Hälso- & sjukvård
LOUISE ASPEGREN
Innehåll
6. Medicintekniska
uppgifter 180
Vad är medicintekniska uppgifter och produkter? 182
Kontroll av vitalparametrar 184
Blodtryck 184
Saturation och puls 187
EKG-undersökning
Mätning och kontroll av urin 193
7. Första hjälpen och HLR 210
Första
Såromläggning
Såromläggning enligt ren rutin
(defibrillator)
hjärt-lungräddning
KAPITEL 1
Hälsa och livskvalitet
I DETTA KAPITEL FÅR DU LÄRA DIG OM
• hälsa som begrepp
• olika frisk- och riskfaktorer som kan kopplas till hälsobegreppet
• frisk- och riskfaktorers konsekvenser för människans hälsa och livskvalitet.
CENTRALA BEGREPP
hälsa livskvalitet salutogenes
KASAM friskfaktor riskfaktor
socioekonomiska faktorer rekreation
STAVROS
Stavros är 59 år och bor med sin hustru i ett hus på landet ett par mil utanför ett mindre samhälle. Han uppskattar livet och kopplar gärna av med en bok och grekisk folkmusik. Till vardags arbetar han som grävmaskinist vid olika byggen. Långa dagar i grävmaskinen utan större möjlighet till rörelsepaus, ingen fysisk aktivitet på fritiden och en förkärlek för hustruns mat har lett till att Stavros långsamt har gått upp i vikt. Han har sedan sju år tillbaka också högt blodtryck och typ 2diabetes som han tar läkemedel i form av tabletter för. Hans diabetessjuksköterska försöker peppa honom att börja röra på sig och han har fått fysisk aktivitet på recept utskrivet, något som han har svårt att följa. När Stavros kommer hem efter jobbet går han alltid och tittar till sin mamma som bor tillsammans med dem i huset men i en separat lägenhet i källaren. Mamman har en demenssjukdom i ett tidigt stadium och hon behöver tillsyn. Detta stressar Stavros eftersom mycket av tillsynen sköts av hans hustru som arbetar hemma. En morgon på jobbet får Stavros ont i bröstet. Smärtan håller i sig i några minuter men släpper sedan.
BEARBETA TEXTEN
Läs igenom texten om Stavros en gång till. Vilka exempel från texten anser du har med Stavros hälsa att göra? Motivera för dig själv eller den du sitter brevid.
Hälsa är ett komplext begrepp och det finns många olika sätt att se på vad hälsa är. Ofta förknippas hälsa med något som påverkar kroppen fysiskt, exempelvis sjukdomar, kost eller motion. Men hälsobegreppet är större än så. Det innefattar även sociala, psykiska och existentiella faktorer. Hälsobegreppet kan delas in i olika delar:
• fysisk hälsa – det kroppsliga måendet och hur kroppen fungerar
• psykisk hälsa – det känslomässiga måendet samt hur stress och problem man ställs inför hanteras
• social hälsa – relationen till andra människor samt att få känna sammanhang, bli bekräftad och tillhöra en gemenskap
• existentiell hälsa – hur man påverkas av frågor som rör liv och död, andlighet samt människans existens.
HÄLSOBEGREPPET
Vad är god hälsa?
Vad innebär det att ha god hälsa? Kan en person ha god hälsa trots exempelvis en fysisk sjukdom? Världshälsoorganisationen, WHO, är FN:s fackorgan för hälsofrågor och de har följande definition av hälsa: ”hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning”. Hälsa handlar således om att må bra. Att vara fysiskt frisk är dock inte ett likhetstecken med en god hälsa. Även den som har en sjukdom kan uppleva ett gott mående. På samma sätt kan den som är fysiskt frisk och utifrån sett ser hälsosam ut uppleva ohälsa på grund av exempelvis sociala eller psykiska faktorer. Förutsättningarna för att kunna uppnå en god hälsa är olika för olika människor men målet, en god hälsa, är fullt möjligt för alla att nå.
Vad innebär det då att uppleva en god hälsa och att må bra? Det är en fråga som var och en måste ställa sig. Ofta finns en samstämmighet kring vissa delar medan man kan tycka väldigt olika om annat. För många handlar hälsa om att vara fysiskt och psykiskt frisk, för andra om att kunna äta bra mat och ha ett jobb som man trivs med. Hälsa kan också innebära att ha familj och vänner nära, få känna sig trygg i samhället eller att få bestämma över sitt eget liv. Hälsa är dock sällan enbart en sak utan en samlad upplevelse. Vad som upplevs som hälsa kan också förändras över tid. I vissa perioder i livet kanske ork och fysisk styrka känns viktigast medan det i andra skeden är viktigare att ha balans i vardagen eller känna sig behövd. Hälsa kan alltså se olika ut beroende på var i livet man befinner sig. Det viktiga är att man själv får reflektera över vad som bidrar till ens välbefinnande.
REFLEKTERA
Vad betyder begreppet hälsa för dig? Vilka delar tycker du är viktiga för en god hälsa? Eller är alla delar lika viktiga? Förklara varför.
Livskvalitet kan innebära att få göra det man tycker om, även vid sjukdom eller funktionsnedsättning.
