Boktrycket kommer till Norden
Det var Liibeckaren Johann Snell, som gav såväl Danmark som Sverige den första kontakten med Gutenbergs märkliga uppfinning. Snell hade år 1482 kommit från Liibeck till Odense, där han för kort tid satte upp sitt tryckeri. Följande år finner vi honom i Stockholm, dit han kallats av ärkebiskop Jakob Ulfsson för att trycka en mässbok för Uppsala stift. Denna - den ståtliga volymen Missale Upsalense - kan tänkas vara vårt lands första tryckeriprodukt. Emellertid färdigställde Snell två andra kända tryck, nämligen en liten skrift av Remigius (känd endast i ett obetydligt fragment), samt den vackra Dialogus creaturarum moralizatus. Denna bok innehåller 312 sidor med 122 illustrationer, vartill kommer sista sidans stora träsnitt med svenska riksvapnet. Enligt slutskriften (kolofonen) på sista sidan har tryckningen avslutats den 20 december 1483 »per Johannem Snell artis impressorie magistrum». Han betecknar således sig själv som mästare i konsten att trycka. Snells produkter är lika fullödiga utslag av gotiken som samtida tyska boktryckares alster, ja Snell kan snarast betecknas som något gammalmodig. Hans typsnitt är med största sannolikhet framställda av honom själv och han har icke använt sig av de mera rundade, lättlästa stilarna, som mer och mer brukades i Tyskland. Den sida ur Dialogus, som här återges, visar hans i grunden stilrena, men genom ojämn gjutning - och även slitning - ofta mindre lyckligt framträdande bokstäver. Snells vistelse i Stockholm tycks inte ha varat längre än ett år. Delar av hans utrustning kan bevisas ha stannat kvar, kanske det gäller hela tryckeriet. I varje fall har hans matriser använts långt in på 1500-talet; det är troligt, att det är dessa som avses i boktryckaren Andreas Gutterwitz' bouppteckning 1611 med orden nmunkmatriser». På så sätt är Snell i dubbel måtto grundläggaren av en svensk boktryckeritradition. Naturligtvis har denna tekniska tradition endast obetydligt påverkat den dragning åt gotik, som
