kan testresultat inbjuda till långtgående slutsatser, vilket vi alltså bör vara vaksamma inför. Det finns också skäl att reflektera över etiska frågor. Att bjuda och utvärdera ett test innebär att man ikläder sig något av en objektifierande roll. Det gör man som psykolog även i andra sammanhang, men detta förhållningssätt får en särskild tydlighet i en testsituation. Man kan också känna olust inför att använda metoder som man tycker står för en förenklad människosyn. De här betänkligheterna kan vara särskilt starka då man står inför uppgiften att testa barn och ungdomar. Barn är mera utlämnade, och det kan kännas orätt att använda metoder de inte kan förstå innebörden av eller kritisera. Från utvecklingspsykologin vet vi dessutom att barn i än högre grad än vuxna är kontextberoende, de påverkas mycket av den omgivande miljön här och nu, och att man därför bör vara extra försiktig med att dra generella slutsatser utifrån ett barns testresultat. Det här är invändningar som fanns med i 1970-talets kritiska diskussion, låt vara i ett uppskruvat tonläge, men de är fortfarande värda att ha i åtanke eftersom testning i dag är så pass vanligt förekommande.
I vilka sammanhang testas barn och ungdomar? Psykologiska test används, om än i varierande omfattning, inom i stort sett alla verksamheter som är inriktade mot barn och ungdomar. Inom barn- och ungdomspsykiatrin har fördjupad diagnostik och behandling av barnets egen problematik, och därmed psykologisk testning, fått en alltmer framträdande plats. Det har inneburit en markant förskjutning av tyngdpunkt i en verksamhet som före millennieskiftet nästan enbart fokuserade på familje- och föräldraarbete. Skiftet hänger delvis samman med senare års snabba kunskapsutveckling, inte minst inom neurovetenskaperna. Den nya kunskapen om hjärnan har gått hand i hand med utvecklandet av nya diagnostiska metoder, främst med inriktning mot neuropsykiatri. I dag är det vanligt att den barnpsykiatriska behandlingen också riktas direkt till barnet, och vare sig det rör sig om farmakologisk behandling eller psykoterapi är det viktigt att insatsen föregås av utredning av barnets individuella problem. För detta syfte kommer psykologiska test och skattningsskalor till flitig användning inom barnoch ungdomspsykiatrin. 19
978-91-27-82384-6.indd 19
2021-03-19 10:45:37
