7.4 Diskussion och sammanfattning Vårens distansundervisning innebar en stor omställning för de flesta i skolans värld. Särskilt lärarna utsattes för ett eldprov då de med kort varsel behövde planera om all sin undervisning. Alla hade olika förutsättningar och för vissa gick det hela utan större problem, medan det för andra var en väldig utmaning. Som resultaten ovan visat, upplevde de allra flesta lärarna både positiva och negativa sidor under distansperioden. Resultaten från denna kartläggning liknar till hög grad resultaten från andra studier, av bland andra lärarnas fackförbund OAJ59 (Opetusalan Ammatti järjestö) och FSL60 (Finlands Svenska Lärarförbund). Förutom utmaningarna med att få undervisningen att fungera på distans, både vad gäller det tekniska och det pedagogiska, var lärarna särskilt oroliga över elevernas välmående. Flera lärare upplevde att en del av eleverna klarade studierna bättre på distans, till exempel på grund av bättre arbetsro eller möjligheten att ta plats och göra sig hörd på andra sätt än i klassrummet. Samtidigt uppgav många lärare att distansperioden var en utmaning för många elever, och detta visas även i andra studier. Bland annat har Nationella Centret för Utbildningsutvärdering (NCU) på basis av en nationell undersökning61 kunnat konstatera att distansperioden medförde en ökad belastning för eleverna i allmänhet och i synnerhet för dem vars studier inte heller annars framskrider som förväntat. NCU konstaterar också att eleverna hamnade i en ojämlik situation av flera orsaker. Elevernas förutsättningar varierade beroende på bland annat möjligheterna till stöd från skolan och hemmet och tillgången till utrustning. Samtidigt ställer distansstudier krav på studiefärdigheter, självdisciplin och motivation som alla elever inte ännu har. Detta kan naturligtvis påverka elevernas lärande och en studie gjord vid Helsingfors universitet och Tammerfors universitet har visat att nästan hälften av eleverna i årskurs 7–9 upplevde att de lärde sig mindre än vanligt under vårens distansperiod62. Medan diskussionen och utvärderingen i skolan ofta kretsar kring möjligheterna till lärande, poängterar Annika Linder Airava i Grankulla att skolan är mycket mer än så.
59 OAJ (2020). OAJ:n kysely: Yksittäisillä oppijoilla vaikeuksia, opetus sujuu etänä pääosin hyvin. 23.4.2020. https:// www.oaj.fi/ajankohtaista/uutiset-ja-tiedotteet/2020/koronavirus-kysely/ 60 FSL (2020). De finlandssvenska lärarna ser positiva effekter av undantagstillståndet i skolan - 99 procent har lärt sig något nyttigt. 28.4.2020. https://www.fsl.fi/pa-gang/uttalanden/5082-de-finlandssvenska-lararna-ser-positiva-effekter-av-undantagstillstandet-i-skolan-99-procent-har-lart-sig-nagot-nyttigt 61 Nationella Centret för Utbildningsutvärdering (2020). Mitä poikkeukselliset opetusjärjestelyt opettivat? Poikkeustilanteen vaikutukset eri koulutusasteilla. 14.12.2020. https://karvi.fi/app/uploads/2020/12/Poikkeustilanteen-vaikutusten-arviointi-tulokset.pdf 62 Ahtiainen, R. m.fl. (2020) Koulunkäynti, opetus ja hyvinvointi kouluyhteisössä koronaepidemian aikana: Ensitulokset. https://tuhat.helsinki.fi/ws/portalfiles/portal/141903720/Raportti_ensituloksista_elokuu_2020.pdf
106
DIGITAL KOMPETENS I SVENSKFINLAND
