”Uppdrag språköar” vill synliggöra, stödja och stärka Språköarna i Finland har många utmaningar och ett stort behov av stöd. I höst startade Kommunförbundet, med Karin Ihalainen som projektledare, ett tvåårigt projekt för att hjälpa, stöda och lyfta fram den potential som språköarna besitter. Det finns 15 språköar i Finland och dessa är Björneborg, Hyvinge, Jyväskylä, Kervo, Kotka, Kuusankoski, Lahtis, Nurmijärvi, Salo, S:t Karins, Tammerfors, Tavastehus, Tusby, Uleåborg och Vichtis. Karin Ihalainen har själv varit med och startat en språkö, nämligen den i Lahtis. - Jag har fått se vad en språkö har att ge och vilka utmaningar arbetet kan föra med sig, berättar Ihalainen som i och med projektledarrollen är tjänstledig från arbetet som rektor vid Svenska skolan i Lahtis. Tankesmedjan Magma gjorde en undersökning år 2020 och den var Ihalainen, som ordförande för språkönätverket, med och drev fram. - Av de 15 språköarna var 11 med i undersökningen. Det framkom tydligt att det finns ett starkt behov av såväl administrativt som pedagogiskt och organisatoriskt stöd, förklarar Ihalainen. Tillsammans med andra språkörektorer har hon fått erfara hur mycket det tar att driva en språköskola. Hon är övertygad om att med ett bättre stöd i ryggen skulle fler språköar kunna startas. Att vara ensam svenskspråkig rektor på en helt finskspråkig ort kan vara tungt, då administrationen är helt på finska. - Jag har själv varit rektor i 16 år nu. Vår verksamhet var länge ideell, men nu lyder daghemmet under Folkhälsan och skolan under kommunen. Ett positivt problem vi haft under åren är att vi fått
12 ARENA
flytta många gånger på grund av ökat elevantal. Nu i år har skolan 150 elever och daghemmet 70 barn, berättar Ihalainen.
Svenska rum är viktiga Karin Ihalainen talar om att Svenska gården i Lahtis, där skolan och daghemmet nuförtiden verkar, är viktig för att skapa ett tydligt svenskt rum i den finskspråkiga staden. - På gården kan man höra föräldrar stå och tala svenska sinsemellan och man kan stå och se sig omkring och se var ens barn ska befinna sig, ända från dagis till årskurs 9. När den här fysiska platsen finns blir det lättare att utöka verksamheten. Vi talar om det svenska språkets och kulturens allaktivitetshus, där det också kan ordnas svenskspråkiga fritidsaktiviteter, berättar Ihalainen. Det här vill Ihalainen jobba för också på andra språköar. Hon menar att den finlandssvenska kulturen lever genom de svenska skolorna, även på enspråkigt finska orter. - Varför skulle det inte kunna finnas svenskspråkiga skolor på alla större finska orter? frågar sig Ihalainen.
Hon menar att det bildas ett litet mikrosamhälle där en språkö startas. Det ökar familjernas trivsel och ger svenskan synlighet på finska orter. Ihalainen säger också att hon tycker det är värt att starta en språkö och se vart det bär.
Målsättningarna är många Karin Ihalainen förklarar att ”Uppdrag språköar” vill synliggöra den svenska utbildningen på finska orter i Finland. Hon vill jobba med att visa upp språköarna och ett av målen är att språköarna alltid ska komma på tals när man pratar om utbildning i Svenskfinland. Därför samarbetar hon också med de svenskspråkiga lärarutbildningarna för att uppmuntra blivande lärare att göra praktik i en språköskola. - Som projektledare ska jag nu vara den person som har språköarna på mitt bord. Även om projektet bara är tvåårigt vill jag jobba för en bestående lösning, kanske ett nätverk med en koordinator eller någon form av ”språköombudsman” som är anställd för att jobba med dessa frågor även i fortsättningen, funderar Ihalainen. Språköskolor får ta kontakt med hen-
