6.1 Biblioteksutbildning i Finland på svenska och finska

Om arbetsplatsen finns i en stadsdel med procentuellt sett få svenskspråkiga ser man enligt Ihamäki ibland mellan fingrarna med kravet på svenskakunskaper.

Speciellt svårt är det att rekrytera till tjänster där den som anställs ska kunna svenska på modersmålsnivå. Antalet sökande är klart mindre till de svenska tjänsterna än till de finska, speciellt när det gäller barnbibliotekarier. Ibland har man valt att sänka kravet på biblioteksutbildning för att hitta en lämplig person.

Unga arbetssökande kan enligt Ihamäki generellt allt sämre svenska och vill ogärna tala språket. Det finns, säger hon, för lite svensk bibliotekspersonal i Helsingfors.

6 Var står biblioteksutbildningen? – en jämförande diskussion

Känslan som infinner sig när man börjar gå igenom den finlandssvenska biblioteksutbildningens realiteter och utbildningsbehovet i de allmänna biblioteken är att ett relativt välavgränsat ämne visar sig ha en oanad vidd. Behoven som lyfts upp är många och komplikationerna ännu fler. Inte sällan utgör önskemålen varandras motsatser.

Utbildas det för få eller för många? Är utbildningen på fel nivå eller i fel ända av landet? Vad beror det på att det finns en regional brist på svensk bibliotekspersonal? Vad kan man förvänta sig av utbildningen, av rekryterarna, av kommunerna, av samhällets syn på biblioteksyrket?

Detta kapitel kommer att befatta sig med jämförelser mellan olika utbildningssystem och synpunkter, för att se hur olika aktörer har positionerat sig.

Vi ska ta en titt på hur biblioteksutbildningen ser ut på annat håll inom den närmaste omgivningen: i det finskspråkiga studiesystemet och andra nordiska länder.

Vi ska också fundera vidare kring vad de allmänna biblioteken i Finland kan ha för önskemål på utbildningen. Vilka kompetensbehov har lyfts fram i den offentliga diskussionen om biblioteksutbildning? Vad kunde utbildarna fokusera på om de vill komma de allmänna biblioteken till mötes?

6.1 Biblioteksutbildning i Finland på svenska och finska

Den som vill utbilda sig inom biblioteksbranschen på finska i Finland har ett avsevärt större utbud att välja på än den som önskar en svenskspråkig utbildning.

Tydligen är utbudet av studieplatser så stort att antalet utexaminerade numera med råge tycks överstiga arbetsmarknadens behov. Enligt Yrkesbarometerns uppskattning gjord i mars 2019 har bibliotekarier, informatiker och biblioteksanställda klättrat in på topp-15-listan över yrken med överutbud av arbetskraft i Finland. 29

Alternativt är det inte antalet studieplatser som är överdimensionerat. Fenomenet kan delvis vara en konsekvens av de lösare behörighetskraven, som gjort biblioteksjobben tillgängliga för en större skara människor. Om personer utan biblioteksutbildning anställs i biblioteken borde det logiskt sett i omvänd ordning finnas en större del biblioteksutbildade i arbetslöshetsstatistiken.

Finskspråkig biblioteksutbildning erbjuds på tre nivåer: universitetsutbildning upp till magisternivå i Tammerfors och Uleåborgs universitet, yrkeshögskoleutbildning i Seinäjoki och Åbo, samt yrkesinriktad utbildning i Haapavesi, Kervo, Uleåborg och Valkeakoski.

Tidigare fanns också en yrkeshögskoleutbildning i Uleåborg och en yrkesinriktad utbildning i Seinäjoki, men de lades ner 2017 respektive 2019.

Det har påpekats att biblioteksutbildningarna i Finland är geografiskt ojämnt fördelade. I huvudstadsregionen och landets östra delar är det tunnsått med utbildning.

Att den offentliga sektorn är hårt efterhållen idag märks i resursfördelningen hos utbildarna. 30 Omorganiseringar inom utbildningsorganisationerna kan slå hårt mot biblioteksutbildningarna, som vanligen är små enheter.

Bland annat Päivi Kuitunen, den ansvariga läraren för den avslutade utbildningen i Seinäjoki, uppger att studielinjen lades ner 2019 eftersom finansieringen numera förutsätter stora enheter som kan utbilda ett stort antal människor. De mindre studieprogrammen blir då lidande.

Ytterligare en orsak kan vara att det finns få lärare inom branschen, vilket gör systemet sårbart. När de nuvarande lärarna går i pension händer det enligt Kuitunen att de inte ersätts.

Positiva röster hörs också. Enligt Salla Erho, lärare och teamledare inom utbildningen i Keski-Uudenmaan ammattiopisto (Keuda) är läget för yrkesutbildningen bra för tillfället.

29 https://www.ammattibarometri.fi/?kieli=sv 30 http://kirjastolehti.fi/artikkelit/minne-vie-koulutuksen-tie/