Kulturens årsbok 1961

den gleichen .M itteln h ervorgebracht wurden , deren sich <lie Buchdruckerkurn;t in den späteren Zeiten bediente. Sie sind von Formen gedruckt, die aus b eweglichen Einzellettern zusamm engesetzt wurden; die Lettern waren durch Guss und höchst wahrscheinlich mit Hilfe m etallen er Stempel und Matrizen entstanden .

Texten till första stycket är valt ur en upplaga av Ciceros tal.

Det är inledningen till det första talet mot Catilina och dessa ord var under 1700-talet och långt in på 1800-talet använda i boktryckarnas stilprov.

Det svenska stycket är hämtat ur Kulturens årsbok 1935 och det tyska ur inledningen till A ventur und Kunst, en jubileumsbok, utgiven i Frankfurt 1940.

Tyska svenska och latin har här ställts emot varandra och samma typsnitt (Bodoni 12 punkter) har använts. Är satsbilden densamma? I viss mening ja, eftersom de enskilda bokstäverna är desamma, men de estetiska intrycken av stilen blir dock olika. Språken består av ljudsammansättningar, som ger sina bestämda bokstavskombinationer, särpräglade för varje språk eller språkgrupp. Vi behöver inte gå in på detaljer, men det är tydligt, att de tyska och svenska texterna präglas av vissa sammanställningar av konsonanter med upp- och nedgående staplar, som ger en från latinet avvikande satsbild. På samma sätt skiljer sig tyskan från svenskan genom sina versaler i texten och sina många konsonantbokstäver och ännu större blir skillnaden gentemot latinet. Så är det med de flesta språk. När ett typsnitt tillverkas måste man pröva det på olika språk för att vara säker på att det kan få framgång inte bara i hemlandet.