En utpost i öst

Den traditionella uppfattningen om vad som räknas till Svenskfinland är att i öster tar det slut efter Pyttis kommun. Följande kommun är dock Kotka. Där verkar Kotka Svenska Samskola sedan år 1885, då den först var en treårig fruntimmersskola. Sedan 1897 upprätthålls skolans verksamhet av Kotka Svenska Samskolas Garantiförening r.f.

Kotka Svenska Samskola (KSS) erbjuder undervisning inom den grundläggande utbildningen årskurserna 1–9 och gymnasieutbildning på svenska i Kymmenedalen. Dessutom finns en förskolegrupp, som finns placerad i samma byggnad som småbarnspedagogiken. KSS kallar sig för en ”ersättande skola”. - En ersättande skola tar emot elever också från närliggande kommuner, som inte erbjuder svenskspråkig undervisning längre än till och med årskurs 6. Det finns små F–6-skolor i både Kouvola och Pyttis, men årskurs 7–9 och gymnasieutbildningen får de eleverna gå hos oss, förklarar rektor Carina Stenbacka.

KSS lyder inte under kommunens regi, utan det är garantiföreningen som besluter hur skolan ska bedrivas. Stenbacka förklarar att de ändå får samma understöd som andra skolor i kommunen, men som privatskola är de skyldiga att betala moms. Allmänt nedåtgående elevprognos Detta läsår har Kotka Svenska Samskola 125 elever och studerande. - I F–6 går 59 elever, i åk 7–9 går 56 elever och i gymnasiet har vi 24 studerande. Av niorna är det cirka hälften som fortsätter till gymnasiet, men inte alla väljer vårt svenska gymnasium. I något enstaka fall byter någon över till finskt gymnasium eller väljer ett specialgymnasium på annan ort, berättar Stenbacka.

När det gäller de elever som väljer yrkesutbildning, väljer det allra flesta att studera på finska. Närmaste svenska yrkesskola finns i Borgå, men Stenbacka kan inte komma ihåg att någon valt att fortsätta där under hennes år på skolan.

Carina Stenbacka påpekar att elevprognosen går neråt i hela landet och framför allt öster om Sibbo verkar elevantalet minska drastiskt, oberoende hemspråk.

- Vi följer den allmänna trenden här i Kotka också. Gruppantalet varierar mycket, vissa årskullar är större än andra. För vår del är den svenskspråkiga småbarnspedagogiken viktig, för utan den skulle antagligen inte skolan finnas heller. Även helt finskspråkiga hem söker till vårt dagis och det ger en synergieffekt, eftersom de allra flesta fortsätter i förskolan och skolan på svenska när de väl har börjat, berättar Stenbacka.

Språköskolor är inte alla lika Modersmålsläraren Sophie Lindström är inne på sitt andra läsår i KSS. Före det arbetade hon i nio år i Björneborgs Svenska Samskola (BSS). Hon kan se både likheter och skillnader mellan de två språköskolorna. - I Björneborg var omnejden mycket mera finsk än här i Kotka. Här har vi ändå Pyttis som grannkommun och där finns en hel del svenskspråkiga. I

Björneborg är det rätt långt till Kristinestad i norr och Åbo i söder, för att komma till tvåspråkiga kommuner, förklarar Lindström.

I BSS var andelen elever från helt finskspråkiga hem större än den är i KSS. Just nu uppskattas svenskspråkiga i Kotka utgöra ca 1 % av stadens befolkning, dvs. runt 500 av drygt 50000 invånare. - En annan skillnad mellan KSS och BSS är att här i Kotka märks även dialektala drag i våra elevers språk, det fanns det inget av i Björneborg. Däremot lyder skolorna under samma läroplan och har samma arbetsavtal i egenskap av privatskolor och i båda skolorna har finskan en stark närvaro, säger Lindström.

Hon menar att det kan vara lite motigt att undervisa modersmål och litteratur då finskan har en högre status bland eleverna, än svenskan. - En del elever tycker det är lite töntigt att prata svenska, och någon enstaka försöker sig på att prata finska även med mig som modersmålslärare.

Enligt Lindström hörs det ändå mera svenska i gatubilden i Kotka än det gör i Björneborg. Carina Stenbacka inflikar också att hon upplever att tjänstemännen på kommunen har en positiv inställning till svenskan.

Rekryteringen en utmaning Sophie Lindström kommer ursprungligen från Borgå, men bor nu i utkanten av Kotka. Carina Stenbacka var glad över att ha två sökande när modersmålslektoratet lediganslogs. Hon menar det är svårt att få tag i personal, även om situationen just nu är rätt bra. - Vissa kombinationer, som t.ex. lång matematik och kemi är svår i hela landet. Till vår skola får vi mer eller mindre headhunta via kontakter ibland och på dagissidan söker vi hela tiden efter en kompetent lärare i småbarnspedagogik, berättar Stenbacka. Precis som med Lindström är det oftast lärare med någon slags koppling till Östnyland eller Kotka som söker sig till skolan. En del personal pendlar från Pyttis och Lovisa. - Själv är jag klasslärare i grunden, men undervisar också i modersmål. Just nu har jag sjuorna, men överlåter de högre årskurserna åt Sophie, berättar Stenbacka.

A-finska erbjuds, men ingen ryska I år har KSS fem elever som följer Afinskans läroplan, dvs. de kommer från helt svenskspråkiga hem. - Dessa elever kommer från tre olika familjer och de är integrerade i samma klass som de som läser modersmålsinriktad finska. De följer med samma undervisning, men får egna uppgifter. Oftast är ändå de elever som läser A-finska helt okej på finska, just p.g.a. den mycket finska miljön häromkring, förklarar Stenbacka.

Däremot erbjuder skolan ingen undervisning i ryska, trots att det är under 70 km till den ryska gränsen från Kotka. - Vi har en familj där båda vårdnadshavarna är ryskspråkiga och någon familj där ena föräldern är rysk eller estnisk. Intresset för att läsa ryska räcker dock inte till för att ordna undervisning i ryska just nu, säger Stenbacka.

Följ oss på Facebook Carina Stenbacka säger att man gärna får följa skolan på Facebook för att få veta mera om vad som är på gång. - Vi är en liten skola, men vi har en fin gemenskap. Ifjol vann vi Hufvudstadsbladets tävling ”10 min live”, där hela gymnasiet deltog. Vi kan också vara stolta över fina studentresultat, bland de så kallade smågymnasierna var vi på sjätte plats i Finland ifjol, berättar Stenbacka avslutningsvis.

TEXT: MARIA DAHLIN ILLUSTRATION: AMANDA HELLING