Utredning som behandling

Avslutningsvis vill vi lyfta fram att det oftast inte går att dra en tydlig gräns mellan utredning och behandling. Inte minst då det gäller barn och ungdomar, som definitionsmässigt befinner sig i utveckling, är det viktigt att inse att ett utredningsresultat har ett bäst-före-datum. Återkommande diagnostik och uppföljning är därför en självklar del vid komplexa svårigheter och vid längre behandlingar. Men det är också så att en omsorgsfull utredning i sig kan ha en terapeutisk effekt. Utredningen erbjuder en möjlighet att få hjälp att utforska och skapa förståelse för egna styrkor och svårigheter – och att bli sedd. Detta är något som de flesta psykologer är medvetna om och ser som ett viktigt inslag i arbetet tillsammans med barn och föräldrar.

En psykolog som särskilt lyft fram möjligheten att använda psykologisk testning som en intervention i sig är amerikanen Stephen Finn (Finn, 2007). Han har utvecklat en metod, Therapeutic Assessment, där testsituation och testresultat används systematiskt och ändamålsenligt i dialog med klienten. Stephen Finn väljer undersökningsinstrument efter hand beroende på vad som framkommer vid test och samtal, i likhet med vad som illustreras i figur 3, men här kombinerat med att ge fortlöpande återkoppling till familj såväl som barn. Inledningsvis får den som ska utredas formulera frågor som hen önskar att utredningen ska belysa och man börjar med test som kan tänkas ge svar på just dessa frågor, vilket ökar engagemanget. Återkopplingen skapar en samarbetssituation som dels ökar psykologens möjlighet att förstå resultaten från undersökningen, dels vidgar och utvecklar det professionella kunnandet genom att psykologen lär sig av klienten (Finn, 2007). Under de påföljande interventionerna testas olika hypoteser, som vuxit fram, för att klienten ska hitta alternativa strategier och härigenom kunna förbättra sina funktioner och färdigheter – det vill säga sitt dagliga liv.

I USA har modellen prövats systematiskt i utredningar av barn och ungdomar, med lovande resultat (Tharinger m.fl., 2008a). Barnets färdigheter kartläggs i utredningen, som sträcker sig över 8–12 sessioner, och parallellt med denna fokuserar man på interaktionen i familjen. Föräldrarna kan följa testning och utredning via videolänk och därmed få nya perspektiv på sitt barns beteende och färdigheter. Barnet får också ett

31

avslutande brev som sammanfattar utredningsgången och resultatet. För att höja intresse och delaktighet, men också i terapeutiskt syfte, konstrueras en individualiserad symbolisk saga eller fabel, anpassad till barnets ålder och de problem som varit föremål för utredning och intervention (Tharinger m.fl., 2008b; Tharinger & Pilgrim, 2012). Vi kan tillägga att skriftlig återkoppling som vänder sig direkt till barnet har blivit något som allt fler psykologer vinnlägger sig om, även i vårt land. Vi har fått ta del av ett flertal goda exempel, från kollegor inom skolan, barn- och ungdomshabiliteringen och barn- och ungdomspsykiatrin och skriver mer om detta i kapitel 10 »Att skriva utlåtande« .

Efter denna betraktelse av utredningsarbete i fågelperspektiv, är det dags att ta en närmare titt på vad som utgör ett psykologiskt test.

32

3

Att testa barn och ungdomar – en psykometrisk utmaning

Vad är egentligen ett psykologiskt test? Frågan kan ställas från två olika positioner. Dels kan man undra över vad det är som skiljer ett test från psykologens övriga arbetsredskap, dels kan man slås av att det finns så många, sinsemellan väldigt olika, metoder som ändå alla kallas test. Det är alltså på sin plats med en definition.

Psykologiskt test – en definition

Ett psykologiskt test erbjuder en standardiserad situation för att göra systematiska observationer, och det finns på förhand givna kriterier för hur dessa kan beskrivas och sammanfattas.

De systematiska observationer som görs inom testets ramar brukar kallas för testsvar. Rör det sig om det vi kallar ett psykometriskt test poängsätts testsvaren och sammanfattas med hjälp av en numerisk skala. I nästa steg kan då individens samlade poäng jämföras mot en statistisk norm, som talar om hur individen poängmässigt placerar sig relativt andra som gjort testet. Ibland jämförs poängen mot en väldefinierad funktionsnivå. Det är ganska vanligt då det gäller barntest och poängen relateras då ofta till vid vilken ålder barn brukar uppnå funktionsnivån. En kvalitativ testmetod använder sig inte av siffror och poängjämförelser, utan erbjuder i stället någon typ av system för att kategorisera testsvaren. Den övergripande definitionen av psykologiska test gäller oavsett om testen är avsedda för vuxna eller för barn.

33