6.2.2 Norge

forskningsområdena, särskilt vid Högskolan i Borås och Lunds universitet. Pedagogik ingår inte de finländska utbildningarna.

De studerandes uppfattning om Sveriges bibliotekarieutbildning liknar kritiken som hörs i Finland. Enligt studenterna är utbildningen alltför teoretisk i relation till det praktiska arbete den förbereder för. 47

Många studenter önskar sig en mer gedigen utbildning i just pedagogik. De vill också se fler kurser i bemötande, källkritik och digitalisering. Ett genomgående tema i fackförbundet DIK:s och Svensk biblioteksförenings rapport från 2018 är att studenterna tycker att de lär sig lite om mycket, men saknar fördjupningen.

Därmed kan man säga att den svenska utbildningen lyckats i sin målsättning att vara en generalistutbildning och ge överblick. Huruvida det är ändamålsenligt att bara ha en typ av biblioteksutbildning, med denna målsättning, kan man säkert ha olika åsikt om. Södertörns högskola verkar svara nej på den frågan, i och med att de startar upp sin något avvikande utbildning.

I Finland har man som bekant försökt komma runt glappet mellan teori och praktik på två sätt: genom att låta en del utbildningar ha en mer uttalad (eller hundraprocentig) fokus på yrkespraktiken, dels genom att öppna rekryteringen för andra kompetenser än biblioteksutbildning.

Enligt en utredning gjord 2018 av biblioteksutbildningarna i Sverige är åtminstone det senare helt fel väg att gå. Enligt utredningen innebär detta en snabb urholkning av professionen, som inte bara skulle minska bibliotekarieyrkets status utan också drabba förtroendet för biblioteket som samhällsinstitution. 48

I stället efterlyser författarna en utvidgad informationsvetenskaplig forskning och en gemensam syn på hur utbildningen ska utformas – utvecklad i samarbete mellan utbildare och yrkespraktik – för att stärka bibliotekarieprofessionen.

Bibliotekspersonalens livslånga lärande har på sistone fått mer rum i diskussionerna kring utbildningen i Sverige. I förslaget till den nya nationella biblioteksstrategin våren 2019 finns åtgärder för personalens kompetensutveckling nämnda. Förslaget är att inrätta ett oberoende fortbildningsinstitut enligt modell från andra yrkesgrupper.

47 Kompetensturnén 2018, s. 7 48 Hansson m.fl. 2018, s. 32

Syftet är att systematiskt utbilda biblioteks- och informationsvetare inom alla samhällssektorer och bibliotekstyper, enligt en tydlig och formell kompetenstrappa. 49 Det kunde exempelvis handla om olika typer av specialistkompetens eller administrativ kompetens.

Enligt förslaget ska fortbildningen vara ett samarbete mellan en högskola med undervisning på området, Kungliga Biblioteket och de regionala biblioteksverksamheterna. Huvudansvaret ska ligga på högskolan.

Verksamheten bör enligt det här förslaget komplettera den generella och teoretiska grundutbildningen med en fortbildning som starkt kopplar ihop teori med praktik. Personer som har andra behövliga kompetenser, som språkkunskaper, bör kunna komplettera sitt kunnande med kurser inom biblioteks- och informationsvetenskap. Specialistkompetenser kan också utvecklas via fortbildningen.

Förslagsskribenterna efterlyser en hållbar och samlad struktur på nationell nivå för bibliotekariernas kontinuerliga kompetensutveckling. En sådan finns inte i dagsläget i Sverige.

Enligt förslaget bör fortbildningen förverkligas både som längre utbildningar och kortare seminarier och workshops. Utbildningarna bör erbjudas både som campusutbildningar och på webben. Den årliga kostnaden uppskattas till 25 miljoner kronor i statliga anslag.

6.2.2 Norge

Enligt Lov om folkebibliotek från 2014 ska folkebiblioteken i Norge främja information, utbildning och annan kulturell verksamhet genom att gratis låna ut böcker och andra medier. Biblioteken ska vara en oberoende mötesplats för samtal och debatt.

50

Till skillnad från den finska bibliotekslagen fokuserar den norska lagstiftningen på att chefer ska ha formell biblioteksbehörighet.

I samband med lagändringen 2014 sänktes behörighetskraven på biblioteksledningen så att bibliotekschefen i kommunen kan ha en högre högskoleutbildning med påbyggnadsstudier på 60 studiepoäng i biblioteks- och

49 https://www.kb.se/download/18.6e28c3bf1694cc0bf9e21c/1551950675660/

Reformpaket _ nationell _ biblioteksstrategi.pdf, s. 2 50 https://lovdata.no/dokument/NL/lov/1985-12-20-108