1
blev tiilspiilogivet för att »paviljongsystemets» princip skulle kunna genomföras. Genom samlingarnas kraftiga tillväxt sprängdes emellertid snart den kulturhistoriska linjen. Vissa specialsamlingar erhöll ett sådant omfång att de måste sammanhållas som enheter. Dit hörde t. ex. de keramiska, vilka icke längre kunde utställas under rubrikerna »äta och dricka», de textila, som inte längre kunde underkasta sig att blott ses i sitt sammanhang med »bostaden och klädedräkten». Denna utveckling hörde emellertid icke enbart samman med det ökade antalet föremål utan hade sin grund i museets ursprungliga struktur. Museet var nämligen från början hårt engagerat i den rörelse för återuppväckandet av den folkliga konstslöjden, som kännetecknar 1800-talets sista decennier. Till museet var förlagd en Konstslöjdanstalt med tillverkning av vävnader, möbler, husgeråd och prydnadssaker. Till denna var också knuten en skola. Alstren försåldes till museets konstslöjdlotteri, vars avkastning användes till stöd åt museets verksamhet och till inköp åt samlingarna. Det blev sålunda naturligt att konstslöjden också kom att lämna spår efter sig i uppbyggandet av museets utställningar inom »paviljongsystemet». Silversamlingen ärt. ex. utställd som en enhet. Men inom denna har föremålen ordnats på ett sådant sätt att man kan följa den konst- och kulturhistoriska utvecklingen och det tekniska förfarandet.
Den sista länken i denna kedja av paviljonger tillkom under lg6I, då en byggnad för utställning av museets textilier och dräkt-
samlingar kunnat öppnas. Dess utförande har möjliggjorts genom en anonym donators frikostighet; byggnaden har fått namnet Nordiska textilhallen i erinran härom. Lundaarkitekten Klas Anshelm har ritat den. Den största delen av de samlingar, som utställes här, är av ull. Yllevävnaderna har två stora fiender: malen och ljuset - det sistnämnda även förstörare av färgen hos alla andra textila alster. Med den långa erfarenhet museet har av dessa båda faktorers destruktiva verkningar är det självklart att den nya byggnaden i första hand måste konstrueras för att motverka dessa.