8 minute read
Finlandssvenskt teckenspråk - en minoritet bland minoriteten
from Arena 2/2021
by SMLF_rf
Sedan Dövskolan i Borgå stängdes år 1993 har döva finlandssvenska elever inte haft någon egen skola, utan varit integrerade i hörande klass. Det finlandssvenska teckenspråket är modersmål för färre än 100 döva finlandssvenskar idag och är således ständigt under hot.
På Finlands Dövas förbund arbetar Annika Aalto som specialsakkunnig och Janne Kankkonen som ordboksredaktör och språkrådgivare.
Advertisement
Janne Kankkonen föddes döv, i en familj där alla var döva. Familjen flyttade från Karleby till Borgå för Dövskolans skull och därefter till Stockholm för Manillaskolan, där många finlandssvenska elever fortsätter sin skolgång. Kankkonen flyttade senare hem till Finland för jobb i Helsingfors. Hans mamma är också numera bosatt i Finland, medan resten av familjen är kvar i Sverige. - Det sverigesvenska teckenspråket skiljer sig från det finlandssvenska, även om det finns en del gemensamma drag. Till exempel har språken olika alfabet och siffror, berättar Kankkonen.
Annika Aalto menar att det går att jämföra med talad och skriven svenska och norska, det går att förstå varandra, men det beror också på talarna. Kankkonen berättar också att det finns en del internationella tecken som man kan göra sig förstådd på, men det är inte som med engelskan som två hörande kan byta över till för att ha ett gemensamt språk. - För mig innebar flytten till Sverige att jag måste lära mig ett nytt teckenspråk, säger Janne Kankkonen.
Annika Aalto började studera till teckenspråkstolk efter att ha sett två personer teckna åt varandra i butiken. - Jag tyckte det såg så häftigt ut att jag bestämde mig för att ta reda på mera, minns Aalto.
Hon studerade finskt teckenspråk under utbildningen, men som finlandssvensk intresserade hon sig för det finlandssvenska teckenspråket. Aalto berättar att det finlandssvenska teckenspråket tidigare ansågs vara en dialekt och att det var först på 2000-talet som det fick status som ett eget språk.
Teckenspråket möjliggör tidig språkutveckling År 2015 gjordes en kartläggning av Maria Andersson-Koski, på beställning av Finlandssvenska teckenspråkiga r.f., där det framkom att 90 döva personer har finlandssvenskt teckenspråk som modersmål. Några färskare siffror finns inte eftersom statistik inte förs. Annika Aalto är noga att påpeka att det just handlar om döva personer i kartläggningen. - Där utöver finns också hörande som har det finlandssvenska teckenspråket som modersmål, till exempel om båda föräldrarna är döva blir barnets modersmål högst antagligen teckenspråk. Det finns många olika konstellationer när det gäller hemspråk i kombination med teckenspråk. I praktiken är många familjer väldigt flerspråkiga, berättar Aalto.
Hon fortsätter att berätta att barn som lär sig teckenspråk får ett språk tidigare än vad de har möjlighet att uttala de talade orden. Kommunikationen kan föras på en högre nivå med hjälp av det tecknade språket tidigare, än med barn som inte tecknar.
Från Pedersöre ut till Svenskfinland
I början av 2021 startade Finlands Dövas förbund projektet Språkstyrka, med hjälp av finansiering från Undervisnings- och kulturministeriet. Projektet innehåller många delar. Dels går det ut på att lärare och personal inom småbarnspedagogiken kan ta kontakt med daghemmet och förskolan Snäckan samt Ytteresse skola i Pedersöre, för att få konkreta tips och råd om man får en hörselskadad elev integrerad i en hörande klass eller grupp. - Vid Snäckan används tecken med alla barn hela tiden, oberoende om man är döv eller hörande. I Ytteresse skola finns två lärare som tecknar och en skolgångshandledare som själv är döv. Projektet Språkstyrka handlar också om att dessa lärare kan ordna distansundervisning till resten av Svenskfinland och just nu är det 11 barn och elever som tar del av undervisningen, berättar Annika Aalto.