Livskvalitet
Nära förknippat med hälsa är begreppet livskvalitet. Livskvalitet är något som de flesta människor strävar efter att uppnå och är en önskan om att kvaliteten på livet ska vara god. Livskvalitet mäts inte i pengar utan i andra värden. Exempelvis kan det vara att få leva som man vill och att fylla sitt liv med sådant som får en att må bra. Det kan också handla om att umgås med vänner, utöva eller se på sport, resa, ta del av kulturupplevelser eller äta god mat.
Hur man skattar eller värderar sin livskvalitet är precis som för upplevelsen av hälsa inte beroende av om man har någon sjukdom eller annan ohälsa. Även den som är svårt sjuk kan uppleva god livskvalitet. Livskvaliteten kan påverkas av många olika saker. Det kan handla om ett påverkat hälsotillstånd eller hur livssituationen med ekonomi och relationer ser ut, men också om att känna sig uppskattad och behövd eller om att vardagen känns meningsfull.
Inom allt vårdnära arbete är ett övergripande mål att patienter, vårdtagare och brukare ska ha en god livskvalitet oavsett livssituation och hälsostatus. Eftersom livskvalitet är en individuell upplevelse och varierar från person till person är det viktigt att lyssna in och lära känna personen som vårdas.
SANT ELLER FALSKT?
1. God hälsa handlar endast om att vara fysiskt frisk och fri från sjukdom.
2. WHO är ett internationellt fackorgan som hanterar hälsofrågor.
3. Livskvalitet är ett värde som påverkas av hur mycket pengar man har.
Hälsoresurser
Två bärande begrepp som ofta förekommer i samtal om hälsa och som går hand i hand är salutogenes och KASAM. Salutogenes innebär att bevara och fokusera på det som är friskt och starkt hos varje människa. Alla människor har resurser som går att stärka. När man fokuserar på de aspekter som främjar hälsa hos individen stärks också personens KASAM. KASAM står för ”känsla av sammanhang” och baseras på begreppen begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. När en person upplever sin tillvaro som begriplig, meningsfull och hanterbar ökar upplevelsen av att må bra.
Begreppet KASAM myntades av sociologen Aaron Antonovsky. Han menade att hälsa som begrepp kan ses som en helhet där ytterligheterna är frisk och sjuk. Människan rör sig fram och tillbaka mellan dessa ytterligheter under hela livet och ens KASAM i en viss situation avgör var man befinner sig i denna helhet.
Ett exempel på KASAM i praktiken:
Caesar har fått veta att hans mamma insjuknat i bröstcancer och har en begränsad tid kvar att leva. Han kommer nu troligen att uppleva psykisk och fysisk stress över den nya situationen och sannolikt inte må speciellt bra. Att läsa på om mammans sjukdom och vad som orsakar den kan skapa förståelse (begriplighet), att söka stöd och få prata ut hos vänner kan ge verktyg för att hantera stress och oro (hanterbarhet) och att umgås med sin mamma och skapa en meningsfull sista tid kan skapa mening i den nya tillvaron (meningsfullhet).
Antonovsky menade att ju mer delaktig en person är i en situation, desto starkare känsla av sammanhang kommer personen att ha. Därmed kommer hen att röra sig mer mot den friska sidan och på så sätt öka förutsättningarna för att uppleva en god hälsa trots olika påfrestningar.
!KASAM = Känsla av sammanhang
Hälsans bestämningsfaktorer
Bestämningsfaktorer är sådant som påverkar hälsan inom olika områden. Hälsan bestäms nämligen inte enbart av faktorer som rör individen och den individuella livsstilen, utan utvecklas i samspel mellan individen och omgivningen. Detta samspel kan illustreras i den så kallade regnbågsmodellen.
Modellen utgår från individen och de faktorer som hen minst kan påverka, exempelvis ålder, kön och arv. Sedan följer några lager med faktorer som är individuella, exempelvis levnadsvanor och sociala nätverk. De olika lagren med påverkansfaktorer byggs på allteftersom de rör sig från individen och mer mot faktorer i samhället, som boendemiljö och möjlighet till utbildning samt hälso- och sjukvård. Längst ut finns det som påverkar alla i samhället, som miljö och samhällsekonomi.
GENERELLASOCIOEKONOMISKA,KULTURELLA OCH MILJÖRELATERADEFÖRHÅ LLANDEN
Levnads- och arbetsförhållanden Arbetslöshet
Arbetsmiljö
Utbildning
Lantbruk och matproduktion
KAN DU DET HÄR?
Individuella levnadsvanor Socialaoch samhälleliganätverk
Ålder, kön och arv
Vatten och sanitet
Hälsovårdstjänster
Boende
Visa att du har förstått hälsobegreppet genom att förklara hur god hälsa, livskvalitet, hälsoresurser och bestämningsfaktorer hänger ihop. Skriv ner din sammanfattning eller berätta muntligt för den du sitter bredvid.
Frisk- och riskfaktorer
Friskfaktorer och riskfaktorer är faktorer som finns i omgivningen och som påverkar det dagliga livet. De kan bidra till en god hälsa eller till ohälsa.
Friskfaktorer har en positiv påverkan på människan och hälsan. De kan också kallas skyddsfaktorer och är faktorer i en persons liv som stärker den egna motståndskraften och hjälper personen att stå emot sådant som kan orsaka ohälsa. Vissa friskfaktorer är kopplade till specifika områden, exempelvis sådana som verkar för en god arbetshälsa eller mot psykisk ohälsa.
EXEMPEL PÅ FRISKFAKTORER
Gemenskap, att tillhöra ett sammanhang och att få delarna i KASAM (meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet) tillgodosedda i livet.
