6.7 Diskussion och sammanfattning Ovan har vi fått insyn i lärares, rektorers och bildningsdirektörers syn på och erfarenhet av utrustningsfrågor, pedagogiska arbetssätt, fortbildning, stöd från både kollegor och ledningen, samt strategidokument. Resultaten visar att de flesta lärare är nöjda med den utrustning och den lärplattform de har tillgång till, samtidigt som många åtminstone ibland upplever en brist på ändamålsenlig utrustning. Även om utrustningen i sig inte innebär en garanti för att man arbetar mångsidigt med digital kompetens, är det tydligt att många ser att arbetet blir enklare och mer naturligt om man inte behöver planera in när man behöver tillgång till utrustningen på förhand. Samtidigt är det viktigt att utrustningen är ändamålsenlig och gör det möjligt för lärare och elever att arbeta på de sätt som läraren tänkt. Detta aktualiserar vikten av beställarkompetens, det vill säga att de som fattar beslut eller gör beställningar har kännedom om vilka behov som finns och vilka system som uppfyller dessa behov. Ett sätt är att arbeta bottom-up där man lyssnar till de behov och önskemål som finns hos slutanvändaren. Kartläggningen visar att lärarnas arbete med digital kompetens är mångsidigt, där majoriteten anger att de ofta använder digitala verktyg för kommunikation, administration och för att samarbeta och dela erfarenheter med andra. Likaså är det vanligt att lärarna använder det digitala som pedagogiskt hjälpmedel och en av orsakerna till användningen är också att man ser att det kan engagera och motivera eleverna. Lärarna använder ofta digitalt material i undervisningen, men då i första hand sådana som någon annan tagit fram. Särskilt i årskurs 1–2 verkar det ovanligt att lärarna skapar och delar egna lärresurser med andra, vilket kan ha en naturlig förklaring i att man upplever att de resurser som finns är tillräckliga. Eftersom delakultur sågs som en viktig aspekt bland alla respondenter i kartläggningen och också ingår i tanken på en lärande organisation, behöver man hitta nya sätt att uppmuntra till och förenkla spridandet av goda modeller utanför det egna klassrummet så att de delade idéerna och erfarenheterna blir lätta att hitta och inte drunknar i mängden. Resultaten visar också att lärarna endast i viss mån använder insamlade data för att utveckla undervisningen och handledningen. Detta kan dels bero på att lärarna inte känner till hur detta kan ske i praktiken, dels på att tillgången till läromedel och material som integrerar så kallad lärandeanalytik53 fortsättningsvis är rätt begränsad54. Med större insyn i vilka data man har till sitt förfogande kunde lärarna få värdefull information om till exempel hur man på bästa sätt kan individualisera undervisningen och materialet. Detta tar tid men med tillgång till exempelvis adaptiva läromedel, 53 AI-baserade lösningar som utgår från stora mängder data för att bygga modeller som gör det möjligt att exempelvis förutspå progressionen eller identifiera svårigheter för enskilda studerande. 54 Utbildningsstyrelsen (2020). Läromedel som kan differentieras, möjliggör individuella lärstigar och innehåller visuella element. Resultatet av den nationella kartläggningen av läromedel och studiematerial 2019. https:// www.oph.fi/sites/default/files/documents/fakta-express_2b_2020.pdf
NULÄGESANALYS OCH GODA MODELLER
89
