6.1.2 Vikten av ändamålsenlig utrustning Trots att man överlag verkar vara nöjd med de verktyg och den utrustning som används i skolorna, lyfter lärare, rektorer och bildningsdirektörer tillgången till ändamålsenlig och tillräcklig utrustning som en central framgångsfaktor för arbetet med digital kompetens. Samtidigt uppger alla på motsvarande sätt även bristande infrastruktur som ett hinder. Brist på utrustning påverkar ofta eller mycket ofta undervisningen negativt för knappt en tredjedel av lärarna. Motsvarande andel vad gäller föråldrad utrustning är knappt 15 procent. Ungefär hälften av lärarna i årskurs 3–6 upplever sällan eller aldrig problem på grund av bristfällig utrustning, medan motsvarande andel i årskurs 1–2 och 7–9 är 40 procent. Något fler än hälften av rektorerna uppger att alla elever så gott som alltid då det behövs har tillgång till en digital enhet. Drygt en tredjedel av de rektorer som besvarade enkäten anser att det finns ett välfungerande nätverk i skolorna, medan resten upplever att välfungerande nätverk finns till viss del (36,8 %), lite grann (10,5 %) eller inte alls (13,2 %). Bristen på utrustning kan alltså ta sig uttryck på olika sätt, och exempelvis handla om att man inte har tillräckligt med elevdatorer, att lärarna saknar verktyg eller att nätet inte räcker till. Att datorerna inte räcker. Man behöver men de är redan bokade. (L45) Att lärarna saknar en egen arbetslaptop vilket skulle underlätta arbetet betyd ligt. (R) Att vi inte har 1:1 samt fungerande dataförbindelser vad gäller wifi. (B) Kristian Smedlund vid Utbildningsstyrelsen berättar att de har beviljat understöd för innovativ lärmiljöutveckling sedan 2007. Utgångspunkten för de innovativa lärmiljöprojekten är att utveckla och pröva nya arbetssätt och modeller i enlighet med läroplanens målsättningar. Före det delades understöd för digital utrustning och nätverk ut från mitten av 1990-talet fram till 2004 under namnet Virtuella Skolan (Virtuaalikouluhanke). Till en början handlade det till hög grad om särskilda understöd enbart för att skaffa utrustning, och jämlikheten var en viktig faktor. Självfinansieringsdelen var låg och ju lägre utrustningsnivå man hade i en kommun, desto större var sannolikheten att man beviljades stöd. Understöd som helt fokuserade på anskaffningar har inte beviljats sedan 2015, eftersom dessa projekt ibland ledde till att utrustningen hann bli föråldrad innan den tagits i bruk ordentligt. Rolf Sundqvist, bildningsdirektör i Pedersöre, påpekar att denna statliga signal har varit tydlig och innebär att infrastrukturen nu bör ses som kommunens ansvar. 45 I situationer där det inte framgår ur sammanhanget vem citatet relaterar till anger jag detta med en bokstav innanför parentes. (L) innebär alltså lärare, (R) rektor och (B) bildningsdirektör. NULÄGESANALYS OCH GODA MODELLER
59
