Svensk Barock

L"Ä i. CdELII . C T A .N T t . . i

I. F I R M 1 Å N"I"-- ÖJ V I N A- .

. , INSTii'VTIONVM i i B R I . V 1 i. · \ ,. Jje_ita : ..

, '."J ·, GMmin,ufferipta • ·· · r .• 1: · ..l inctY.ti at1floril. 1 • , .. , c!i t:( venant# H·onorq <;;lementiiini rof.tun.tti piesbjteri.tf . i. · lifi.td F,pifcopum <4rmm de:P"fiba! · :·· · , tncertia11ilorii carmen de pitflione. · , . • . _ .. ·· Q M NI l f" : ::.:_., 'studio .M 1 c A E 1 T d M .A s-H emendata, cum Notis eiufdem. ·. _

Latina in µaantium amplifliprns.

' " . . A N TV ltR. p I JE, ' .

Cluiftophqri Plarltini;

J\rchirypographi Regij

; 1it ' l"" ,) ·M. LXXXVll·

J

Garamonds antikva kan sägas ha tagit till vara goda egenskaper hos bådas arbeten. Men låt oss se den som den är. Kontrasten mellan stapelns och hårstreckets bredd är mera markerad, vilket delvis möjliggjorts tack vare bättre gjutteknik. De inbördes proportionerna ha justerats; jämför t. ex. c, a och e hos Jenson och Garamond1 Versalerna har blivit föremål för samma behandling, deras proportioner står i ett nytt förhållande till grundformen.

Man kunde föra sådana detaljstudier långt. Men det väsentliga hos Garamond är hans typiskt franska sinne för de fina proportionernas betydelse, för måttfullhet och harmoni.

Garamondstilarnas framgång kan delvis tillskrivas politiska händelser. Bartolomeinatten I 572 tvingade den protestantiske Parisboktryckaren Andre Wechel att fly till Tysklands då främsta boktryckarstad, Frankfurt am Main; föregående år hade Jacob Sabon från Lyan kommit till samma stad och övertagit ett stilgjuteri. Säkert är att Wechel förvärvat stilgjuterimaterial från Garamonds verkstad. Med stor sannolikhet ägde också Sabon Garamondmatriser. I varje fall levererades från Frankfurt am Main under de följande decennierna Garamondstil (även i form av matriser) till Tysklands och Nordens tryckerier.

Christophe Plantin stammade från Paris och lämnade sin verkstad på grund av sin protestantiska religion. Han grundade I 555 i Antwerpen ett tryckeri och förlag, som kom att utvecklas till ett storföretag. Byggnaden, ett vackert exempel på nederländsk högrenässans, står kvar, inneslutande det berömda museet. Plantin innehade en uppsättning Garamondmatriser (de finns ännu kvar J och frågan är om inte Antwerpen kan tävla med Frankfurt beträffande distributionen av Garamondstilar vid I 500-talets slut.

I 600-talets antikvatryck domineras av Garamond. Visserligen skar åtskilliga holländska stilgjutare egna snitt, men beroendet av Garamond är så stort, att man knappast kan tala om självständiga skapelser. Först på 1700-talet kom förnyelsen. B.B.

Garamondstil och Plantin-typografi 1587. Christophe Plantin hade förvärvat stämplar och matriser från Garamonds verkstad och i hans böcker tas garamondantikvans estetiska möjligheter väl till vara. Exemplaret i Kulturens bibliotek.

59