Möjlighet till återhämtning efter påfrestning, vilket ökar förmågan att stå emot hälsorisker.
Goda sociala relationer och att omge sig med personer som är viktiga i ens liv.
Ett tryggt och säkert boende och att på så sätt ha en plats där man får en möjlighet att vila och koppla av.
Goda levnadsvanor med möjlighet att äta en hälsosam kost, sova tillräckligt och bra, utöva någon form av fysisk aktivitet, slippa stress och undvika alkohol och droger.
Ekonomisk trygghet i form av en inkomst och att inte behöva oroa sig över hur ekonomin ska gå ihop.
Ett arbete där man får känna sig behövd och delaktig i samhället.
Tillgång till sjukvård samt att vården är trygg och säker.
Möjlighet att utbilda sig, vilket bidrar till att jämna ut skillnader mellan människor och fungerar som ett skyddsnät för utsatta barn och unga.
Riskfaktorer är, precis som det låter, enskilda faktorer som kan öka risken att en person drabbas av ohälsa. En riskfaktor är ofta kopplad till andra riskfaktorer, och tillsammans kan de ge negativa konsekvenser för hälsan. Exempelvis kan fysisk inaktivitet orsaka viktökning och högt blodtryck samt öka mängden skadliga blodfetter. Tillsammans ger detta en ökad risk för att utveckla vissa sjukdomar.
Precis som för friskfaktorer finns det riskfaktorer som är kopplade till specifika områden, exempelvis fysisk eller psykisk ohälsa samt hälsa på arbetsplatsen eller i skolan. Det kan också handla om att ohälsa kan drabba olika samhällsgrupper som är utsatta för vissa riskfaktorer.
EXEMPEL PÅ
RISKFAKTORER
Tobak och andra nikotinprodukter, exempelvis snus och e-cigaretter, vilka kan orsaka beroende och fysiska sjukdomar.
Osunda kostvanor, vilka kan leda till sjukdomar och ohälsa såsom övervikt och hjärt-kärlsjukdom.
Sjukdomar, vilka i sin tur kan leda till andra sjukdomar. Fysiska tillstånd kan leda till psykiska tillstånd och omvänt.
Sömnproblem, vilket ökar risken för framför allt psykisk men även fysisk ohälsa. Om man sover dåligt eller för lite kan det bli svårt att fungera i vardagen och att hantera påfrestningar.
Ensamhet, vilket kan skapa stress och ångest samt förvärra fysisk smärta. Ensamhet kan vara en riskfaktor för psykisk och fysisk sjukdom som depression och demens.
Psykiska påfrestningar som exempelvis skilsmässa och olika former av kriser. Utan rätt stöd och förutsättningar kan dessa påfrestningar ge en överbelastning som i sin tur kan orsaka psykisk ohälsa och stress.
Fysisk inaktivitet, vilken kan ge upphov till fysiska sjukdomar.
Stress, vilket ökar en människas sårbarhet och kan orsaka många olika hälsorelaterade problem.
Ekonomisk utsatthet, det vill säga dålig ekonomi, kan skapa stress och utanförskap för den enskilda personen.
Att arbeta hälsofrämjande
För att kunna förstå hälsobegreppet och för att kunna arbeta hälsofrämjande är det viktigt att ha kunskap om frisk- och riskfaktorer samt hur de påverkar människor på olika sätt. Vissa faktorer gäller alla och kan kopplas till livet i samhället, medan andra är mer individuella. Det är sällan enbart en enda frisk- eller riskfaktor som är avgörande för om någon mår bra eller dåligt, utan det är ofta ett samspel mellan flera faktorer. Antonovsky, grundaren av begreppet KASAM som det stod om tidigare i kapitlet, ansåg att utgångspunkten för att främja hälsa behöver vara att tillvarata människans egna resurser och att stärka friskfaktorer i stället för att enbart leta efter riskfaktorer.
På samhällsnivå arbetar politikerna med att främja folkhälsan genom olika politiska beslut. Med hjälp av lagförslag som främjar friskfaktorer och motverkar riskfaktorer vill de underlätta för befolkningen att nå en god och jämlik hälsa.
Myndigheter och andra verksamheter arbetar i sin tur med riktade hälsofrämjande insatser utifrån sitt kompetensområde. Exempel på det kan vara allmänna vaccinationsprogram, skolhälsovård, rådgivande samtal om levnadsvanor, fysisk aktivitet på recept och stödtelefoner som exempelvis BRIS (Barnens rätt i samhället). Hela samhället vinner på att befolkningens hälsa är så god och jämlik som möjligt.
KAN DU DET HÄR?
1. Sammanfatta vad frisk- och riskfaktorer innebär genom att använda följande ord: motståndskraft, konsekvens, goda levnadsvanor, ensamhet, tobaksrökning. Skriv ner din sammanfattning eller berätta muntligt för den du sitter bredvid.
2. Ta reda på vad följande ord betyder: främja, resurser, konsekvens, kronisk a) Skriv en mening med varje ord.
b) Läs upp meningarna för den du sitter bredvid och förklara vad orden du tagit reda på betyder.
