Tabellerna på det förra uppslaget presenterar resultaten för årskurs 3-6 respektive 7-9. På samma sätt som i årskurs 1–2 motsvarar de områden som undervisas mest i årskurs 3-6 de områden som lärarna upplever att de kan undervisa i bäst. Här gäller det de åtta första områdena, som är de samma i något olika ordning. De områden som får minst uppmärksamhet är: kommunikation, programmering (inkl. förståelse för att tekniska funktioner beror på mänskliga lösningar) och etiska frågeställningar. Dessa, förutom kommunikation och utökat med förståelse för hur digitala verktyg kan användas för påverkan i media, är också de områden som lärarna upplever sig kunna sämst. Listan över delkompetenser inom digital kompetens blir naturligt nog längre för de senare årskurserna, men som tabellen visar undervisar lärarna i årskurs 7-9 endast sällan i flera av dessa områden. Även här ligger etiska frågeställningar och programmeringen längst ner, tillsammans med kompetensen att utveckla och beskriva tekniska idéer.
5.3 Hur använder eleverna digitala verktyg? Flera tidigare undersökningar2526 har visat att finländska grundskoleelever använt digitala verktyg endast i liten grad i skolan och för sitt skolarbete. I ICILS 201827 -undersökningen uppgav endast 12 procent av de finska ungdomarna i årskurs 8 att de dagligen använde digitala verktyg i skolan för skolrelaterade ändamål, vilket var en betydligt mindre andel än det internationella medelvärdet. ESSIE-rapporten (2nd European Survey of School: ICT in Education) från 201928 visade på en ökad användning, även om användningen på högstadiet fortfarande var lägre än det europeiska medeltalet. Exempelvis visade studien att 45 procent av eleverna i åk 7–9 använde dator i skolan minst en gång i veckan. Det motsvarande europeiska medeltalet var 52 procent. Rapporten ”Digiajan peruskoulu” från 201929 visade likaså att eleverna i medeltal använde digitala verktyg och material mer sällan än en gång i veckan. Enkäten till de finlandssvenska eleverna visade att omkring tre fjärdedelar av eleverna i årskurs 5 (73,7 %) och årskurs 8 (77,7 %) använder en digital enhet i skolan minst en gång i veckan. Andelen som använder varje dag är lägre i årskurs 5 (21,1 % resp. 35,9 %). Användningsgraden verkar alltså vara något högre än i tidigare studier. 25 Europakommissionen (2013). Survey of Schools: ICT in Education. Benchmarking Access, Use and Attitudes to Technology in Europe’s Schools. http://files.eun.org/ESSIE/Survey-of-schools-ICT-in-Education-EN.pdf 26 OECD (2015). Students, Computers and Learning. Making the Connection. http://www.oecd.org/publications/ students-computers-and-learning-9789264239555-en.htm 27 Leino, K. m .fl. (2019). Digiloikasta digitaitoihin. Kansainvälinen monilukutaidon ja ohjelmonnillisen ajattelun tutkimus (ICILS 2018) https://ktl.jyu.fi/fi/julkaisut/julkaisuluettelo-1/julkaisujen-sivut/2019/icils-2018-raportti.pdf 28 Europakommissionen (2019) 2nd Survey of Schools: ICT in Education: Finland Country Report. 29 Tanhua-Piiroinen m.fl. (2019) Digiajan peruskoulu. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 6/2019.
34
DIGITAL KOMPETENS I SVENSKFINLAND
