folkliga krukmakarcentra med betydelse långt utanför den egna trakten. Vi kan räkna med att må nga krukmakare under sina gesällvandringar besökte området, och vi kan också förmoda en utvandring frå n de västtyska orterna till Norge s västkust och till Sverige, främst Halland. Arkivaliska belägg finns på båda hå ll som talar om frå n Tyskland inflyttade krukmakare omkring 1700. Vi ha r också ett antal bevarade ting , som i sin nära överensstämmelse med nordvästtyska föremål stöder tanken att den rikt utvecklade krukmakarkulturen i nedre Rhenområdet med en färgrik sgrafittodekor på lju s piplergrund är en direkt förutsättning för uppblomstringen under 1700-talet av vårt halländska och skånska lergods. - Tuppfatet på färgbild IV är för övrigt ett vackert prov på detta.
Litteratur: M. Scho/1e11-Neess/W. Jiittn er: Niederrheinische Bauerntöpferei 17-19. J a hrhundert. Du sse ld o rf 1971 . P. G. Hamb e rg : Tempelbygge för protestanter. Stockholm 1955 .
88