Hälsoeffekter
De levnadsvanor man har kan få både positiva och negativa konsekvenser för hälsan. Kost, motion och rekreation är exempel på olika områden där levnadsvanorna blir synliga. Dessa områden medför både frisk- och riskfaktorer för hälsan beroende på hur de ser ut hos individen. Exempelvis kan kosten om den är hälsosam bidra till att blodfetterna håller sig på en låg nivå (friskfaktor) men om den är ohälsosam medföra viktuppgång (riskfaktor). Det är viktigt att ha kunskap om de konsekvenser som kan kopplas till olika levnadsvanor eftersom de är utgångspunkt för en del av det hälsorelaterade arbete som vårdpersonal utför.
STAVROS FÅR HJÄLP
Stavros i den inledande fallbeskrivningen lever ett liv där hälsan är påverkad på flera olika plan: fysiskt i form av sjukdom, låg aktivitetsnivå och övervikt samt psykiskt av stressen som omhändertagandet av hans mamma skapar. Han har dock även flera saker som påverkar livet i positiv riktning och som bidrar till välbefinnande och en god livskvalitet. Han har en god relation med sin hustru, intressen som får honom att känna välbefinnande och möjligheten att få äta mat han gillar. Tyvärr har hans livsstil tillsammans med vissa riskfaktorer fått konsekvenser för hans hälsa i form av den kärlkrampsepisod som han drabbades av. Men om Stavros får hjälp att hitta sina resurser samt stöttning när det gäller olika åtgärder finns goda chanser till en positiv hälsoförändring.
Kost
Kostens betydelse för hälsan är välkänd. Vad man äter påverkar hur man mår. Vad och hur mycket en person behöver få i sig varierar utifrån ålder, kön, aktivitetsnivå, individuell hälsostatus och om personen i fråga har någon sjukdom eller skada. När man äter aktiveras hjärnans belöningssystem, och hormoner som ger välbehag utsöndras. Dessa får den som äter att vilja äta igen och en positiv cirkel startar.
Hur och vad man äter, det som kan kallas för matvanor, påverkas av mående och behov hos individen. Matvanorna påverkas också av den kultur som man omges av och de människor man bor med. När man äter fylls inte bara de fysiska behoven utan även de psykiska och sociala i form av socialt umgänge och samtal.
Att äta en varierad kost är positivt för hälsan och för att motverka sjukdomar. Det är sällan sunt att helt välja bort vissa näringsgrupper. Ofta finns det mer hälsosamma alternativ inom respektive näringsgrupp som kan väljas i stället för de mindre hälsosamma. Ett exempel är gruppen fetter. Fett är både nyttigt och livsviktigt för oss, något som många verkar glömma bort. Däremot finns det fetter som är mer eller mindre bra för hälsan. Vissa fetter är nyttigare för kroppen, exempelvis omättat och fleromättat fett vilka finns i olika flytande fetter som olivolja och mjuka matfetter. Genom tiderna har många olika typer av dieter varit populära i syfte att främja hälsa. De framställs ofta som en lösning på olika hälsofrågor, exempelvis hur man bäst går ner i vikt. Dieter har dock inte alltid en vetenskapligt bevisad effekt.
När det gäller dieter kopplade till sjukdom finns det dock forskning som visar att vissa dieter kan bidra till att förebygga sjukdomen i fråga eller lindra symtomen. Exempelvis kan medelhavskost med mycket olivolja, grönsaker, baljväxter och fisk förebygga hjärt-kärlsjukdom hos personer som riskerar att drabbas av sådan sjukdom. Ett annat exempel är ketogenkost som är fettrik och kolhydratfattig och som kan lindra anfall vid svårbehandlad epilepsi.
Grönsaker är en del av den varierade kost som är bra för hälsan och som förebygger sjukdomar.
Kost som är positiv för hälsan
FRUKT OCH GRÖNT
Frukter och grönsaker innehåller mycket vitaminer, mineraler och fibrer och kan minska risken för bland annat fetma, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer.
OMEGA-3-FETTER
Dessa fetter finns i fisk och kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom. De är viktiga för hjärnans utveckling och funktion.
FULLKORN
Fullkornsprodukter är näringsrika och innehåller bland annat fibrer, järn, folat, antioxidanter och andra skyddande ämnen. Fullkorn kan minska risken för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, tjocktarmscancer och ändtarmscancer.
NYTTIGA FETTER
Fett är bra i rätt mängd och rätt form. Det bidrar till att isolera kroppen och hålla kroppsvärmen, är en lagringskälla för energi och gör det möjligt för kroppen att ta upp vissa vitaminer. De nyttiga fetterna finns i oljor, till exempel rapsolja och olivolja, samt i mjuka matfetter.
FIBRER
Fiberrik mat som frukt, grönsaker, rotfrukter och fullkornsprodukter skyddar mot flera sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Fibrer bidrar också till att ge tarmen näring och att hålla den igång genom att binda vatten, vilket gör avföringen mjukare.
De gör även att magsäcken töms långsammare vilket stabiliserar blodsockret. Utöver det bidrar fibrer till sänkt halt av det dåliga kolesterolet LDL som kan ge upphov till hjärt-kärlsjukdom.
Kost som är negativ för hälsan
ARSENIK
Detta ämne finns i ris och kan öka risken för bland annat cancer i lungorna eller urinblåsan. Ris bör inte ätas för ofta. Rekommendationen är max några gånger i veckan. För barn gäller andra rekommendationer. Fullkornsris innehåller ofta högre halter arsenik än vitt ris.
