"Uppdrag språköar"

”Uppdrag språköar” vill synliggöra, stödja och stärka

Språköarna i Finland har många utmaningar och ett stort behov av stöd. I höst startade Kommunförbundet, med Karin Ihalainen som projektledare, ett tvåårigt projekt för att hjälpa, stöda och lyfta fram den potential som språköarna besitter. Det finns 15 språköar i Finland och dessa är Björneborg, Hyvinge, Jyväskylä, Kervo, Kotka, Kuusankoski, Lahtis, Nurmijärvi, Salo, S:t Karins, Tammerfors, Tavastehus, Tusby, Uleåborg och Vichtis.

Karin Ihalainen har själv varit med och startat en språkö, nämligen den i Lahtis. - Jag har fått se vad en språkö har att ge och vilka utmaningar arbetet kan föra med sig, berättar Ihalainen som i och med projektledarrollen är tjänstledig från arbetet som rektor vid Svenska skolan i Lahtis.

Tankesmedjan Magma gjorde en undersökning år 2020 och den var Ihalainen, som ordförande för språkönätverket, med och drev fram. - Av de 15 språköarna var 11 med i undersökningen. Det framkom tydligt att det finns ett starkt behov av såväl administrativt som pedagogiskt och organisatoriskt stöd, förklarar Ihalainen.

Tillsammans med andra språkörektorer har hon fått erfara hur mycket det tar att driva en språköskola. Hon är övertygad om att med ett bättre stöd i ryggen skulle fler språköar kunna startas. Att vara ensam svenskspråkig rektor på en helt finskspråkig ort kan vara tungt, då administrationen är helt på finska. - Jag har själv varit rektor i 16 år nu. Vår verksamhet var länge ideell, men nu lyder daghemmet under Folkhälsan och skolan under kommunen. Ett positivt problem vi haft under åren är att vi fått flytta många gånger på grund av ökat elevantal. Nu i år har skolan 150 elever och daghemmet 70 barn, berättar Ihalainen.

Svenska rum är viktiga Karin Ihalainen talar om att Svenska gården i Lahtis, där skolan och daghemmet nuförtiden verkar, är viktig för att skapa ett tydligt svenskt rum i den finskspråkiga staden. - På gården kan man höra föräldrar stå och tala svenska sinsemellan och man kan stå och se sig omkring och se var ens barn ska befinna sig, ända från dagis till årskurs 9. När den här fysiska platsen finns blir det lättare att utöka verksamheten. Vi talar om det svenska språkets och kulturens allaktivitetshus, där det också kan ordnas svenskspråkiga fritidsaktiviteter, berättar Ihalainen.

Det här vill Ihalainen jobba för också på andra språköar. Hon menar att den finlandssvenska kulturen lever genom de svenska skolorna, även på enspråkigt finska orter. - Varför skulle det inte kunna finnas svenskspråkiga skolor på alla större finska orter? frågar sig Ihalainen.

Hon menar att det bildas ett litet mikrosamhälle där en språkö startas. Det ökar familjernas trivsel och ger svenskan synlighet på finska orter. Ihalainen säger också att hon tycker det är värt att starta en språkö och se vart det bär.

Målsättningarna är många Karin Ihalainen förklarar att ”Uppdrag språköar” vill synliggöra den svenska utbildningen på finska orter i Finland. Hon vill jobba med att visa upp språköarna och ett av målen är att språköarna alltid ska komma på tals när man pratar om utbildning i Svenskfinland. Därför samarbetar hon också med de svenskspråkiga lärarutbildningarna för att uppmuntra blivande lärare att göra praktik i en språköskola. - Som projektledare ska jag nu vara den person som har språköarna på mitt bord. Även om projektet bara är tvåårigt vill jag jobba för en bestående lösning, kanske ett nätverk med en koordinator eller någon form av ”språköombudsman” som är anställd för att jobba med dessa frågor även i fortsättningen, funderar Ihalainen.

