Missale Strengnense 1487
Några år efter det Snell återvänt till sitt hemland kom en ny boktryckare, Bartholomeus Ghotan, till Sverige, där han liksom sin kollega Snell endast stannade något år. Hans huvudarbete här var en mässbok för Strängnäs stift, beställd av biskopen Kort Rogge. Detta Missale Strengnense finns bevarat i ett fullständigt exemplar, varjämte en del fragment är kända. Kulturen äger ett pergamentsblad, avbildat här som färgbild. Det ger en god uppfattning om de tidigaste boktryckens utförande. Vi lägger märke till marginalernas proportioner, som redan i handskrifterna var föremål för noggrann uppmärksamhet. Ofta är »gyllene snittet» norm för måttsättningen. Rubrik kommer av latinets rubrus=röd och vår bild illustrerar ordets uppkomst. överskriften och viktiga partier i texten är framhävda, genom att de tryckts med röd färg. Härvid har man måst låta arket gå genom pressen två gånger, d. v. s. tryckt svart och rött var för sig. Några särskilda rubrikstilar förekom inte på detta tidiga stadium, ej heller titelsida. Uppgifter om tryckare och tryckår gavs på sista sidan i den s.k. kolofonen. Vi kan även i detta tryck studera inkunabeltidens sätt att arbeta med ligaturer, förkortnings- och anslutningstyper, ehuru inte i samma utsträckning som i Gutenbergs tryck. Utvecklingen går nämligen mot frigörelse av den enskilda bokstaven i den meningen att den kan ställas samman med andra utan förändring av sin form. På så sätt decimeras alltmer ligaturer och anslutningstyper. Inkunabeltryckarnas arbeten var magnifika utslag av den unga boktryckarkonsten. Kunnighet och omsorg kan utläsas ur varje stil. Det är inte bara sällsyntheten, som gör dessa böcker åtråvärda; var och en är på sitt sätt ett konstverk. B.B.