ONYTTIGA FETTER
Det är bra att minska på det onyttiga mättade fettet som finns i hårda fetter som smör och palmolja. Risken för hjärt-kärlsjukdom minskar när en del av det onyttiga fettet byts mot nyttigare fetter.
CHARKPRODUKTER
Chark är kött som rökts eller behandlats med nitrit, exempelvis bacon, korv, skinka, kassler och pastej. En kost som innehåller en stor mängd charkprodukter ökar risken för tjocktarmscancer, ändtarmscancer och hjärt-kärlsjukdom. Dessa produkter innehåller dessutom ofta mycket salt och onyttigt fett som inte är bra för kroppen.
SALTRIKA LIVSMEDEL
För mycket salt kan göra att blodtrycket höjs och även öka risken för hjärt-kärlsjukdom och njurskador.
SOCKER
Att äta en stor mängd livsmedel med naturligt hög sockerhalt eller mycket tillsatt socker gör det lätt att bli överviktig vilket ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer.
Både övervikt och undervikt innebär risker för kroppen.
Övervikt och undervikt
Den mat vi äter dagligen kommer att påverka kroppen. Mat innebär energi i form av kalorier samt näring i form av kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineraler. Men det är inte bara viktigt vad vi äter utan också hur mycket. Vad som är mycket eller lite är olika från person till person.
Övervikt och fetma är bland de allvarligaste folkhälsoproblemen i dagens samhälle och ökar risken för en rad olika sjukdomar, exempelvis typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer som bröst- och prostatacancer. Fetma kan också göra det svårt att bli gravid och kroppens leder kan påverkas negativt. Grav fetma ökar risken att dö i förtid. Utöver detta kan övervikt och fetma göra det svårt att delta i det vardagliga livet på grund av olika begränsningar som smärta, rörelseproblematik eller social stigmatisering. Detta kan i sin tur påverka den psykiska hälsan.
Alla personer med övervikt eller fetma har dock inte samma risk att drabbas av sjukdom. Förekomsten av andra riskfaktorer bidrar också, exempelvis aktivitetsnivå, rökning och andra sjukdomar.
Att få i sig för lite mat och därmed drabbas av undervikt är inte heller bra för kroppen. Undernäring är ett tillstånd när en person får i sig för lite energi i relation till vad kroppen behöver för att hålla igång sina processer. Kroppen och organen kommer då successivt att brytas ner och fungera sämre. Det blir en obalans som kan leda till minskad muskelstyrka, sämre sårläkning, sämre immunförsvar eller att hjärtats och lungornas funktion påverkas. Det kan bli svårt att tänka och lösa problem, och man kan bli förvirrad eftersom hjärnan går på sparlåga. Det finns också en ökad risk för förstoppning. Om en äldre person drabbas av undernäring ökar risken för fallskador, trycksår, försämrad munhälsa och en för tidig död.
Tarmfloran viktigare än man tror
I tarmen finns tarmfloran. Den består av mikroorganismer som förekommer naturligt i tarmen. Dessa mikroorganismer kallas ibland för ”de goda bakterierna” och har många positiva fördelar för hälsan. Tarmfloran påverkas av maten man äter. Om maten är varierad och innehåller kostfibrer samt mindre mängd fett och protein från djurvärlden får tarmfloran en mer varierad sammansättning av mikroorganismer, vilket är positivt.
Bakterierna som finns i tarmfloran har visat sig bära på gener som är viktiga för uppbyggnaden av olika ämnen i kroppen. Ett exempel är signalsubstansen serotonin som till största delen bildas av tarmbakterier. Serotonin påverkar nervcellerna i hjärnan när det gäller sinnesstämning och känslor, och brist på serotonin är vad som anses vara orsaken till att man drabbas av depression. Många forskare ser även kopplingar mellan bakterierna i och på vår kropp och andra sjukdomar som fetma och allergier. Det är också bevisat att det finns en tvåvägskommunikation mellan tarmen och hjärnan. Exakt hur kommunikationen går till är inte klarlagt, men maten blir därmed en ännu viktigare parameter när det kommer till en god hälsa.
KAN DU DET HÄR?
1. Sammanfatta avsnittet om kost genom att använda följande ord: matvanor, individ, näringsgrupper, övervikt, undervikt, tarmflora. Skriv ner din sammanfattning eller berätta muntligt för den du sitter bredvid.
2. Ta reda på vad följande ord betyder: nyttig, kalori, fullkorn
a) Skriv en mening med varje ord
b) Läs upp meningarna för den du sitter bredvid och förklara vad orden du tagit reda på betyder.
Tarmen och hjärnan har visat sig kommunicera med varandra.
Att dammsuga är ett exempel på vardagsmotion som tillsammans med andra dagliga rörelser kan ge stor hälsoeffekt.
Motion
Att motionera, det vill säga att regelbundet utföra någon form av fysisk aktivitet i syfte att främja hälsa, är vanligt i dagens samhälle. Människan är gjord för att vara i rörelse, det är en del av ett naturligt beteende. Många saker i vardagslivet är dock framtagna för att underlätta och effektivisera så att man snabbt och utan större ansträngning kan ta sig fram.
Exempel på det är rulltrappor, hissar, rullband och elskotrar. Konsekvenserna blir att man inte behöver röra på sig lika mycket vilket i sin tur får konsekvenser för hälsan. För vissa individer, som äldre med rullatorer eller personer i rullstol, kan dessa förflyttningsredskap dock vara en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet.
