Åtminstone i Keuda erhåller undervisningen tillräckligt med resurser i nuläget och mängden sökande till utbildningen är konstant. Man har till och med upplevt överraskande stort intresse för utbildningen emellanåt, som 2018 då fyra nya grupper inledde sin utbildning i stället för de vanliga två. Haapaveden opisto tycks också se optimistiskt på biblioteksutbildningens framtid och väljer att erbjuda en förberedande utbildning för yrkesexamen i informations- och bibliotekstjänst från och med 2019, vid sidan av merkonomutbildningen med biblioteksinriktning som skolan erbjudit i tio års tid. Enligt Sanna Kallio, lärare i Haapavesi, efterfrågas biblioteksutbildning i nästan alla nya tjänster, och lagändringen kring biblioteksbehörighet har därmed inte alls haft någon inverkan på deras verksamhet. Salla Erho hoppas ändå att biblioteksutbildningen på nationell nivå inte skärs ner ytterligare från och med nu. Hon påpekar vikten av ett regionalt balanserat utbud av biblioteksutbildningar för att få tillräckligt med utbildad personal i alla delar av landet. I tiderna kämpade man för att få upp biblioteksutbildningen på universitetsnivå. Något större behov av att ändra på utbildningsstrukturen i landet 31 finns inte idag enligt professor Eero Sormunen vid Tammerfors universitet. Något som saknas också hos de finska utbildarna är ett systematiskt fortbildningssystem. Röster hörs ibland för att skapa utbildningsvägar för spe32 cialisering inom bibliotekarieyrket. Som det är nu får den enskilda arbetstagaren försöka lära sig nytt och höja kompetensen på egen hand. En intressant fråga är vilka konsekvenser det kan bli av att både yrkeshögskolor och yrkesinstitut har utbildningslinjer som kombinerar biblioteksoch affärsverksamhet. I Svenskfinland finns sambandet också på universitetsnivå, där Åbo Akademi kombinerar ekonomi och informationsvetenskap i sitt magisterprogram. Det hävdas till exempel ibland att värdet i de allmänna biblioteken inte kan eller borde mätas med marknadsekonomiska verktyg, eftersom grunden för verksamheten är att den står utanför marknadsekonomin och inte lyder under samma regler. Enligt det här sättet att tänka är det bara allmännyttan som kan ordna biblioteksverksamhet. Att klumpa ihop bibliotek och business i utbildningen är ur den synvinkeln en närmast provokativ lösning.
31 32
http://kirjastolehti.fi/artikkelit/minne-vie-koulutuksen-tie/ http://kirjastolehti.fi/artikkelit/minne-vie-koulutuksen-tie/
97
