Evenemangsplanering och marknadsföring, pedagogik och att jobba med barn, samt en bred litteraturkännedom: det är andra områden som Sjöblom anser kunde ingå i utbildningen hos dem som vill jobba på ett allmänt bibliotek. Traditionella bibliotekskunskaper som katalogisering är däremot något som Eija Sjöblom inte längre ser som centralt. Den har mist mycket av sin betydelse i och med att katalogposterna köps in utifrån. Den digitala kompetensen är däremot viktig. Den nya bibliotekslagen förde en del gott med sig, som att tydligt fastslå bibliotekets uppgifter och ge biblioteken större rätt att rekrytera fritt. Den rätten har man utnyttjat också i Kimitoön. Däremot saknar Sjöblom delvis behörighetskraven. Behörighetskraven var nämligen en tydlig signal till kommunpolitiker om att biblioteken behöver utbildad personal, och att lönenivån inte kan tilllåtas sjunka alltför mycket. Numera är det svårare att motivera detta för beslutsfattare och förmedla att ett bibliotek inte kan anställa personal på samma grunder som en bybutik. I någon mån uppvägs de slopade behörighetskraven av att lagen listar bibliotekens uppgifter, och att dessa uppgifter talar för att personalen måste vara välutbildad. Den nya bibliotekslagen innehåller också en tendens till större samarbeten och centralisering, som ur ett litet biblioteks synvinkel inte är optimal. De regionala utvecklingsuppdragen har enligt Sjöblom utvecklats åt det här hållet. Däremot anser hon att det mer småskaliga bibliotekssamarbetet inom Blankabiblioteken fungerar bra och i viss mån också påverkar rekryteringsbeslut. Tillsammans kan biblioteken i Kimitoön och Pargas skapa en bredare rekryteringsplan, som betjänar båda kommunerna. När det gäller språkfrågan har Kimitoöns bibliotek en tvåspråkig profil. Behöriga och kompetenta arbetssökande har man lyckats få i hög grad. Däremot kan de arbetssökande inte alltid svenska, eftersom många har fått sin utbildning via den finska yrkeshögskolan i Åbo. Det är enligt Sjöblom inte särskilt lätt att hitta svenskspråkiga sökande. I rekryteringen blir språket en avvägningsfråga: ska man tacka nej till en duktig finskspråkig sökande med motiveringen att hen inte kan svenska? Vid behov räknar man med att arbetet i Kimitoöns bibliotek fungerar som språkskola och att de anställda får en bättre svenska via daglig träning.
87
