Gunilla Eriksson Protestantisk gudstjänst 1782

7. "Potpou1Ti garnerad, med högt lock och fogel", målad i brunt, mangan, grönt och gult, samt en dito vit, " med platt lock och fogel". Marieberg, Ehrenreichs period. Den lilla krukan målad i olivgrönt, mangan, gult och blått. Osignerad, troligen Stralsund 1770-tal. fr.v. KM 12.342 (höjd 40 cm), KM 8088 och KM 7991 .

säng. Denna är fylld av druvor och blommor, ovanför vilka en putto med armborst just avlossat en pil i hakan på en knäfallande kines! Här råder ännu rokokons obekymrade leklust.

Vår kruka redovisar sina upphovsmän i signeringen, bild 3 och 4. Vid Stralsunds stadsvapen med tre strålar under krona och kors står E för Ehrenreich, därunder U för Johan Ullström, upptagen som "glasierer" i fabrikens handlingar, och I F i monogram för Johan Otto Frantzen. Den över glasyren med emalj målade signaturen betecknar Peter Åkermarck, utlärd emaljmålare vid Marieberg och känd därifrån med många arbeten, och sedan, efter 1778, verksam vid den lilla fajansfabriken i Sölvesborg i Blekinge. Johan Otto Frantzen var Mariebergs kanske skickligaste målare. Han kom med Ehrenreich till Stral-

8. Potpourrier i fajans och, t.h., i porslin, från 1750-80-talen. Fr. v. Kiel/ Eckemförde, Reval, lock från Stockelsdorf, alla polykroma. Blåmålad urna från Kiel och potpourri från Mennecy, Frankrike. KM 6341 , 34. 674 (höjd 32 cm), 6937, 6341 , 6353.

sund och dog där 1772. Han bör ha målat landskapsvinjetterna medan Åkermarck målat blommorna och Ullström kanske färgsatt "terrassen". Formaren har inte signerat sitt verk. Den ende modellör som upptas under Ehrenreichs period är Matthieu Huret, en fransman som efter krutexplosionen reste vidare till Marieberg.

Utformningen av foten är karakteristisk för Stralsund -i stadens museum finns två varianter på samma tema, med en puttokusin i bassängen, i ena fallet med fåglar i händerna, i andra med en liten hund i famnen. Den päronformade urntypen däremot återfinnes vid Marieberg och är för övrigt den mest karakteristiska vid Marieberg under perioden efter Ehrenreich. Man förmodar att den införts av Pierre Berthevin, som kom från porslinsfabriken i Mennecy i Frankrike några månader före Ehrenreichs avresa (se bild 8). Likaså finner vi de karakteristiska öronen och den i rosetter upphängda lagerrankan i arbeten,

9. Terrassvaser "å la grecque" från Marieberg, fajans. Målning fr.v. polykrom 1770, i sepia 1776 och polykrom med purpurlandskap 1772. KM 6919, 31.295 och 60.680 (höjd 41 cm).

målade av Johan Otto Frantzen vid Marieberg. Men verkliga potpourrier, med genombrutet lock, känner jag i Marieberg först från 1770-talet (t.ex. Nordiska museets två exemplar, daterade 1773 och 1775), och vad dessa sena pjäser beträffar tycks snarare Stralsund vara givande part.

Som alla utpräglade lyxföremål speglar de påkostade potpourrierna tidens aktuella stil, och Kulturens samlingar kan väl illustrera " kryddpottan" eller " doftkrukan" i dess olika gestaltning under 1700-talet. I fajanserna från Delft, Store Kongensgade och Rörstrand lever traditionen från Kina kvar, bild 6. Funktionen kan här vara tveksam, men vad de Ostasieninspirerade krukorna från Marieberg beträffar, bild 7, ger en säker källa, Brännugnsboken från Marieberg 1763-65, oss benämningen " potpourri" .

10. Vaser av flintporslin, 1780-90-tal. Marieberg utom den andra fr.v. som är signerad G. B. och gjord vid Vänge-Gustavsberg. Marinbild i purpur, kartusch med figurer i purpur och brun stoffering, medalj ongurnan med porfy1 i miterande fond i grå violett och bronsstofferade ornament, urnan t.h. helt vit. KM 6969 (höjd 40 cm), 21.529, 12.335 , 17.032.

Vasformer "a la grecque", Mariebergssläktingar till vår Stralsundsurna från åren kring 1770, ses på bild 9 medan bild 10 återspeglar den senare, mera renläriga nyantikens smak.

I bouppteckningar och sterbhusauktioner från 1700-talet finns ofta uppgifter om potpourrier. På skåp, byråer och konsolbord mellan fönstren har de haft sin plats, eller på gesimsen över öppna spisen och på kakelugnsavsatsen. Barockens och nyantikens urnor har tillhört par eller uppsättningar med flera delar. Mot rokokons smak för asymmetri och accent har den enstaka, individuellt utformade potpourrin kanske svarat bättre. " En liten Pousperinsburk med låck" fanns bland drottning Ulrika Eleonora d.y:s kvarlåtenskap - hur såg den månne ut? Inför

auktionen på Carl Sparres förmögna hem i Stockholm 1791 annonserades "Sachsiskt, Franskt, Japanskt, Ostindiskt, Engelskt och Svenskt Porcellaine bestående av Groupper, Positurer (dvs. figurer) och Potpourrier". Adolf Fredrik gav Lovisa Ulrika en urna i julklapp 1760- det får vi veta genom Olof von Dalins bevarade julklapps vers: " Kanske att urnen fordom tjänt - till Pot-Pourri, till Decantoner, till Pomerantser och Citroner; kanske var Ananas där bland". Om folkligare kärleksgåvor sjunger Dal in i en Wisa från 1753: " Låt oss uppräkna de presenter som var en hemligt fått från sin: ... Min lilla ros har för min näsa mig skänkt en kostlig potpourri. Jag börjar prusta, nysa, fräsa, så snart jag luktar däruti".

Litteratur utöver den ovan anförda: Carl Hernmarck: Marieberg. Stockholm 1946. Konrad Hiiseler: Deutsche Fayencen. Stuttgart 1957. Richard Marsson: Die Stralsunder Fayencefabrik 1757-1790. Berlin 1928. SAOB:s red .. Lund

"'Den heliga fami ljen·· och ··susanna i badet··. bildplattor. majolika. 21 x29 cm V resp. 20x 26 cm (ramen 33.5 x 40 cm). KM 18. 132 resp. 9653. Castelli. Italien, ca 1700.

VI Potpourri, fajans, med rik skulptural och målad dekor. Höjd 39 cm. KM 26.583. Stralsund 1768.

VII Väggplatta av lergods, målad med piplera, kopparoxid och mangan, detalj . Se sid 81.