Minoritetsstress, maktordningar och människomöten

Redan det att man hör till en minoritet kan öka stressen hos människor. Minoritetsstressen beror mycket på vilka normer som råder i samhället och vilka attityder folk har gentemot olika minoriteter. Ofta kan det handla om rädsla för förtryck eller rädsla för vad andra tänker om en.

Levi Karvonen vill i framtiden arbeta med att förändra de normer som orsakar minoritetsstress och ger upphov till förtryck. Levi Karvonen är viceordförande i RFSL Ungdom och engagerad i Sáminuorra, den samiska ungdomsorganisationen i Sverige. Här möter han ungdomar som tampas med minoritetsstress till följd av att de hör till minoriteter som bemöts på olika sätt i samhället. Att han kom in på denna bana och intresserar sig för dessa frågor bottnar i egna erfarenheter av fördomar och orättvisor som finns i samhället. Dessutom har han sett utifrån hur människor påverkas av andras bemötande baserat på vem de är. - Det är till exempel väldigt svårt att få läsa samiska och finska, berättar Karvonen som själv har mötts av detta motstånd. När jag ser dessa orättvisor vill jag få till en förändring, därför arbetar jag med dessa frågor.

Karvonens dröm skulle vara att kunna arbeta med detta på heltid och förändra de normer som orsakar minoritetsstress och ger upphov till förtryck.

En snöbollseffekt

Minoritetsstressen handlar enligt Karvonen kort och gott om att det skapas en extra stress av att man tillhör en minoritet. Denna stress byggs också på ju fler minoriteter du hör till, eftersom du då möter på fler förutfattade meningar i samhället och bryter mot fler normer samtidigt.

Vad har du sett att detta kan få för följder?

- Forskning visar ju till exempel att hbtqi-personer som grupp har sämre psykisk hälsa just på grund av detta, säger Karvonen. Diskriminering på olika plan leder till psykisk ohälsa, vilket gör att stressen ökar.

Karvonen lyfter fram att det också kan leda till att man förväntar sig eller tror att man kommer att bli diskriminerad i olika situationer, vilket ökar stressen inför att man till exempel ska på möten hos myndigheter. - Det blir en snöbollseffekt av stressen om man någon gång har upplevt att man blir ojämlikt behandlad i till exempel en vårdsituation, menar Karvonen. Detta kan leda till att en hbtqi-person eller någon som hör till en annan minoritet sist och slutligen inte söker vård eller går till de myndigheter som skulle krävas. Det får sedan andra konsekvenser för den personens situation.

Lärarens roll att stödja På samma gång som det talas om skolstress är det också bra att ha minoritetsstressen i åtanke. Vi vet inte alltid vem vi möter i våra klassrum och Karvonen lyfter fram hur viktig roll läraren har. - Lärarens roll är att stödja elever, menar Karvonen. Det finns en åldersmaktordning också i skolan, och barn och unga tas ofta mindre seriöst när de reflekterar kring sina frågor om sexualitet, diskriminering eller annat som de funderar på. Minoritetsstressen kan således leda till att skolgången försvåras.

Karvonen vill att lärare bemöter elever med respekt i dessa frågor. På

vilket sätt kan vi då stödja eleverna?

- Hur man tar sig an frågan beror mycket på vilken eller vilka minoriteter det är fråga om, menar Karvonen. För det första är det bra att vara påläst och aktiv i dessa frågor. Ju mer man förstår om olika minoriteter, desto bättre kan man sätta sig in i deras situation och ta bort sådant som orsakar minoritetsstress.

Att hålla diskussioner om olika teman som berör minoriteter anser Karvonen att är viktigt, men då gäller det också att se till att diskussionen på en respektfull nivå. - Lyssna på eleverna, på vad de säger och vad de önskar, säger Karvonen. Om någon berättar att hen vill att du använder vissa pronomen, respektera elevens önskan.

Hur lärare bemöter elever och kollegor i skolvardagen sänder också ut signaler till andra i omgivningen. Karvonen menar att detta markerar vilka normer som upprätthålls och vad som är accepterat i skolmiljön.

Litet för dig, stort för någon annan Att vara inkluderande i sitt språkbruk och bemötande behöver inte alltid handla om stora saker. I grunden handlar det enligt Karvonen om respekt och acceptans. Han säger att något som känns som en liten sak för någon kan vara en räddande faktor för en minoritetsperson. - För en elev som har det svårt kan redan det att läraren använder rätt pronomen eller inkluderar hens kultur i undervisningen rädda eleven, menar Karvonen.

Tvärtom kan det få stora konsekvenser om man inte tar detta i beaktande. Enligt Karvonen handlar det om makt, den som inte är inkluderande i sitt språkbruk eller bemötande sänder ut tydliga signaler. Det kan handla om att

"Om någon berättar att hen vill att du använder vissa pronomen, respektera elevens önskan. " man är medvetet eller omedvetet transfobisk, homofobisk, invandrafientlig och upprätthåller maktordningar som redan finns i samhället. Karvonen tycker dock att det händer något i samhället, vi går mot det bättre. - Språket vi har nu har förändrats mycket, eftersom vi har marginaliserade människor som hörs och syns mer. Vi lyssnar på till exempel hbtqi-personer, samer och svarta personer allt mer och det speglar samhället, säger Karvonen. Genom att respektera elever, bemöta människor som de är och göra så alla känner sig sedda, kan vi enligt Karvonen minska på minoritetsstress och hjälpa människor att klara sig i livet och här kan vi lärare hjälpa till. TEXT: CHRISTOFFER WÄRN FOTO: PRIVAT

NOTIS

Smlf:s ordförande premierades

Inför självständighetsdagen kom nyheten om att en av de som får Förtjänstkorset av Finlands Lejons orden i år är Smlf:s ordförande och Skrivande skolas projektledare Annette ”Netti” Kronholm. Kronholm överraskades av utmärkelsen och säger att hon inte vet vem som nominerat henne. Klart är dock att Skrivande skola gör en viktig insats för skrivpedagogiken i Svenskfinland och att Kronholm vid rodret för satsningen är mycket engagerad och omtyckt.