Alla människor mår bättre av fysisk aktivitet och rörelse. Det är gratis att röra på sig och aktiviteten kan enkelt anpassas efter vem individen är. Det innebär att olika socioekonomiska faktorer som yrke, inkomstnivå eller bostadsort inte behöver påverka människors möjligheter att röra på sig och därmed ökar möjligheten till en mer likvärdig hälsa i samhället.
Vardagsmotionens vinster
En möjlighet till gratis rörelse oavsett individuella faktorer är de aktiviteter som utförs i vardagen, den så kallade vardagsmotionen. Det kan handla om att gå i trappor, röra sig i hemmet, ta sig mellan platser som arbetet och hemmet, böja och sträcka sig när man hänger tvätt eller resa sig från sittande till stående. Forskning visar att vinsterna av vardagsmotion är större än vad man tidigare trott. Att utföra lågintensiv träning i form av vardagsmotion 30 minuter per dag kan minska risken att dö i hjärt-kärlsjukdom.
Fysiska
och psykiska effekter av motion
Motion och rörelse kan förutom hjärt-kärlsjukdom även förebygga sjukdomar som typ 2-diabetes, övervikt och fetma, flera olika former av cancer, demenssjukdom, depression, ångest och stress. De fysiska effekterna inuti kroppen är exempelvis att skelettet stärks när det belastas, musklerna blir starkare, hjärta och lungor ökar sin kapacitet och ämnesomsättningen ökar vilket gör att kroppens funktioner på cellnivå fungerar bättre. Det finns också positiva effekter på kognitionen, det vill säga människans tänkande, hur man minns saker, lär sig saker och löser problem.
Andra fördelar är de stora effekter man kan se på den psykiska hälsan, exempelvis ökad självkänsla, möjlighet till miljöombyte och vila från vardagen samt en ökad känsla av kontroll i olika situationer. Även människors livskvalitet påverkas positivt av motion och rörelse. Det finns bevis för att fysisk aktivitet och motion har lika god effekt som läkemedel och terapi vid behandling av mild till måttlig depression och vid behandling av mild till måttlig ångest. Sammanfattningsvis fungerar regelbunden motion förebyggande för fysisk och psykisk ohälsa och på sikt också för att dö i förtid.
FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT
Fysisk aktivitet på recept förkortas FaR och är en möjlighet att få just fysisk aktivitet förskrivet i receptform. Metoden började användas 2001 i samband med det nationella initiativet ”Sätt Sverige i rörelse” som dåvarande Statens folkhälsoinstitut startade. FaR kan användas om en person behöver öka sin fysiska aktivitet för att förebygga eller behandla sjukdom och kan skrivas ut av legitimerad personal inom hälso- och sjukvården. Exempelvis kan en fysioterapeut på vårdcentralen ordinera en patient lämplig fysisk aktivitet utifrån patientens behov och önskemål. Uppföljning kan ske om det behövs. Ibland ges rabatt på aktiviteter till patienter som har FaR men detta kan skilja sig åt mellan olika regioner.
SANT ELLER FALSKT?
1. Du kan få lika bra hjälp av fysisk aktivitet som av läkemedel om du har en mild depression.
2. FaR står för Frisk aldrig Risk och är en metod för att motverka ohälsa.
3. Vardagsmotionen är viktigare än vad man tidigare trott.
KAN DU DET HÄR?
1. Sammanfatta avsnittet om motion genom att använda följande ord: motion, rörelse, fysisk aktivitet, hälsa, vardagsmotion, sjukdomar, förebygga, effekt, psykisk hälsa, FaR. Skriv ner din sammanfattning eller berätta muntligt för den du sitter bredvid.
2. Ta reda på vad följande ord betyder: regelbunden, förutsättning, belasta a) Skriv en mening med varje ord. b) Läs upp meningarna för den du sitter bredvid och förklara vad orden du tagit reda på betyder.
Rekreation
Rekreation som begrepp beskriver olika fritidsaktiviteter och deras miljöer samt hur de påverkar oss människor fysiskt, psykiskt och biokemiskt, det vill säga på kemisk nivå i hjärnan. Att ägna sig åt friluftsliv eller trädgårdsarbete, att rida och ta hand om en häst, att vara aktiv i en idrottsförening eller att ägna lördagarna åt att besöka olika kulturevenemang är exempel på olika rekreativa aktiviteter.
Rekreation har en stark koppling till positiva hälsoeffekter, framför allt för den psykiska hälsan. Det ökar möjligheterna att kunna hantera stress bättre och få bättre fysik, och det minskar risken för depression och andra sjukdomar. Detta bekräftas av svenska och internationella studier. Rekreativa aktiviteter ger även möjlighet till återhämtning och kan agera buffert, ett slags skydd, mot ohälsa. Aktiviteterna kan också användas som copingstrategi, vilket är ett sätt att hantera svårigheter vid psykisk ohälsa.
Undersökningar har visat att personer som vistas mycket och regelbundet i naturen i större utsträckning än andra uppger att de mår bra och upplever tillfredsställelse i livet.
Hur vi upplever rekreation kan skilja sig mycket mellan olika individer. För en del handlar det om att få mental vila i ensamhet, medan andra mår bäst av sociala aktiviteter i grupp. En rekreativ miljö kan vara både natur och stad, det avgörande är att den väcker positiva känslor och hjälper individen att återfå energi.
