Teoretisk referensram och metodval

ofta höll sig för sig själv och uttryckte olust vid samlingar och andra aktiviteter med många inblandade. I Stinas skola finns en liten undervisningsgrupp för lågstadiebarn med språkstörning. Utredningen inriktas snabbt och ensidigt mot att undersöka om Stina skulle passa i den gruppen. Man söker – och finner! – stöd för att Stina har en språkstörning, i stället för att mera förutsättningslöst undersöka hennes behov. Både föräldrar och förskolepersonal har noterat att Stina har en del utvecklingsrelaterade svårigheter utöver de rent språkliga, och en grundligare utvecklingsbedömning med bred neuropsykologisk inriktning hade varit motiverad.

Ovan har ingenting sagts om hur psykologens teoretiska utgångspunkt styr utredningen och metodvalet. Detta är avsiktligt, eftersom vi anser att de tre beskrivna arbetssätten är giltiga oberoende av psykologens teoretiska hemvist. En inlärningsteoretiskt skolad psykolog kan låta utredningsarbetet styras av metoden, problemet eller den befintliga behandlingen; en psykodynamiskt eller neuropsykologiskt arbetande psykolog likaså. Oberoende av vilken teoribildning psykologen är mest förtrogen med, är det möjligt att säga något om sambandet mellan teori och metod i de tre skisserade arbetssätten.

Figur 1 beskriver en utredning där psykologen utgår från en speciell undersökningsmetodik, exempelvis ett testbatteri. I detta arbetssätt finns utredningens teoretiska utgångspunkt implicerad i metodiken. Förhoppningsvis – men inte med automatik – är den utredande psykologen väl förtrogen med metodikens teorigrund. Den behöver inte vara psykologens hela referensram, men för att kunna tolka resultatet annat än rent mekaniskt måste hen ha god kännedom om instrumentets teoretiska utgångspunkt.

Den problemorienterade utredningen i figur 2 beskriver ett arbetssätt som lämnar större frihet såväl teoretiskt som metodologiskt. Därmed inte sagt att denna typ av utredning är ateoretisk. Den uppmuntrar dock till större bredd i det diagnostiska tänkandet, och en öppenhet för alternativa synsätt.

Figur 3 beskriver en utredning riktad mot befintlig behandling. Denna behandling bygger självfallet på någon teoretisk grund, som man kan utgå från att psykologen är väl förtrogen med. Utredningen får motsvarande teoretiska inriktning.

30