ {pfrttar ab'utto gJJJmrit contf{O Ö \ifiana radoe capf pfit 1Cont nu \ nfCmcö å' mna rpa\ lfs no ff ms autfamffs mti \ \ rctiCcripcå f1 In iro pitf dii nulla mura JJ2tttt tå 4 amt cauCaUa tftttfua urfo2mar caufä tt'ii'ffnalis C; nfi<P·ma ttria · fgne loq ne pCåfs Dim ttåCciDft racofe

tfctoftfrnrmta ufo Cft fJflJ ni QDJJCdl'ua mt nrCdrc m cP fe(f u9 (3 ffor ttO Dttbfa OG in ficr gremur nos ftt nna ma

nufrmur fitrf ;>tiåda rfna rtc laug ottitatf O'tt lfmpleg nf tati cotfna {Jl\l•a. auna rvn ratuato2e launa nuce t patto2tttt in vmnf G t cåtfds· uantii JDtra tåtum autt qula: mafo1 omf laul? tttt \autiatt {utfid6 aunta (µtdatta ua

Uf9 Uf UUG t nita\tt\ \tOllltAJ l mt + U in laett ritUa Ctnt tutbt fratrii lJWllltttt nä ambiqlt it laun '1\fa ftt (Jno2a lit focunna ttt 11mata merts tubilacå lte d nfs.agitur In qua mmft ma ttcolft fnftttncl n mrCa nouf m.J{s mnlfi 1J8.( ca p\laft utt' bnt nat ttuftatf noultaåiib2'

Frakturens födelse

Fraktur - vi känner ordet som en läkarterm och då betyder den att något ben är brutet. Men det betecknar också en bestämd sorts bokstavsstil och betydelsen av ordet är här ungefär densamma. Fraktur betyder alltså den brutna stilen. Den dominerade svenska böcker och trycksaker från l 500-talet och ända fram till sekelskiftet l 900 och många nu levande svenskar har i skolan gjorts lika förtrogna med frakturen som med den numera helt dominerande antikvan.

Frakturen tillkom på kejserlig befallning. Maximilian I, tysk kejsare och herre över större delen av Central- och Västeuropa, var en för sin tid originell furste. Intresset för konst och litteratur låg hos honom djupare än hos de flesta av tidens furstar. Den italienska renässansen influerade alltmer vid denna tid kulturlivet i Europa och Maximilian var i vissa avseende en typisk renässansfurste. Men det fanns hos honom ett romantiskt drag, som gör honom till en för sin tid originell gestalt. Han hyllade det medeltida riddaridealet och har kallats »den siste riddaren».

Riddarens dygder skildras i de medeltida sagorna, dikterna och romanerna. Maximilians egen uppfostran gick ut på odlandet av dessa dygder, så säger han själv i sin självbiografiska bok Der Weisskunig. Och en av de färdigheter, som den unge prinsen lärde sig, var skönskriften, som blev ett intresse för livet.

Det kejserliga kansliet var en plantskola för skönskrift. Här utvecklades former av den gamla gotiska texturen, vars kantighet alltmera uppmjukats och vars läslighet förbättrats. Och när kejsaren i boktryck ville skapa äreminnen över sig själv, så var det med nya stilar, skapade av de främsta kalligrafer.

Två bokarbeten har spelat en särskild roll för framtiden, nämligen kejsarens bönbok och romanen Teuerdank, båda framställda hos boktryckaren Hans Schönsperger i Augsburg. Bönboken, som trycktes l 513 1 var avsedd att bli en tryckt motsvarighet till medel-

4 41

)..'5·ifil

J-':Qio:ilt'!Odiwurl'at!<r<rurnuff'I'! ;...

\>.'1<,.,f")(l:>el(6'ijian<l<fl•llll1\10

b""n.uui:.rtt'.i.)

Ett uppslag ur nTeuerdankn, tryckt av Johannes (Hans) Schönsperger i Augsburg 1517.

tidens dyrbara kalendrar - »livres d'heures» - och Tysklands främsta konstnärer skulle illustrera de få exemplar, som framställdes. Stilen var speciellt tecknad och gjuten för denna bok.

Detsamma gäller för romanen Teuerdank, som skildrar kejsarens fälttåg och bragder i förklädd form. Riddaren Teuerdanks hjältedåd avses att kännas igen av läsaren som kejsarens egna. Även denna bok fick en praktfull typografisk utformning och en egen stil. Båda stilarnas förlagor stammar från det kejserliga kansliet; Vincenz Rockner, kejserlig hovsekreterare, har belagts som mästare till Teuerdankstilen och möjligen även bönboksstilen.

Både den stora bönboksstilen och den mindre Teuerdank blev efter kejsarens död 1519 föremål för ny gjutning och kom inom kort att ingå i de flesta tyska tryckeriers stilf örråd.

42

Svensk gotisk tradition

Det svenska boktrycket efter 1525, då Gustav Vasa lät inkalla en tysk yrkesman för att trycka reformationsskrifter, formas helt efter tyska traditioner. I Olaus Petris andaktstryck och i Nya Testamentet av 1526 kommer Luther till tals inte endast i den lära som där predika?, utan också i böckernas typografi, vilket bildsviten på följande sidor visar. Men i och med frakturens frammarsch i Tyskland blev också svenskt boktryck influerat. Så t. ex. visar nedanstående bild, hur de två »Maximilian-stilarna» dominerar den svenska kyrkoordningen, tryckt år 1571. Det är bönboksstilen, som använts till rubriken, medan Teuerdankstilen bildar »brödstil». Den sistnämnda skulle inte försvinna från svenska böcker förrän in på 1700-talet.

Så är den svenska frakturtraditionen grundlagd. Med de religiösa tryckens dominans inom bokframställningen är det naturligt att en övergång från denna lutherska boktryckstradition till »välska» bokstäver var otänkbar, även om antikvan - sedan denna införts - tidigt kom till användning vid sättning av latin.

Den svenska kyrkoordningen 157r.

43

Cftn ttt'ttwg f "' "9 l\.'t wr f..:r 1 tfrene om

tife faU I od)

i

Luthers lära predikades i de nya andaktstrycken med samma slag av bokutstyrsel som i Tyskland. Titelsidans ramverk är kopierat från Wittenbergstryck, likaså användningen av schwabacher som textstil. Rubrikstilen och den sirade initialen är arv från de första boktryckarna; här lever gotiken kvar.

44