Det finns också kulturella och socioekonomiska faktorer som påverkar vilka rekreativa möjligheter en person har tillgång till. Därför är det viktigt att samhället tillgängliggör grönytor, fritidsverksamhet och kulturaktiviteter för alla oavsett ålder, funktionsförmåga eller ekonomiska förutsättningar.
Återhämtning i form av avkoppling i en miljö som ger positiva känslor är ett exempel på rekreation.
Länkar i en kedja
Effekterna av rekreativa aktiviteter ses ofta som länkar i en kedja där förbättrad livskvalitet är den sista länken. Ett exempel på det kan vara följande:
Katarina har en ångestproblematik som påverkar henne i vardagen. För några veckor sedan började hon rida. Tiden hon är i stallet ger henne en möjlighet att umgås med hästarna, komma ner i varv och koppla bort vardagen. Hon tvingas att vara i nuet eftersom hästen kräver hennes fulla uppmärksamhet. Hennes kroppsspråk kommer att speglas av hästen vilket kan ge insikt om den egna sinnesstämningen.
Katarina utvecklar med tiden en gemenskap med andra personer i stallet och får därigenom ett nytt socialt sammanhang där hon känner sig viktig. Hennes sinnesstämning förbättras och hon känner sig gladare och piggare. Efter ett tag märker hon att ångesten gör sig påmind alltmer sällan.
Hennes förbättrade sinnesstämning resulterar också i ett förbättrat immunförsvar. Hon blir nu motiverad att förbättra sin fysiska kondition så att hon orkar mer när hon rider. Resultatet blir att hennes blodtryck påverkas positivt och risken för hjärt-kärlsjukdom minskar. En bättre fysisk hälsa leder också till att hon blir mer stresstålig.
Den här beskrivningen är ett exempel på hur en rekreativ aktivitet kan få många positiva följdeffekter, där en förbättrad livskvalitet blir den sista länken i kedjan.
Naturen — ett naturligt vilorum
Människans förhållande till naturen är en tusenårig relation, om än en ensidig sådan. Naturen klarar sig helt utan människan medan människan är beroende av naturen.
Varför är då naturen så viktig för människan? Förutom att vara en källa till mycket av det som människan behöver för sin överlevnad, som matresurser, vattenreservoarer och ren luft, så tillför naturen något mer till människans existens. Den skapar en grund och förankring i det dagliga livet och medför ofta ett bättre mående. Naturen är dessutom gratis och tillgänglig för alla oavsett socioekonomiska faktorer.
Intressant nog ser forskare ett samband mellan naturens välmående och människans. Om det är skräpigt och förstört i naturen där människor vistas blir den positiva påverkan på oss människor inte lika påtaglig.
Positiva effekter av att vistas i naturen enligt forskningen
• Ökad fysisk aktivitet, vilket framför allt gynnar äldre och andra som föredrar lågintensiv träning.
• Stimulerade sinnen och en aktivering av parasympatiska nervsystemet, kroppens lugn och ro-system som är aktivt i vila.
• Minskad känsla av stress samt ökad mental återhämtning.
• Renare luft till lungorna eftersom träden absorberar koldioxid.
• Ökad känsla av att känna sig lugn och ”hemma” i naturen, vilket kan kopplas till människans biologiska ursprung.
• Tillgång till D-vitamin genom solens strålar.
KAN DU DET HÄR?
Sammanfatta avsnittet om rekreation genom att använda följande ord: fritidsaktivitet, hälsoeffekt, återhämtning, skydd, naturen, sinnesstämning. Skriv ner din sammanfattning eller berätta muntligt för den du sitter bredvid.
DIN ROLL
Det är viktigt att du som vårdbiträde eller undersköterska har kunskap om hälsa och ohälsa, både som begrepp och i det vardagsnära arbetet. Du behöver förstå vad olika aspekter av hälsa kan innebära, kunna upptäcka ohälsa samt veta vilka riskerna med ohälsa är. Du behöver också ha kunskap om hur en person kan uppnå bättre hälsa. På så sätt kan du ge en vård som utgår från ett helhetsperspektiv. De patienter som du träffar kommer att ha en varierande hälsobakgrund. Du behöver lyssna in deras situation och hitta de resurser och styrkor som finns hos varje individ. Dessa använder du sedan för att hjälpa dina patienter att förbättra sitt hälsotillstånd. Ett sätt att göra det är att utgå ifrån ett salutogent perspektiv med fokus på KASAM. Fokusera på det friska och det som patienten faktiskt klarar av att göra i stället för det som är svårt eller omöjligt. Hjälp också den du vårdar att hitta mening i sin tillvaro, verktyg att hantera det som hen ställs inför samt förståelse och kunskap om den specifika situationen.
Dina kunskaper om hälsobegreppet kommer att ligga till grund för all omvårdnad som du ger oavsett var du arbetar. Målet är alltid en god hälsa och livskvalitet för dina patienter.
ANVÄND DINA KUNSKAPER
Kommer du ihåg Stavros, han från patientfallet i kapitlets inledning?
Skriv ett brev till honom där du beskriver hur han skulle kunna förbättra sitt hälsotillstånd utifrån vad du har lärt dig i detta kapitel. Var noga med att förklara tydligt vad han behöver tänka på utifrån just hans specifika situation. Håll en hälsofrämjande och positiv ton. Du vill att han ska ta till sig det som står i brevet och känna sig motiverad till en hälsoförändring.
SAMMANFATTNING
• Hälsobegreppet är brett och innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer.
