nThe Daves Press»

Giam ba ttista Bodoni

Bodoni har blivit ett begrepp, liksom Garamond. Och dessa två står i modernt boktryck som två alternativ: skall boken tryckas med Garamond eller Bodoni?

Giambattista Bodoni föddes 1740 i Saluzzi och dog 1813 i Parma, efter ett livsverk som helt hade ägnats åt boken och skriften. Hans släkt hade i generationer varit boktryckare. Efter en lärotid i fädernetryckeriet begav han sig till Rom och blev elev vid Congregatio de Propaganda Fide, en läroanstalt som bl. a. hade boktryckarkonsten på sitt schema. Här upptäckte han sin begåvning och sin livsuppgift: att teckna och skära bokstäver.

Han upptäcktes av hertig Ferdinand av Parma och 1768 blev han föreståndare för dennes tryckeri. En av hans första åtgärder blev att skaffa nya typsnitt efter franska mönster; Fournier i Paris blev hans förste leverantör. Trycksakerna från denna första tid gick närmast i fransk rokokostil.

Från 1780-talet förändrar han sina bokstäver i riktning mot Didots i Frankrike redan moderna stil. Först i det magnifika Oratio Dominica - Fader vår på 155 språk - som trycktes 1806, kommer han till sin fulla rätt. Den strängt lineariska uppbyggnaden av bokstaven finns där, likaså den 'starka kontrasten mellan hårstreck och staplar, men hans bokstäver verkar inte stela som ofta hos Didot, de är mera läsbara och ter sig för ögat mera proportionella.

I det magnifika stilprovet Manuale Tipografico som han aldrig hann slutföra själv - det fullbordades 1818 av hans änka - summerar Bodoni all sin senare, slutgiltiga produktion av typsnitt. Där förekommer antikva och kursiv i massor av varianter, och i alla praktiskt brukbara grader, vidare bårder, ramar och vinjetter, grekiska typsnitt på inte mindre än 61 sidor, samt till sist 120 sidor fraktur, ryska och exotiska typsnitt.

Bodoni var emellertid icke endast en genial skapare av bokstavs-

75

former. Som boktryckare ägnade han sättningen, tryckets fulländning och papperet outtröttliga omsorger. En modern granskare har funnit hans Oratio Dominica nästan tröttsamt perfekt i sin typografiska fulländning.

Arvet från Bodoni har blivit väl tillvarataget. Han blev berömd under sin livstid, ståtliga anställningar och titlar erbjöds honom, men han stannade i sitt Parma. Hans typsnitt kunde under 1800talet inte tävla med Didots i popularitet, helt enkelt därför att de senare fortfarande göts och salufördes av samma firma i Paris. Men i vår tid - under de senaste 30 åren - har hans bokstäver åter erövrat världen.

Som vi förut nämnt, har snart sagt varje tryckeri i våra dagar i sitt stilförråd innehållsrika garnityr av Garamond- och Bodonisnitt. Otaliga är nyskärningarna av dessa stilar, som någon gång endast har huvuddragen gemensamt med upphovsmannens original. Dessutom kom med det begynnande 1800-talet en ny möjlighet till variationer i formgivningen av typsnitten, nämligen införandet av feta och halvfeta typer. Detta varierades också med tiden till »smalfeta», »extra feta» etc. Här återges ett prov på vad ett modernt tryckeri kan visa upp beträffande Bodonisnittets många möjligheter:

GIAMBATTISTA BODONI Giambattista Bodoni

GIAMBATTIST A BODONI Giambattista Bodoni

GIAMBATTISTA BODONI Giambattista Bodoni

GIAMBATTISTA BODONI Giarnbattista Bodoni

Ur företalet till Oratio Dominica, tryckt av Giambattista Bodoni i Parma år 1806. Här framstår Bodonis bokstäver och typografi i all sin strikta och rena formgivning. De kraftiga staplarna nödvändiggör en gles sättning.

JEAN-BAPTISTE BODONI

AU LECTEUR.

Le voyage du Chef de l'Eglise Catholique å. la Capitale de la France, et I' acte solemnel qui en. fut l'ohjet, est le plus grand evenement que la plume de l'Histoire et le genie des Arts soient chargis de transmettre aux generations futures. Tous les peuples que leur civilisation et leur grandeur ont rendus celehres dans l'antiquite, perpetuaient par des monumens leurs epoques les plus remarquables. Pourtant de tous ces chefs-d'oeuvre de l' art que leur imagination suhlime enfanta, aucun n'a pu tout å.-la-fois rftsister aux injures du tems, et se rappro-

77