7.1 Biblioteksutbildning i Svenskfinland

Det finns ändå en beställning på högt utbildad personal inom biblioteksbranschen, på grund av yrkets krav och en önskan att hålla lönenivån uppe.

Möjligheten till yrkesutbildning finns är en positiv sak på individnivå och möjliggör att fler kan få biblioteksbehörighet, men funktionärstjänster är något som branschen som helhet rör sig bort ifrån.

Svagheten i yrkesutbildningen ligger i att studierna blir för korta och ytliga med tanke på vilka kompetenser som krävs i dagens bibliotek. Här dominerar praktiken på bekostnad av den teoretiska undervisningen, som tycks vara i minsta laget.

Läroavtalsutbildningen kräver dessutom en innehållslig insats av biblioteken, och variationen inom denna insats gör utbildningen kvalitetsmässigt ojämn. Läroavtalet kräver också att biblioteken ska ha ekonomiska resurser för sådana anställningar.

På lång sikt verkar de yrkesinriktade utbildningarna ha oddsen emot sig. Med tanke på helhetsbilden är det svårt att inte hålla med dem som pläderar för att biblioteksutbildningen i högre grad ska finnas på universitets- och yrkeshögskolenivå.

Det skulle i stället vara viktigt att göra den högre utbildningen så tillgänglig som möjligt. Möjligheten till distans- och påbyggnadsstudier borde finnas med i hög utsträckning, oavsett hur grundstrukturen i högskoleutbildningen ser ut.