• Att uppleva en god hälsa är ofta kopplat till upplevelsen av en god livskvalitet.
• Centralt inom hälsoområdet är begreppen salutogenes och KASAM. Salutogenes betyder att fokusera på det friska hos individen och KASAM innebär att meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i olika situationer gör att man mår bättre.
• Bestämningsfaktorer är sådant som påverkar hälsan inom olika områden, exempelvis kön, ekonomi, boendesituation och miljöpåverkan.
• Frisk- och riskfaktorer för hälsan är faktorer som påverkar det dagliga livet. Friskfaktorer kan vara goda relationer till andra människor, en bra arbetshälsa eller en trygg ekonomi och bostadssituation. Exempel på riskfaktorer är osunda matvanor, rökning och en stillasittande livsstil.
• Mat fyller inte bara ett fysiskt behov utan även sociala och psykiska behov.
• Det är hälsosamt att äta mycket frukt och grönt, nyttiga fetter, fullkornsprodukter och fibrer samt att undvika för mycket ris, charkprodukter, salt och sockerrika livsmedel.
• För stort eller för litet intag av kalorier kan resultera i övervikt eller undervikt. Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem som ökar risken för exempelvis hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.
• Människan är gjord för rörelse, och att röra på sig är viktigt för hälsan. Vardagsmotion är ett bra sätt att få in rörelse i vardagen och innebär exempelvis att ta trapporna i stället för hissen.
• Fysisk aktivitet och motion har visat sig vara likvärdigt med läkemedel vid behandling av mild till måttlig depression och ångestproblematik.
• Rekreation handlar om fritidsaktiviteter och deras miljöer samt hur dessa påverkar människors hälsa på ett positivt sätt, exempelvis genom minskad stress och minskad risk för sjukdomar som depression.
CENTRALA BEGREPP
hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt välbefinnande
salutogenes ett synsätt där fokus ligger på att ta tillvara det friska hos människan
KASAM står för Känsla av sammanhang och beskriver hur människors upplevelse av att må bra ökar om de känner meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i livet och situationen
livskvalitet upplevelse av att livet har kvalitet och är gott att leva
friskfaktor något i en persons liv som stärker den egna motståndskraften och hjälper till att stå emot sådant som kan orsaka ohälsa, exempelvis sunda matvanor och motion
riskfaktor något i en persons liv som gör hen sårbar och kan orsaka ohälsa i form av exempelvis sjukdom, ensamhet eller stress
socioekonomiska faktorer sådant som delar in människor i olika statusgrupper, ofta utifrån yrke, utbildningsnivå, inkomst eller boendeort
rekreation ett begrepp som beskriver olika fritidsaktiviteter och deras miljöer och hur de påverkar människor
INSTUDERINGSUPPGIFTER
1. Förklara hälsobegreppets fyra olika delar och skriv ett eget praktiskt exempel som synliggör varje del.
2. Förklara innebörden av påståendet ”att vara fysiskt frisk är dock inte ett likhetstecken med en god hälsa”.
3. Vad innebär begreppet livskvalitet och vad kan den påverkas av?
4. KASAM är ett centralt begrepp inom hälsoområdet.
a) Vad står KASAM för och vad innebär det?
b) Helga har nyligen amputerat sin fot på grund av diabetes och har svårt att hantera sin nya livssituation, vilket gör att hon inte mår bra. Hur kan du hjälpa henne att stärka sitt KASAM så att hennes hälsa förbättras?
5. Förklara regnbågsmodellen och hur den kopplas till hälsobegreppet.
6. Faktorer som kan påverka hälsan kallas frisk- och riskfaktorer.
a) Förklara friskfaktorer och ge exempel på dessa.
b) Förklara riskfaktorer och ge exempel på dessa.
7. Vilka positiva och negativa konsekvenser kan kosten medföra för hälsan?
8. Vilka kroppsliga hälsoeffekter medför motion och rörelse?
9. Allting i samhället går i dag snabbare och snabbare.
a) Ge egna exempel på hur samhället är utformat för att underlätta och effektivisera rörelse för oss människor.
b) Vilka fördelar och nackdelar för hälsan finns det med exemplen du gett?
10. Läs texten om Katarina i avsnittet om rekreation. Skriv ett eget liknande exempel på hur rekreation kan bidra till förbättrad hälsa.
11. Vilka positiva fördelar finns det med att vistas i naturen?
NIVÅ 1
Hälso- & sjukvård
Hälso- & sjukvård nivå 1 för Gy25 är en lärobok i ämnet
Hälso- och sjukvård. Läroboken är skriven för elever som utbildar sig till vårdbiträde eller undersköterska. Boken utvecklar elevens kunskap om hälsofrämjande arbete och medicinskt omhändertagande. Stor vikt läggs vid ett tillgängligt språk, centrala begrepp och den framtida yrkesrollen.
Läroboken har en tydlig koppling till ämnesplanens centrala innehåll. Ämnets faktatunga innehåll görs begripligt och tillgängligt bland annat genom en tydlig och återkommande kapitelstruktur. Texten är elevnära och refererar löpande till det framtida arbetet som vårdbiträde eller undersköterska.
Hälso- & sjukvård nivå 1 består av:
• Lärobok
• Lärobok Digital
• Elevwebb
• Lärarhandledning
Läs mer om de olika komponenterna på nok.se /vardochomsorg
978-91-27-46771-2