En utpost i öst Den traditionella uppfattningen om vad som räknas till Svenskfinland är att i öster tar det slut efter Pyttis kommun. Följande kommun är dock Kotka. Där verkar Kotka Svenska Samskola sedan år 1885, då den först var en treårig fruntimmersskola. Sedan 1897 upprätthålls skolans verksamhet av Kotka Svenska Samskolas Garantiförening r.f. Kotka Svenska Samskola (KSS) erbjuder undervisning inom den grundläggande utbildningen årskurserna 1–9 och gymnasieutbildning på svenska i Kymmenedalen. Dessutom finns en förskolegrupp, som finns placerad i samma byggnad som småbarnspedagogiken. KSS kallar sig för en ”ersättande skola”. - En ersättande skola tar emot elever också från närliggande kommuner, som inte erbjuder svenskspråkig undervisning längre än till och med årskurs 6. Det finns små F–6-skolor i både Kouvola och Pyttis, men årskurs 7–9 och gymnasieutbildningen får de eleverna gå hos oss, förklarar rektor Carina Stenbacka. KSS lyder inte under kommunens regi, utan det är garantiföreningen som besluter hur skolan ska bedrivas. Stenbacka förklarar att de ändå får samma understöd som andra skolor i kommunen, men som privatskola är de skyldiga att betala moms.
Allmänt nedåtgående elevprognos Detta läsår har Kotka Svenska Samskola 125 elever och studerande. - I F–6 går 59 elever, i åk 7–9 går 56 elever och i gymnasiet har vi 24 studerande. Av niorna är det cirka hälften som fortsätter till gymnasiet, men inte alla väljer vårt svenska gymnasium. I något enstaka fall byter någon över till finskt gymnasium eller väljer ett specialgymnasium på annan ort, berättar Stenbacka. När det gäller de elever som väljer yrkesutbildning, väljer det allra flesta att studera på finska. Närmaste svenska yrkesskola finns i Borgå, men Stenbacka kan inte komma ihåg att någon valt att fortsätta där under hennes år på skolan. Carina Stenbacka påpekar att elevprognosen går neråt i hela landet och framför allt öster om Sibbo verkar elevantalet minska drastiskt, oberoende hemspråk.
- Vi följer den allmänna trenden här i Kotka också. Gruppantalet varierar mycket, vissa årskullar är större än andra. För vår del är den svenskspråkiga småbarnspedagogiken viktig, för utan den skulle antagligen inte skolan finnas heller. Även helt finskspråkiga hem söker till vårt dagis och det ger en synergieffekt, eftersom de allra flesta fortsätter i förskolan och skolan på svenska när de väl har börjat, berättar Stenbacka.
Språköskolor är inte alla lika Modersmålsläraren Sophie Lindström är inne på sitt andra läsår i KSS. Före det arbetade hon i nio år i Björneborgs Svenska Samskola (BSS). Hon kan se både likheter och skillnader mellan de två språköskolorna. - I Björneborg var omnejden mycket mera finsk än här i Kotka. Här har vi ändå Pyttis som grannkommun och där finns en hel del svenskspråkiga. I
ARENA 9
