Danuta Jednorog Majolika från Castelli

goda produkter av folkligt krukmakeri, men vi vet på sin höjd endast var föremålen brukats, vi känner mera sällan till var de tillverkats. Materialet har alltså hittills varit alltför anonymt för att någon forskare ensam skulle våga ta hand om uppgiften att reda ut dessa svåra problem.

Nu har företrädare för sydsvenska museer träffats och diskuterat situationen. Man har enats om att det är hög tid att något göres, att .offentliga institutioner samarbetar med en inventering, såväl vad beträffar det man själv äger som det man vet finns på annat håll. Det är viktigt att föremålsinventeringen åtföljes av uppteckningsarbete, så att man försöker få kunskap om vem som tillverkat, vem som använt lergodset och hur man benämnt de olika formerna, men därtill också om verkstadstraditioner och om distributionsprocessen.

Våren 1968 öppnades i Kulturens utställningshall på Östarp vandringsutställningen " Kryntor och krus". Den bestod av ett urval av museets samlingar av sydsvenskt lergods med utblickar åt de håll i Sverige och utlandet, där släktskap i tekniskt och dekorativt hänseende konstaterats. När denna utställning sedan vandrade vidare till andra museer i Skåne, kunde den efterhand berikas med de mottagande museernas eget material, och den blev på detta sätt alltmera fyllig och representativ. Och vårt intresse för materialet och dess problem stärktes och fördjupades.

Vi kunde då inte fullfölja vår plan, att på grundval av utställningen utarbeta den publikation, som skulle bli den naturliga följden av vårt arbete, eftersom vi fann, att en betydligt grundligare inventering måste komma till stånd. Nu vill vi försöka genomföra den och Kulturen vädjar till läsarna av denna årsbok att hjälpa oss. Vad vi vill veta har jag redan berättat om, och jag vill tillägga, att begreppet "sydsvenskt lergods" inte uteslutande behöver gälla det som förekommer i Skåne och angränsande trakter, det kan ha sålts även längre norröver. Och det kan finnas som arvegods inom familjer, som flyttat norrut.

Skriv till Kulturen, Folklivsarkivet i Lund eller det museum, som ligger närmast till, och berätta om vad Ni har eller vet om vårt sydsvenska krukmakeri!

Ett mopspar, hanhund och tik med diande unge (en tradition från de kinesiska Fo-hundarna?), Meissen c 1740. Sign. kursvärd i blått i oglaserad botten. Höjd 15 cm. KM 22.475.

Il Svarvareämbetets i Lund protokollsbok 1719 (-54), inbunden i pergament. H. 31 cm. Ark.nrXV:2. Ämbetets sigill av brons, gjort som en dosa med baksidan som skruv lock, med yrkets symboler- svarvad pokal, krumpassare, mejslar och kula - samt texten "Der Dreiier Amt in Lund". Omkr. 1700. Diain. 4 cm. KM 4.932. Exempel på föremål som ingick i svarvarnas mästerstycke: Schackpjäser av elfenben. KM 22.590 resp KM 41 .101: 16. Balsamdosa? med sex separata skruvlocksförsedda rum, av elfenben. Omkr. 1700. KM 19.059. Spinnrock i miniatyr av "ordinär" typ av fruktträ och ben. Arm med linfäste saknas. H. 17 cm. KM 18.243.

111 Tallrik av fajans från Rörstrand, signerad den 24 juli 1741. I signaturen ingår namnet Ludowicus Neijber (snickare och schatullmakare i Stockholm 17241752). Oiam. 23 cm. KM 49.066.