som syns i halvrest profil med en av tassarna förkortad och gapet till hälften öppnat, svansen stolt i vädret. Det kan förstås såsom ornamentikens bysantinska lejon, så gott som nu ett lejon kunde bli föreställt av en nordisk konstnär i ett bondeland långt fjärran från Konstantinopel och dess asiatiska grannskap. Här blir det snarlikt en varg. Mer än en skånsk krigare har nog haft sina färder åt de sydliga landen, dit vägen bar, och fört med sig bonader för hemmets väggar från orientaliska verkstäder, som omhuldade ornamentik med djurmotiv, och då särskilt härskarkas~ens emblem, djurens konung. Den vävnadsfigur efter mönsterboken som i senare århundradens Skåne möter på hyenden och kuddar, »varulven», är till en viss överraskning för den studerande betraktaren lik runstenens. Likheten har gått upp efter hand för dessa raders nedtecknare. Detta har haft den effekten att han vid färgläggningen med röd botten och gula kantlinjer, den gången stenen blev flyttad från Historiska museets källare ut i det fria och uppställd på Kulturens plantering, kunde reda ut linjespelet i djurets nosparti så som ingen någonsin förr hade varit i stånd till. Den illa medfarna skrovliga ytan på denna del av stenen ger i själva verket sådana villsamma möjligheter till utfyllnad, att de danska experterna, först Ludvig Wimmer (kring sekelskiftet) och sedan Erik Moltke och Lis Jacobsen (omkring 1 g40) gav upp och föredrog att lämna ute all linjemarkering av djurets nos. Själv grep jag ganska ordentligt miste när jag var med om att med bilder av runstenar illustrera Sture Bolins Skånelands historia (planschen vid sidan 42 i 2:a delen) 1930. I kapitlet »Bondeadeln» ville Bolin med hjälp av den då nyfunna tydningen av inskriftens eftermäle leda i bevis, att det funnits jorddrottar i Skåne i tiden omkring år 1000, som stått över eller utom byalagen, således begynt att höja sig i samhället. - Man ser sålunda att en enda ristad sten ger tillfällen till vida perspektiv. Ivar Lindquist LITTERATUR Lis JAcoBSEN och ERIK MoLTKE, Danmarks runeindskrifter. 1942. I. L1NDQUIST och K. G. LJUNGGREN, En skånsk runsten och ett skånskt ortnamn. Namn och bygd 1933· ANDREAS L1NDBLOM, Från Byzans' lejon till Skånes varulv, Fataburen . 1932.
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.