Skolor och daghem kan ta kontakt för att få rådgivning och konkreta tips på vad som är bra att tänka på. - Inom projektet vill vi ta i beaktande barnets behov. Samarbete sker så att distansundervisningen på teckenspråk är ihopkopplat med skoldagen. Det kan handla om en musiklektion eller en lektion i modersmålet svenska som byts ut mot en lektion i teckenspråk, det beror på barnets hörsel. Ett alternativ är
Janne Kankkonen och Annika Aalto samtalar om det finlandssvenska teckenspråket
också att barnet har sin vanliga skoldag till exempel från kl. 9-13 och distansundervisning från kl. 13-14. Många olika scenarier är möjliga, förklarar Aalto.
Hon förtydligar också att det kan vara frågan om tecken som stöd om det är det som är barnets behov, eller sedan teckenspråksundervisning. I och med att det sker på distans har det också varit möjligt att koppla ihop elever från olika håll i Svenskfinland, så att de får mötas samtidigt. - Eftersom vi har fått projektfinansiering behöver barnet som tar del av undervisningen inte själv ha en funktionsvariation utan vi har också kunnat välkomna coda-barn, vilket står för ”child of deaf adult”, berättar Aalto. Tips om du har en hörselskadad elev i klassen
I Pedersöre finns en pedagogisk plan för hörselmedvetenhet, vilken sträcker sig från förskolan till årskurs 9. Annika Aalto menar att den är unik och något hon gärna ser att sprider sig till fler kommuner. - I den pedagogiska planen är tanken att eleverna ska utveckla en medvetenhet för den egna hörselskadan, genom hela den grundläggande utbildningen. Det handlar till exempel om att kunna sköta den egna hörselutrustningen och få stöd till att utveckla en identitet där eleven blir förtrogen med sin hörselnedsättning, berättar Aalto.
I planen syns en tydlig utveckling för hörselskadade elever. För elever i årskurs 7–9 är planen att ”eleven är medveten om sina möjligheter och begränsningar, ser positivt, realistiskt samt förväntansfullt på framtiden” och under punkten handikappmedvetenhet står det att eleven ska ha anammat en realistisk självbild, att hen kan berätta/hålla föredrag om sin hörselskada och sina hjälpmedel, att hen vid behov kan använda tolk/skrivtolk samt att hen utvecklar sin identitet. - I dessa dagar finns så mycket att ta till för att underlätta för elever med hörselskador. När du har en hörselskada, vill du använda dig av den visuella kommunikationen. Det finns stödtecken som läraren kan använda och det är viktigt att hen tar ögonkontakt med den hörselskadade eleven. Ett konkret tips är att läraren först skriver på tavlan och sedan vänder sig om och talar. Ja, det kan leda till att undervisningen blir långsammare, men lärare som jobbar så här upplever ändå att man hinner med det man behöver utan att stressa, upplyser Aalto om.
Det är inte alltid som skolor vet att de kan be om hjälp, men hjälp finns att fås. - Det finns absolut inga dumma frågor, så ta kontakt med sakkunniga, säger Aalto.
Eftersom det finns väldigt många olika typer av hörselskada kan skolpersonalen naturligtvis inte förväntas
känna till allt. En hörselskada kan innebära att eleven är helt döv, döv på ett öra, ha så kallade cochlea implantat (CI) och ha nedsatt hörsel. Variationen är stor.
I skolan kan döva elever ha en teckenspråkstolk med sig, men det är inte alltid fråga om en assistent. Annika Aalto poängterar att tolken är där för att förmedla det språkliga och hon känner till få fall där tolken också fått speciallov att fungera som skolgångshandledare.
Tolkar en bristvara
På tal om tolkar berättar Janne Kankkonen att det är svårare att få tag på en tolk nu, jämfört med för ca 10–20 år sedan. - Dels beror det på att tolkar efterfrågas mera nu än tidigare, men också att det inte finns så många att tillgå, förklarar Kankkonen.
Denna brist fick vi även erfara då vi var tvungna att omboka intervjun eftersom Kankkonen inte hade fått tag på någon teckenspråkstolk till vårt första inbokade intervjutillfälle.
