5.1.1 Behörighet

5 Rekrytering

I detta kapitel analyseras bibliotekens rekrytering, dels genom en analys av rekryteringsannonser och dels genom personliga intervjuer.

Så gott som alla rekryteringsannonser i tvåspråkiga kommuner har undersökts från det att den förnyade bibliotekslagen trädde i kraft till att undersökningen gjordes. Totalt handlar det om en tidsperiod på 2,5 år.

Annonserna ger en bild av vilka egenskaper och kompetenser biblioteken söker efter för tillfället, och vilka förändringar som går att upptäcka.

Analysen av rekryteringsannonserna har kompletterats med personliga intervjuer, där bibliotekschefer får uttala sig om ämnet. Detta eftersom behov och utmaningar kan vara väsentligt olika beroende på region och kommun.

5.1 Analys av rekryteringsannonser

För att få en bild av hur rekryteringen till biblioteken sett ut i tvåspråkiga kommuner i Finland på sistone, och vilka kompetenser man frågar efter, undersöktes ett sampel av rekryteringsannonser från januari 2017 till juni 2019.

Annonserna har publicerats i branschens viktigaste och mest heltäckande nyhetsforum, Biblioteken.fi och den finska motsvarigheten Kirjastot.fi. Här lediganslås en majoritet av biblioteksjobben i Finland.

Perioden som undersöktes bestod av de 2,5 första åren efter lagändringen. Sammanlagt bestod undersökningsmaterialet av 201 rekryteringsannonser för lediga jobb i tvåspråkiga kommuner.

Samplet ger en god bild av trenderna inom rekryteringen men är inte hundraprocentigt heltäckande. Någon enstaka annons som publicerats under denna period lämnades bort ur materialet eftersom texten inte längre fanns tillgänglig på webben. Man kan inte heller vara helt säker på att samtliga rekryterare publicerar alla sina annonser på Biblioteken.fi.

Sommarjobb och civiltjänstgöringsplatser har lämnats utanför samplet. Dessa annonser var få till antalet men skulle ha snedvridit materialet en

aning. Av sommarjobbare och civiltjänstgörare kan man inte kräva utbildning eller erfarenhet i någon större mån.

Därmed inte sagt att det handlar om en oviktig grupp: vikarier och civiltjänstgörare sköter ofta många och synliga uppgifter i biblioteken. Hur de rekryteras, vilka uppgifter de tilldelas och hur stor andel av personalstyrkan de utgör skulle egentligen förtjäna en egen utredning.

5.1.1 Behörighet

Behörighetskraven i annonserna uppvisar en klar trend. Efter lagändringen 2017 hänger den gamla förordningen och dess behörighetskrav med en tid, men dess inflytande minskar snabbt.

En del kommuner rekryterar ännu i denna dag enligt förordningen från 2013. Men andelen sådana behörighetskrav i rekryteringen har minskat rejält på två och ett halvt år.

Ca 61% av kommunerna följde den gamla behörighetsförordningen 2017. Procentandelen var något större i stora kommuner, 64% jämfört med de mindre kommunernas 57%. Till de stora kommunerna har här räknats de regionala centralorterna Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo och Vasa.

År 2018 är andelen som följer den gamla förordningen nere i 46%. Fortfarande är de stora kommunerna striktare i sin rekrytering: 48% av dem går efter förordningen, medan 41% av de mindre gör samma sak.

Under 2019 sjunker rekryteringen enligt den gamla förordningen till 33%. Här svänger statistiken, så att de mindre kommunerna är något striktare i sin rekrytering. Ca 32% av de stora kommunerna använder sig av förordningen, medan 35% av de mindre kommunerna gör det.

Här syns tydligt hur en enskild, större rekryterare kan forma statistiken. Siffrorna för 2019 påverkas till exempel i hög grad av att Vanda, som rekryterat flitigt, i slutet av 2018 övergår från den gamla förordningens krav till att endast se biblioteksstudier som meriterande.

Betyder detta alltså att bibliotekslagens formulering om ”tillräckligt många anställda med utbildning inom biblioteks- och informationsområdet” för närvarande tolkas som att 33% är tillräckligt, mot det obligatoriska 70% av personalen som krävdes förr?

Det är naturligtvis en retorisk fråga. Kraven inom nya rekryteringar säger inget om hur det ser ut inom den befintliga personalen, och vilken

kompetens man har tillgång till där. Vidare kan de som nyanställs ha biblioteksbehörighet även om det inte krävs i annonsen.

Att kraven på traditionell biblioteksbehörighet är nere i en tredjedel av nyrekryteringarna visar ändå på en klar trend. Hittills pekar kurvan stadigt neråt.

Positivt för biblioteksutbildningen är att den ändå nämns som meriterande i många av annonserna, även om man inte specificerar mängden studiepoäng. Antalet annonser där biblioteksstudier inte alls omnämns har inte ökat lika snabbt som kraven på traditionell biblioteksbehörighet har minskat. År 2017 var andelen annonser där biblioteksstudier inte nämns 25%, år 2018 38%, och år 2019 35%.

Andelen annonser där biblioteksstudier krävs eller räknas som merit är därmed fortfarande år 2019 uppe i ca 65%, det vill säga ganska nära de 70% av personalen som enligt biblioteksförordningen skulle ha biblioteksutbildning.

Om man tar en närmare titt på tjänsterna där biblioteksutbildning inte efterfrågas inser man dessutom att flera av dem är olika typer av tidsbundna projektanställningar. Där kan det på grund av uppdragets art krävas andra kompetenser, som programmeringskunskaper, erfarenhet av marknadsföring eller pedagogisk kompetens.

Någon enstaka tjänst som ungdomsledare förekommer också, samt bokbusschaufförstjänster där man avstått från kravet på biblioteksstudier till förmån för yrkeschaufförsexamen.

Siffrorna för 2019 påverkas i den här frågan till exempel av att Helsingfors centrumbibliotek Ode rekryterade ett antal mediaspecialister till sin stora makerspace-våning. Det då relativt nyöppnade biblioteket lediganslog under försommaren 2019 flera nya tjänster, varav en del krävde tekniska kompetenser snarare än bibliotekskompetens.

Men också en allt större del av de traditionella bibliotekstjänsterna lediganslås med lösare krav kring biblioteksstudier. Det gäller både biblioteksfunktionärer och bibliotekarier.

Bibliotekschefstjänster lediganslås numera nästan aldrig med önskemål om biblioteksstudier. I stället följer man ordagrant lagens formulering om lämplig högre högskoleexamen, ledarförmåga och god förtrogenhet med bibliotekens verksamhet (se kapitel 5.1.2).

I materialet från 2019 nämns biblioteksutbildning inte alls i annonsen för 19% av bibliotekarietjänsterna och 14% av funktionärstjänsterna. Biblioteksstudier är meriterande för 52% av bibliotekarietjänsterna och 29% av