Gotisk bokkonst
På sidan härintill ses en detalj från den handtextade Utrechtbibeln från år 1403, utförd av en skrivkonstens mästare, Henricus de Arnhem, i klostret »Nieuwlicht» i Utrecht. Vår färgplansch på nästa uppslag är en sida ur ett franskt kalendarium från 1400-talets förra hälft. Boken är helt textad på pergament, och de sidor, där månadernas dagar med sina helgonanamn räknas upp är rikt dekorerade med utsökt vackra gotiska bladslingor och blomster i klara färger, här och var upplivade av guld, anbringat i form av bladguld, som sedan polerats. Båda illustrationerna avser att åskådliggöra gotiken i bokkonsten. Detaljen till vänster visar bokstäverna, färgplanschen vill ge en uppfattning om hur man komponerade och dekorerade en sida i ett arbete av högsta klass. De medeltida kalendarierna tjänade som almanackor. Den första dagen på året betecknades med a, och sedan följde veckans övriga sex dagar, angivna med b, c, d, e, f och g, vilket upprepades vecka efter vecka. Här ses månaden december vars första dag betecknades med f. För att man skulle kunna använda kalendariet under en följd av år, måste man veta vilka veckodagar som för året avsågs med de sju bokstäverna. Man skulle med andra ord känna till årets söndagsbokstav. Men inte nog därmed, året har ju rörliga högtider, framför allt påsken, och även tidpunkten för denna måste man veta. För detta ändamål måste månens faser kunna avläsas i kalendariet. Här träder de s. k. gyllentalen in, siffror, som arrangerade i bestämda serier ses i vänstra marginalen. Systemet är sinnrikt och grundar sig på urgammal astronomisk vetenskap - man får gå tillbaka till egyptisk och babylonisk kultur. För oss nordbor har dessa kalendarier bl. a. haft den betydelsen, att de tjänat som original till våra runstavar (jämför denna årsbok 31
