7.2 Vad var negativt? Bland nackdelarna kommer oron för eleverna högt på listan, då lärarna funderat på elevernas handledning, mående och ork. Att inte fysiskt finnas där när eleverna behövde hjälp. Att veta hur eleverna mådde och hur det gick för dem. Att man inte fick se eleverna och hur de verkligen mådde/klarade sig. Svårt att veta hur eleverna mår psykiskt då man inte nödvändigtvis ser dem. Samtidigt som många upplever att den nya typen av kontakt de fått med eleverna varit positiv, upplever också många att en av de största nackdelarna varit att man inte kunnat träffa eleverna i skolan som vanligt. Det jobbigaste var att inte få träffa eleverna. Att man inte kunde träffa eleverna ”på riktigt” och se deras lycka när man lär sig något nytt. Att inte få se och prata med eleverna ”på riktigt”. Den spontana interaktionen både lärare emellan och mellan lärare och elever uteblev. Elever som behöver den sociala interaktionen för att klara av skol arbetet fixade inte distansundervisningen lika bra. En annan ofta omnämnd nackdel är arbetsbördan och svårigheten att begränsa det egna arbetet. Att få tiden att räcka till! Nåbar från morgon till sen kväll, mycket för- och efterarbete. Att jag plötsligt förväntades vara nåbar 24/7. Arbetsmängden var mångdubbel och det blev omänskligt mycket jobb för oss lärare. Arbetsbördan blev svår att bedöma, både för mycket och för lite för eleverna och lärarna. Många berättar också om en känsla av otillräcklighet, exempelvis att känna att alla andra gör det bättre, att förutse elevernas behov på förhand eller att försöka hitta sin egen linje när sociala medier svämmar över av fina tips. Likaså upplever många att det egna tekniska kunnandet inte alltid räckt till för att exempelvis skapa mångsidigt material och arbeta på nya sätt eller att kunna hjälpa eleverna med tekniska problem på distans. 102
DIGITAL KOMPETENS I SVENSKFINLAND