”Inklusivitet kräver ett modifierat system” En av forskningsprofilerna vid Åbo Akademi är minoritetsforskning. På deras hemsida står att ”Profilområdet har fokus på minoritetskultur och -identitet; diskriminering, lika rättigheter och demokrati; processer genom vilka minoriteter har blivit till historiskt och minoritetspositioner i historien; samt kulturellt och språkligt sensitiv lärarutbildning”. Vad innebär det egentligen att vara kulturellt och språkligt sensitiv i undervisningen?
När Emmanuel Acquah flyttade till Finland från Ghana, upplevde han att vårt samhälle inte var speciellt öppet mot invandrare. Han flyttade hit för att få en högklassig utbildning, och 2009 blev han magister i pedagogik vid Åbo universitet. Därefter var det svårt att få arbete och 2011 avlade han därför en andra magisterexamen i statsvetenskaper. I båda magisteruppsatserna undersökte Acquah utsatta personer av olika slag. Acquah blev intresserad av forskarstudier, och 2015 disputerade han vid Åbo universitet med avhandlingen Responding to changing student demographics in Finland: A study of teachers’ developing cultural competence. - Till först handlade min forskning inte om mångfald och jämlikhet, utan om mobbning, berättar Acquah. I materialet i en undersökning hittade
6 ARENA
jag dock en utsatt grupp, nämligen invandrare. De behandlades annorlunda och deras skolgång led av det. Resultatet av detta blev att Acquah ändrade inriktning på sin doktorsavhandling. Efter att ha doktorerat fick han arbete vid universitetet och föreläste om mångfald och mångkultur. Sedan 2018 arbetar han som biträdande professor vid minoritetsforskningen, med placering vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. - Efter att början var osäker har jag nu en klarare riktning, säger Acquah. Jag får undersöka hur vi kan förbättra undervisningen och lärarutbildningen med tanke på vårt allt mer mångkulturella samhälle.
Kultur, språk och sensitivitet I sin forskning har Acquah fokuserat på olika aspekter av hur minoriteter bemöts i samhället och vad lärare be-
höver för att kunna vara inkluderande i sin undervisning. - Det handlar om nyckelorden kulturell, språklig och sensitiv, säger Acquah. Dessa borde genomsyra lärarens sätt att planera och genomföra undervisningen. I heterogena klassrum finns det en kulturell kunskap och kulturella traditioner som borde ses som en rikedom, menar Acquah. För elever med invandrarbakgrund kan vardagen i skolan ofta innebära ett krav på att tala skolans språk, eftersom man vill ge dem möjligheter att klara sig så bra som möjligt i utbildningen. - Tanken är god, och det ger eleverna förutsättningar att klara sig i skolan. Men om man tvingar elever med invandrarbakgrund att endast tala svenska eller finska i klassen signalerar man att ”din kultur är inte viktig här”, menar Acquah. Det ger eleverna en känsla av att de inte hör hemma.