Språköskolor får ta kontakt med hen-

ne om de önskar stöd, t.ex. med att tolka lagen, hur man ska aktivera de svensktalande på orten, hur man kan organisera sig och jobba för en hel skolstig, om man har en oro inför framtiden och mycket mera. - Vi behöver skapa strukturer för en väl fungerande språkö. Våra 15 språköar ser väldigt olika ut. Endast Björneborg, Uleåborg, Kotka och Tammerfors har svenskspråkig utbildning som ordnas helt i privat regi, övriga 11 språköar är kopplade till det kommunala. Vissa har skolgång endast till årskurs 6, medan andra erbjuder ända upp till gymnasieutbildning på svenska.

Språkö vs starkt finskspråkig ort Enligt definitionen kan en språkö anses vara en enspråkigt finsk kommun, som erbjuder svensk skolgång. - På tvåspråkiga orter finns en utbildningsförvaltning också på svenska. Den som leder verksamheten får ett helt annat stöd då det finns en förman med den svenska utbildningen på sitt bord, menar Ihalainen.

På en språkö finns det sällan annat som stöder det svenska i samhället. De svenskspråkiga skulle aldrig försöka sig på att prata svenska i butiken eller förvänta sig att se information på svenska. - Språköskolan kan jämföras med en byskola, som ofta har sammansatta klasser, och där rektorn också är en av de undervisande lärarna. Den stora skillnaden är dock att språköskolan inte har byn runt sig, som stöder dess verksamhet, förtydligar Ihalainen.

En språköskola behöver ofta samarbeta över kommungränserna och den har ett stort upptagningsområde. - Samarbete är a och o. Strukturerna är inte alltid sådana att samarbetet är lätt, men en språkörektor behöver vara beredd att samarbete med så väl det svenska daghemmet, med den finskspråkiga förvaltningen och den omkringliggande miljön på den finskspråkiga orten.

Lagen är tydlig - Kommunen är skyldig att erbjuda svenskspråkig utbildning om det finns barn med svenska som modersmål på en ort. Det spelar ingen roll om kommunen är enspråkig eller tvåspråkig och det har inte med antal barn att göra, det är lagen väldigt tydlig med, förklarar Ihalainen.

En svenskspråkig familj kan naturligtvis välja den finska skolan på en ort, men ofta har en svenskspråkig skola en dragningskraft, den är något en finskspråkig stad kan stoltsera med och locka till sig nya invånare med hjälp av. - Kommunen måste ordna med skolskjuts om det är så att den svenska skolan finns i t.ex. grannkommunen, berättar Ihalainen.

I Tavastehus ser man konkret vikten av att ha en enhetlig skolstig i den egna kommunen, eftersom eleverna efter årskurs 6 måste ta sig ända till Tammerfors för att fortsätta i årskurs 7–9 på svenska. - Det leder i många fall till att eleverna istället väljer en finsk skola efter årskurs 6. En positiv och generös inställning I och med projektet ”Uppdrag språköar” vill Karin Ihalainen förmedla att det är viktigt med en positiv inställning gentemot arbetet på en språkö. - Jag vill påstå att inställningen till svenskan i Lahtis är mycket mera positiv nu än den var när vi startade verksamheten. Som lärare i svenska, och även läromedelsförfattare, har jag sett det som min livsuppgift att ge de finskspråkiga eleverna en positiv inställning till svenskan, säger hon.

När den svenska skolan startade ville de inblandade vara språkambassadörer för de finskspråkiga i Lahtis. Hon nämner bland annat Svenska veckan, som varit en viktig del av arbetet i Lahtis, just riktat till elever som lär sig svenska. - Vi gjorde musikaler och andra framträdanden och bjöd in finskspråkiga elever som publik. Vi har bjudit på oss själva och synliggjort att vi finns. Då märkte vi att är man generös, blir man väl mottagen, poängterar Ihalainen.

Den här bakgrunden har hon haft nytta av som rektor och den tar hon med sig in i projektet. - För att en språkö ska bli framgångsrik behöver det finnas eldsjälar, men det ska naturligtvis inte bara hänga på en person, då går det inte i längden. Stödet för språkön måste vara inbyggt i strukturerna, avslutar hon.

TEXT: MARIA DAHLIN FOTO: KOMMUNFÖRBUNDET