ett nordiskt perspektiv

Lagen har kritiserats för att binda bibliotekens verksamhet alltför hårt vid de fysiska samlingarna i en tid när utlåningen sjunker. Många har också velat förtydliga bibliotekens demokratiska och digitala uppdrag genom en förnyelse av lagen. Dessutom har debattörer påpekat bibliotekens betydelse som plats, inte bara samlingar och utlån. 60

Debatten fick fart i och med att den danska kulturministern 2018 inledde en undersökning av bibliotekens verksamhet och det eventuella behovet av en ny bibliotekslag.

På ett bibliotekstoppmöte i april 2019 konstaterade kulturminister Mette Bock ändå att det inte finns något behov av att förnya bibliotekslagen, utan att verksamheten kan utvecklas inom ramen för den existerande lagstiftningen. 61

Biblioteksutbildningen i Danmark ges som bachelor- och kandidatutbildning (motsvarar kandidat- respektive magisterprogram i Finland) vid Köpenhamns universitet samt bachelorutbildning vid Syddansk Universitet i Kolding.

Dessutom finns det flera master- och diplomutbildningar som helt eller delvis riktar sig till biblioteksanställda, och som bygger på tidigare akademisk examen och minst två års arbetserfarenhet. 62

Tidigare fanns också den skyddade yrkestiteln Bibliotekar DB, med en fyraårig yrkesinriktad utbildning vid Danmarks Biblioteksskole. År 2010 införlivandes utbildningen och skolan med bachelorutbildningen vid Köpenhamns universitet. Man kunde efter det bli Bibliotekar DB efter tre års bachelorstudier tillsammans med ett halvårs praktik, det vill säga samma upplägg som en finländsk yrkeshögskoleexamen.

Från och med 2018 tas studenter inte längre till Bibliotekar DB-utbildningen. I stället har universitetet infört en möjlighet till längre praktikperioder inom sina bachelor- och kandidatprogram. 63 Utbildare och fackförbund uppmuntrar de studerande att välja en utbildningsväg på sammanlagt fem år, för att de utexaminerade ska bli attraktiva på arbetsmarknaden och uppnå en tillräckligt hög lönenivå.

60 https://andreahof.wordpress.com/2018/01/09/biblioteksdebatten-i-danmark/ 61 https://bf.dk/perspektiv/fagmagasinet/2019/perspektiv-nr-5/ bibliotekspolitisk-topmoede-der-er-ikke-brug-for-en-ny-bibliotekslov 62 https://www.ug.dk/search/bibliotekar?f[0]=search _ tabs%3AVoksen-%20og% 20efteruddannelse 63 https://www.bibforb.no/den-danske-bibliotekar-db-utdanninga-utfases/

Biblioteksutbildningen vid Köpenhamns universitet, Institut for Informationsstudier, har enligt uppgifter från 2018 fått allt färre studenter under de senaste åren. 64 Detta beror både på att färre söker in till utbildningen och att fler personer avbryter studierna. Som en konsekvens av detta har personalmängden vid institutet skurits ner.

Också i Danmark finns en diskussion om huruvida nyutexaminerade bibliotekarier har för teoretisk utbildning, och om de borde lära sig fler praktiska färdigheter redan under studietiden.

Svaret från den akademiska utbildningen har varit det samma som i de andra nordiska länderna: en akademisk utbildning ger analytiska verktyg som står sig över tid, även när praktiken ändras. 65 En person med akademisk biblioteksutbildning ska alltså snabbt kunna sätta sig in yrkespraktiken, oavsett hur den ser ut.

6.2.4 Svensk biblioteksutbildning i Finland ur ett nordiskt perspektiv

Den nordiska diskussionen om biblioteken och biblioteksutbildningen liknar varandra på många sätt. På olika nivåer – inom rekryteringen, utbildningen och lagstiftningen – sysselsätter man sig med frågan om vad som egentligen är bibliotekets uppgift och vilka kompetenser biblioteksanställda behöver för att kunna förverkliga den uppgiften.

Många tycks vara överens om att biblioteksanställda behöver andra kompetenser än sådant som traditionellt förknippas med bibliotek. Förändring är nyckelordet: omvärlden förändras, användarprofilen förändras, mediekonsumtionen förändras, innebörden i det demokratiskapande uppdraget förändras.

Samlingarnas skötsel och kunskapsorganisation får en mer undanskymd roll, medan man lyfter fram kontaktytan med användarna: bemötande, förmedling, digitaliserade tjänster, marknadsföring och kommunikation.

Samtidigt är det värt att notera att lagstiftningen i alla de undersökta

64 https://www.bibforb.no/den-danske-bibliotekar-db-utdanninga-utfases/ 65 https://bf.dk/perspektiv/fagmagasinet/2017/perspektiv8/ ivaskalhaveenskarpereprofil

länderna slår fast att samlingarna är centrala i bibliotekens verksamhet. Utan innehåll och samlingar går botten ur uppdraget: det finns inget att förmedla, marknadsföra och digitalisera.

I Norden är den samlade akademiska världens svar på kompetensfrågan att en högskoleutbildning det bästa med tanke på biblioteksbranschens föränderlighet. I alla länderna understryks också att en högskoleutbildning är avgörande för att hålla upp lönenivån för biblioteksanställda. Finland är det enda landet i sammanhanget som fortfarande har kvar en yrkesutbildning på området.

Högskolorna antyder ibland rentav att det inte är någon mening med att lära sig yrkespraktiken, eftersom praktiken ändå kommer att förändras. En aspekt som det talas mindre om är tidsperspektivet: hur länge tar det innan yrkespraktiken förändras väsentligt?

Om man går trettio år tillbaka i tiden har yrkespraktiken i biblioteken genomgått en enorm utveckling. Den tekniska utvecklingen är utan tvekan snabb idag och informationsteknologi kan föråldras på bara ett par år.

Samtidigt finns det element i bibliotekens verksamhet av mer beständig natur, som interaktionen människor emellan. På sådana områden finns det med andra ord mindre anledning att försvara undervisningsluckor med att allt ändå kommer att förändras.

Digitaliseringen har rationaliserat bort många mindre kvalificerade uppgifter i biblioteken, och utvecklingen förväntas fortsätta åt samma håll. 66 Som flera också har påpekat inom ramen för denna rapport handlar biblioteksjobben numera ofta om expertis och administration. Det här är något som talar för att biblioteksutbildningen i framtiden behöver hållas på högskolenivå.

Sverige, Norge och Danmark har numera all biblioteksutbildning på högskolenivå. Följaktligen har det i dessa länder uppstått en ibland ganska livlig diskussion om huruvida biblioteksutbildningen blivit alltför praktikfrånvänd.

Finland har inte på samma sätt en enig kritikerkår som efterlyser mer praktiskt kunnande, eftersom biblioteksutbildningen här finns på flera olika nivåer. De som önskar sig en mer praktisk utbildning har kunnat söka sig till yrkeshögskola eller yrkesinstitut, medan universitetsutbildningen fått ha sin egen akademiska profil.

66 https://strategiska.se/app/uploads/varannat-jobb-automatiseras.pdf