Minoritetsstress, maktordningar och människomöten Redan det att man hör till en minoritet kan öka stressen hos människor. Minoritetsstressen beror mycket på vilka normer som råder i samhället och vilka attityder folk har gentemot olika minoriteter. Ofta kan det handla om rädsla för förtryck eller rädsla för vad andra tänker om en.
L Levi Karvonen vill i framtiden arbeta med att förändra de normer som orsakar minoritetsstress och ger upphov till förtryck.
evi Karvonen är viceordförande i RFSL Ungdom och engagerad i Sáminuorra, den samiska ungdomsorganisationen i Sverige. Här möter han ungdomar som tampas med minoritetsstress till följd av att de hör till minoriteter som bemöts på olika sätt i samhället. Att han kom in på denna bana och intresserar sig för dessa frågor bottnar i egna erfarenheter av fördomar och orättvisor som finns i samhället. Dessutom har han sett utifrån hur människor påverkas av andras bemötande baserat på vem de är. - Det är till exempel väldigt svårt att få läsa samiska och finska, berättar Karvonen som själv har mötts av detta motstånd. När jag ser dessa orättvisor vill jag få till en förändring, därför arbetar jag med dessa frågor. Karvonens dröm skulle vara att kunna arbeta med detta på heltid och förändra de normer som orsakar minoritetsstress och ger upphov till förtryck.
En snöbollseffekt Minoritetsstressen handlar enligt Karvonen kort och gott om att det skapas en extra stress av att man tillhör en 34 ARENA
minoritet. Denna stress byggs också på ju fler minoriteter du hör till, eftersom du då möter på fler förutfattade meningar i samhället och bryter mot fler normer samtidigt. Vad har du sett att detta kan få för följder? - Forskning visar ju till exempel att hbtqi-personer som grupp har sämre psykisk hälsa just på grund av detta, säger Karvonen. Diskriminering på olika plan leder till psykisk ohälsa, vilket gör att stressen ökar. Karvonen lyfter fram att det också kan leda till att man förväntar sig eller tror att man kommer att bli diskriminerad i olika situationer, vilket ökar stressen inför att man till exempel ska på möten hos myndigheter. - Det blir en snöbollseffekt av stressen om man någon gång har upplevt att man blir ojämlikt behandlad i till exempel en vårdsituation, menar Karvonen. Detta kan leda till att en hbtqi-person eller någon som hör till en annan minoritet sist och slutligen inte söker vård eller går till de myndigheter som skulle krävas. Det får sedan andra konsekvenser för den personens situation.
