5.6 Diskussion och sammanfattning Resultaten som presenterats ovan ger en bild av i hur stor utsträckning lärare undervisar och elever upplever att de lär sig om olika delområden inom digital kompetens. Medan lärare på alla tre stadierna undervisar i många områden, visar analysen också på en del brister. Det område som lärarna kan minst om och undervisar i mest sällan är programmering. Detta motsvarar resultaten från andra finländska studier, exempelvis Digi ajan peruskoulu38. Samtidigt är detta det område som många elever skulle vilja lära sig mer om. Bristen är särskilt tydlig i årskurs 7–9, där majoriteten av lärarna – även i slöjd och matematik – uppger att de sällan undervisar, respektive inte upplever sig kunna undervisa, programmering. Som vi konstaterat ovan kan detta ha flera orsaker. Det ska poängteras att programmeringen enbart utgör en liten del av digital kompetens, varför svaret ”ibland” kan anses uppfylla de krav som ställs i läroplanen, medan svaren ”ganska ofta” och ”ofta” kan tolkas som att man gör mer än läro planen kräver. Detta till trots är det en stor del lärare som sällan eller aldrig undervisar programmering, respektive upplever att de inte kan undervisa programmering. Resultaten visar därför på ett behov för ytterligare satsningar för att programmering ska ses som en naturlig del i undervisningen i alla årskurser. Making ger stora möjligheter särskilt i slöjd och för ämnesövergripande arbete. Detta betonas även av Kristian Smedlund, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen, i intervjun. Enligt honom har den största utvecklingen under 2010-talet skett inom fyra huvudsakliga områden: 1) ett ökat fokus på kollaborativt lärande, 2) allt enklare och mer tillgängliga sätt att arbeta med multimedia, 3) nya kommunikationskanaler och -sätt samt 4) införandet av programmering i läroplanen. Smedlund menar vidare att man inte ser något större behov av att uppmuntra till de tre första områdena, medan det fjärde ger stora möjligheter som man på många håll ännu inte hittat. Vi behöver fortsättningsvis insatser inom programmering. Det finns en mängd användarvänliga programmeringsmiljöer som kan användas kreativt i olika läroämnen. Programmering kan kombineras med fysiska material och möj liggöra digitalt skapande eller making. Genom programmering kan vi hjälpa eleverna gå från att konsumera existerande program till att själva producera nya lösningar.
38 Tanhua-Piiroinen m.fl. (2019) Digiajan peruskoulu. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 6/2019.
52
DIGITAL KOMPETENS I SVENSKFINLAND