Tyvärr finns det inga regelbundna kurser för att utbilda finlandssvenska teckenspråkstolkar. Ibland kan föreningen Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. ordna kurser i finlandssvenskt teckenspråk och det löns att ta kontakt med dem om man har ett intresse. Kanske har man klubbpengar och elever som skulle vara intresserade av att lära sig grunderna i finlandssvenskt teckenspråk?
Vid Humanistinen ammattikorkeakoulu har man dock gjort en ordentlig satsning, genom projektet ”Lev i vårt språk” (Livs). Projektet var ett samarbete mellan Finlandssvenska teckenspråkiga r.f., Finlands Dövas Förbund och finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. I två olika omgångar ordnades utbildningstillfällen för att få fler personer att behärska det finlandssvenska teckenspråket.
År 2015–2017 ordnades Livs 1 och under 2018–2020 ordnades Livs 2. På projektets hemsida står det att ”Lev i vårt språk är ett utbildnings- och forskningsprojekt, som försöker rädda det finlandssvenska teckenspråket.” Livs 1 slutfördes av sammanlagt 14 personer. Dessa personer fick inte en officiell yrkeskvalifikation efter den avslutade utbildningen, men de fick redskap för att jobba varierande med bland annat översättningsuppdrag, som forskningsassistenter eller som språkinstruktörer. Livs 2 klassades dock som en tolkutbildning, finansierad av Utbildnings- och kulturministeriet och hade nästan 30 studerande. Förhoppningen är att kunna ordna en Livs 3 inom en snar framtid.
Språkrådgivning och ordboksarbete
Janne Kankkonen arbetar med att ge språkrådgivning vid Finlands Dövas förbund. Det kan handla om att någon tar kontakt för att fråga om ett visst tecken. - Språkrådgivningen startade för två år sedan och det finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet. Det gäller både finlandssvenskt och finskt teckenspråk. Hittills har vi kontaktats av så väl forskare som helt vanligt folk, både av döva och hörande, berättar Kankkonen.
Utöver den tjänsten arbetar Kankkonen också med ordböckerna Suvi och SignWiki. Suvi är en nätordbok för de finländska teckenspråken, där den finlandssvenska delen består av 70 ordboksartiklar med både svenska och finska motsvarigheter till söktecknen. Signwiki är en folkordbok motsvarande Wikipedia, men med videor. - I Suvi finns material som är forskat, där kan man leta efter svenska ord och få tecknet, och tvärtom. På SignWiki kan vem som helst lägga ut material. Båda tjänsterna är utmärkt sätt att lära sig teckenspråket på egen hand, säger Kankkonen.
På tal om lättillgängligt material för den som vill lära sig mera om det finlandssvenska teckenspråket finns även en del program på Yle Arenan. Bland annat barnprogrammet ”Bärtil”, serien ”Titta en saga!” som Janne Kankkonen själv har skapat och berättar och tv-serien ”Virala genier”, baserat på Kaj Korkea-ahos och Ted Forsströms Zoo-böcker, finns med teckenspråksstolkning.
TEXT: MARIA DAHLIN FOTO: TOMAS UUSIMÄKI
LÄNKAR FÖR DEN SOM VILL VETA MERA
Via Finlands Dövas Förbunds hemsida hittar man mycket matnyttig information. Annika Aalto tipsar ändå speciellt om följande länkar för den som vill veta mera och vill bekanta sig med det finlandssvenska teckenspråket i praktiken:
SignWiki - Lärarintervju - att undervisa barn med CI https://finssl.signwiki.org/index.php/Kategori:L%C3%A4rarintervju_-_ att_undervisa_barn_med_CI
Nyhet om rådgivning och distansundervisning från Pedersöre https://kuurojenliitto.fi/sv/aktuellt/barn-med-horselnedsattning-radgivning-och-distansundervisning/
Program på Yle Bärtil: https://arenan.yle.fi/1-50250425 Titta en saga: https://arenan.yle.fi/1-50814039
Memoryspel på teckenspråkiga biblioteket https://kuurojenliitto.fi/sv/aktuellt/memoryspel-med-finlandssvenskatecken-lar-dig-tecken-och-ha-skoj/
